Ondskans problem

Funderingar utgående från boken Kristen på goda grunder av Stefan Gustavsson

av Leif A Boström, Täby

 

Funderingar om ondskan. Det mesta är avskrivet ur kapitel nio i en bok skriven av Stefan Gustavsson med titeln Kristen på goda grunder, utgiven 1997.

Hur kan det onda förklaras?

Hur kan de olika livsåskådningarna förklara ondskan?

Västerländsk naturalism

Den energi och materia som universum består av utgör den yttersta verkligheten. Det finns inget medvetande eller någon vilja bakom universum. Det får åtminstone tre följder.

1 Det finns ingen norm som definierar vad som är ont eller gott. Man kan försöka låta människan utgöra norm för gott och ont. Det kan ske på olika sätt: Var och en får utgöra sin egen norm, majoriteten bestämmer eller den som har makten bestämmer över de andra. I samtliga fall blir moralen subjektiv. Det finns ingen övergripande och allmängiltig norm att hänvisa till.

- Om det finns något som är ont, så måste det finnas något som är gott.
- Om det finns något som är ont och något som är gott, så måste det finnas en norm som avgör vad som är vad.
- Om det finns en norm som avgör vad som är ont och vad som är gott, så måste det finnas en normgivare.
- Slutsats: Om vi talar om ont och gott måste vi förutsätta Gud.

2 Det går inte att värdera, bara konstatera. Eftersom det inte finns någon absolut norm kan vi inte gå från konstaterande till värderande. Det går inte teoretiskt att göra skillnad på en kniv i magen och en smekning på kinden. Olikheten kan vi konstatera, men den går inte att värdera.

3 Världen är normal. Det är omöjligt att i objektiv mening säga att det är fel på världen eller att vi skall kämpa för förändringar i en viss riktning.

Det naturalistiska svaret på det ondas problem är att upplösa begreppet gott och ont. Det sker genom att göra dem till subjektiva och relativa begrepp och därmed lämna oss i en värld av enbart handlingar och tillstånd.

Österländsk panteism

Mångfalden är mycket stor i österlandets traditioner, men det finns en grundtanke som är gemensam för de flesta av dem, nämligen panteismens enhetslära. Skillnaderna mellan t ex dig och mig, sanning och lögn eller gott och ont är en konstruktion av vårt medvetande och inget som motsvaras av hur det är i verkligheten.

1 Det finns ingen norm för gott och ont. Panteismen leder till att man inte kan tala om gott och ont.

2 Att vi kallar något ondska är ett tankefel. Det vi kallar ont är lika mycket en del av helheten som det vi kallar gott.

3 Det finns ingen grund för kamp mot orättvisor och ondska. Allt är ett och därför skall människan inte kämpa för det ena i motsats till det andra. Målet är att befrias från världen.

Panteismens svar på det ondas problem är att upplösa begreppen gott och ont och lämna oss i en värld där allt är likvärdigt.

Islam

Islam utgår ifrån en personlig Gud, men skiljer sig från kristendomen när det gäller ondskans problem på minst tre sätt.

1 Det finns inget syndafall med konsekvenser. Adams synd ses som en exempelberättelse om människans synd och Allahs förlåtelse. Den får inga följder, varken för Adam, efterkommande människor eller världen. Världen och människan är idag i princip sådana som de en gång framgick ur Allahs hand. Allah har alltså skapat en människa med splittring, trasighet och själviskhet samt en värld med lidande, sjukdom och död.

2 Allahs allmakt innebär allorsaklighet. Makt är den egenskap hos Allah som betonas starkast i islam. Allt är förutbestämt och därmed beslutat av Allah.

3 Allahs väsen utgör inte norm för gott och ont. Allah är så upphöjd över världen och människorna att kunskap om hans väsen inte är möjlig. En handling är god eller ond endast om Allah säger att den är så. Etiken är alltså förankrad i Allahs vilja, inte i hans väsen. Och Allah kan vilja vad som helst.

Islams lösning på det ondas problem innebär att Allah har ansvaret för det onda.

Biblisk gudstro

1 Gud är god. Guds väsen är gott. Han har uppenbarat det på flera sätt för människan. Genom samvetet, som ger en moralisk bedömningsförmåga. Genom Bibeln, där han i ord beskrivs som god. Genom Jesus Kristus där han som människa levt ut sitt goda väsen.

2 Gud skapade en god skapelse. Efter varje steg i skapelsen ger Gud själv ett omdöme: "Och Gud såg att det var gott." Det onda fanns inte i världen.

3 Det har skett ett uppror i Guds skapelse. Gud skapade människorna med en frihet. De fick ett ansvar och kunde påverka framtiden. De hade fått en restriktion: att inte äta av Kunskapens träd på gott och ont, för då skulle de dö. När de bröt mot restriktionen kom det onda och döden in i världen. Det onda är en brist inte ett ting.

4. Vi lever nu i en onormal värld. Världen nu är inte som den värld som Gud skapade. 1 Mos 3 beskriver några av konsekvenserna av syndafallet: Människans relation till Gud har brutits, människan står inte för vad hon har gjort, de skyler sig för varandra och skyller på varandra. Naturen har förändrats, ska bära törnen och tistel. Människokroppen har förändrats, barn skall födas med smärta och människan skall dö och bli till stoft igen.

5. Gud har iscensatt en räddningsaktion. Eftersom Gud är god straffar han det onda. Straffet för synden är döden. Gud är också kärlek och väntar därför i det längsta med att straffa. Hans kärlek gör också att han vill bereda en utväg ur det dilemma människan satt sig i. För att rädda människan lät han sin son ta på sig straffet för samtliga människors synd genom att dö på korset och sedan uppstå.

6. Det finns anledning att kämpa mot det onda. Världen är sedan syndafallet skådeplatsen för en kosmisk kamp, mellan Gud och djävulen, där människan i högsta grad är indragen. Vi står på Guds sida när vi kämpar mot det onda.

7. Det finns hopp: dom och nyskapelse. Gud skall döma världen. Allt skall få sin rättvisa lön och varje människa ställas ansvarig för sitt liv. Ondska, synd och död skall kastas ut och Gud skall upprätta och nyskapa sin värld.

- Om Gud är god vill han utplåna det onda.
- Om Gud är allsmäktig kan han utplåna det onda.
- Det onda har ännu inte utplånats.
- Slutsats: Gud kommer en dag att utplåna det onda.

Det finns en norm eftersom det finns en god Gud, därför kan man skilja mellan gott och ont. Det onda har sitt ursprung i fria varelsers uppror mot Gud, vilket har ödelagt Guds skapelse. Ansvaret ligger på människor och änglar, inte på Gud. Vi lever nu i en abnorm värld, men är kallade att göra motstånd och ställa oss på Guds sida mot det onda. Det onda är verkligt, men härjar endast mellan syndafallet och Jesu återkomst. Redan har Gud vunnit en avgörande seger genom Jesu död och uppståndelse och nu väntar vi på hans återkomst till dom och nyskapelse.

Kristen tro ger ett svar på det ondas problem, men inte på lidandets problem. I väntan på domen är tillvaron fylld av orättfärdighet, orättvisa och oförtjänt lidande och därför skall vi kämpa för förändringar. I det lidande vi som människor utsätts för erbjuder Gud sig själv, sin tröst, sin kraft, sin närvaro och ett hopp för framtiden.

 

Ovanstående sammanfattning av kapitel 9 i boken "Kristen på goda grunder" bygger i huvudsak på direkta citat ur boken. Den är publicerad med tillstånd av författaren Stefan Gustavsson. Boken kan beställas på www.credoakademin.nu.

Läs gärna även de nedanstående sammanfattningarna av tre andra kapitel i boken.

 

Universums existens.
Livsåskådningar. Föregående sida.
Ondskans problem.
Jesu identitet. Nästa sida.

 

 


Välkommen, besökare nr

sedan 2006-10-08


Sidan skapad 2001-06-03 av Leif Boström. Senast uppdaterad 2005-06-01.

Åter till första sidan

familjenbostrom.se