Funderingar om världens religioner och människans särmärken. Det mesta är avskrivet ur kapitel sex i en bok skriven av Stefan Gustavsson med titeln Kristen på goda grunder, utgiven 1997.
Vad är en människa?
Världens livsåskådningar och religioner ger helt olika svar på människans gåta. Om vi vill undersöka vad som sägs om människan måste vi först förstå vad som sägs om den yttersta verkligheten. Det finns två möjligheter att beskriva den yttersta verkligheten. Antingen är den opersonlig eller personlig.
Alla världens livsåskådningar kan delas in i tre huvudgrupper.
1 Västerländsk naturalism
T ex ateism, marxism, existentialism och materialism. Den yttersta verkligheten är opersonlig och kan beskrivas i naturliga termer. Ingen övernaturlig eller andlig verklighet existerar. Den energi och materia som universum består av utgör den yttersta verkligheten.
2 Österländsk panteism
T ex hinduism, buddism och New Age. Den yttersta verkligheten är opersonlig och beskrivs i andliga termer. Gud är inte en person att träda i förbindelse med, utan ett opersonligt det att upppgå och upplösas i. De österländska religionerna är "teknikreligioner", inte "relationsreligioner", eftersom det inte finns någon att relatera till. Genom olika tekniker erbjuds människan att komma i samklang med en opersonlig verklighet.
3 Biblisk gudstro
Omfattas av de tre monoteistiska religionerna: judendom, kristendom och islam. Den yttersta verkligheten beskrivs som en oändlig och personlig Gud. Han har alltid funnits och kommer alltid att finnas och är upphovet till den värld som vi är en del av. Han är ett medvetet jag som har uppenbarat sig och vill att människan skall leva i en relation till honom.
Konsekvenser av livsåskådningarna
Universum innehåller både det personliga och det opersonliga. Vilken av de två aspekterna är förklaringen till dem båda? På samma sätt som principen att en flod aldrig stiger högre än sin källa, så är universum begränsat av de möjligheter dess ursprung har. Endast det som är förankrat i ursprunget kan vara verkligt i den värld som följer.
Konsekvenser av västerländsk naturalism
Naturalismen utgår från ett opersonligt ursprung beskrivet i materiella termer. Den försöker förklara det personliga utifrån det opersonliga. Vad blir de logiska konsekvenserna för människan av ett sådant ursprung?
1 Människans personlighet kan inte motiveras. Naturalismen innebär att det personliga i grunden är detsamma som det opersonliga. Det gör människans upplevelse av sig själv som person tämligen obegriplig.
2 Människans värde kan inte motiveras. Männsikan kan inte ha ett unikt värde.
3 Människans frihet kan inte motiveras. Energi och materia kan inte välja, de bara är. Newtons system innebär att naturen i allt är förutbestämd. Kvantfysiken öppnar möjligheten att det också finns slump, men det är inte detsamma som frihet. Frihet är möjlighet till ett medvetet och ansvarigt val.
4 Moralen kan inte motiveras. Naturen är amoralisk, likgiltig för alla resonemang om gott och ont. Moralen är en godtycklig konstruktion av människan. Eftersom moralen inte är förankrad i ursprunget finns det ingen verklig grund för moralens giltighet. Vi behöver en fast punkt för moralen. Varken den individuella människan, den demokratiska majoriteten eller den politiska makten kan utgöra denna punkt. Därmed blir moral något relativt.
Inte heller evolutionstanken kan utgöra grund för moralen. Moralens uppkomst skulle möjligen kunna förklaras med att det i kampen för överlevnad visat sig vara en fördel att leva i grupp och att för att det skall vara möjligt är det nödvändigt med vissa ordningar. Men resonemanget ger ingen grund för moralens giltighet. Man skulle kunna formulera en moral utifrån principen att allt som främjar livet är gott. Men naturalismen kan inte motivera varför liv skulle vara bättre än icke-liv. Livsåskådningen kan inte motivera värden: Allt är energi och materia ändå var det moraliskt fel med apartheid i Sydafrika. Allt är energi och materia ändå finns det mänskliga rättigheter som inte får kränkas.
Naturalismens slutpunkt är meningslöshet. Intellektuellt är naturalismen en självupplösande teori som t o m gör människans tänkande meningslöst. Existentiellt finns ingen mening utan Gud.
Konsekvenser av österländsk panteism
Den österländska panteismen utgår från ett opersonligt ursprung beskrivet i andliga termer. Kungstanken i panteismen är enheten. Allt är gud och allt är ett. Vad innebär tanken att den yttersta verkligheten är en odelbar andlig enhet för människan?
1 Människans personlighet upplöses. Om allt är ett försvinner all individualitet och alla särmärken. Allt som är verkligt är opersonligt och odifferentierat. Människans jag är identiskt med den gudomliga enheten och finns därför inte som individuell storhet. Liksom vattnet i Ganges flyter ut i havet, så skall människan som individuell person uppgå och upplösas i den opersonliga allomfattande enheten.
2 Människans värde upplöses. Inget blir kvar av människovärdet.
3 Människans frihet upplöses. Frihet för människan är inte frihet att välja eller att vara, utan frihet från individualitet. Genom uppgående och utslocknande i alltet uppnås frihet från tillvaron och det mänskliga, inte befrielse av tillvaron eller människan.
4 Moralen upplöses. Att allt är gud och allt är ett innebär att motsatser förenas, distinktioner upphävs, kontraster sammansmälter och alla kategorier upplöses. Om allt är ett, vad är då fel?
Ur ett opersonligt ursprung kan bara en opersonlig värld följa. Men ingen kan leva som om människan bara var ett paket aminosyror, friheten en illusion och moralen en godtycklig konstruktion. Ingen kan leva som om mångfald och åtskillnad inte fanns och leva som om allt vore ett. Samtidigt är det omöjligt att motivera några av dessa värden utifrån det opersonliga.
Konsekvenser av biblisk gudstro
Biblisk gudstro ger en radikalt annorlunda bild av ursprunget. Det som alltid funnits och alltid kommer att finnas är en verklig och levande person – ett jag. Självmedvetande, tanke, kärlek, kreativitet, vilja, frihet och godhet har hos honom sin eviga källa. Vad innebär ett sådant ursprung för människan?
1 En grund för människans personlighet. Människan är skapad till Guds avbild. Det ger en grund till människans självmedvetande, uppfattning om sig själv.
2 En grund för människans värde. Utifrån biblisk gudstro är varje del av universum skapad av Gud och därför värdefull och viktig på sin nivå. Men endast människan är Guds avbild och det särskiljer henne från allt det övriga. Utifrån sin definition som Guds avbild, inte utifrån prestation eller funktion, har hon ett absolut och okränkbart värde. Det är inte en slump att kampen för människovärdet har vuxit fram utifrån det en gång kristna Europa. Rötterna finns i den bibliska gudstron. Eftersom personlighet är alltings ursprung är det möjligt att tala om människan som person och som värdefull.
3 En grund för människans frihet. Gud, som bl a är frihet, har gett människan del av frihetens gåva. Människan är inte endast en kemisk process eller en programmerad maskin, utan en person ställd i en ansvarsrelation gentemot Gud.
4 En grund för moralen. Gud är god och därför finns det en yttersta och absolut norm som står över varje situation och som varje situation kan utvärderas ifrån. Det finns en grund för moralen, eftersom det goda är förankrat i det som alltid har varit.
I verkliga livet kan ingen människa leva som om en personlig Gud inte finns. Genom vårt sätt att leva bekräftar vi ständigt en mängd sanningar, som bara är giltiga om Gud finns. Människan är på det sättet ett vandrande bevis för sanningen i det personliga ursprunget.
T ex frågan om moral kan ställas upp i logiska satser:
Endast om Gud existerar finns det absolut moral.
Det finns absolut moral.
Slutsats: Gud finns.
För att kunna förneka slutsatsen att Gud finns måste man förneka någon av de två premisserna. Ur logisk synvinkel går det inte att förneka den första premissen. Den erkänns också av de ateistiska filosoferna. De brukar förneka den andra premissen. Och den är inte logiskt nödvändig. Men den är existentiellt nödvändig. I verkliga livet är det ingen som på allvar hävdar att fördömandet av barnmisshandel eller våldtäkt endast är en social konvention. Påståendet att det finns absolut moral är i praktiken ofrånkomligt. Därför kvarstår slutsatsen att Gud finns.
Ovanstående sammanfattning av kapitel 6 i boken "Kristen på goda grunder" bygger i huvudsak på direkta citat ur boken. Den är publicerad med tillstånd av författaren Stefan Gustavsson. På apologia.se finns andra intressanta böcker om apologetik.
Läs gärna även de nedanstående sammanfattningarna av tre andra kapitel i boken.
Universums existens. Föregående sida.
Livsåskådningar.
Ondskans problem. Nästa sida.
Jesu identitet.
Välkommen, besökare nr
sedan 2006-10-08
Sidan skapad 2001-06-01 av Leif Boström. Senast uppdaterad 2005-06-01.