Funderingar om universums ursprung och utseende. Det mesta är avskrivet ur kapitel fem i en bok skriven av Stefan Gustavsson med titeln Kristen på goda grunder, utgiven 1997.
Universums existens
Varför finns det något, istället för ingenting? Frågan om varför universum existerar kan principiellt besvaras på fyra sätt.
1 Universum är en illusion
- Men vad har orsakat illusionen. Det måste finnas något som har orsakat illusionen och alltså finns.
- Men vem är det som har illusionen. En illusion förutsätter någon som blir förd bakom ljuset av illusionen. Men i så fall finns personen som har illusionen och allt är inte en illusion.
När vi försöker föreställa oss det absoluta intet, finns ändå vi som tänkande subjekt med och så är det inte längre intet. Slutsatsen vi måste dra är att allt inte är en illusion. Något existerar.
2 Universum är själv-skapat
- Men då måste det existera innan det existerar. Universum måste ha orsakat sin egen existens. För att kunna utgöra sin egen orsak måste universum först existera, innan det orsakar sin egen existens. Det måste alltså vara både orsak och verkan samtidgt. Men att något kan finnas till innan det finns till är inte möjligt enligt logikens lagar. Liksom A inte samtidigt kan vara både A och icke-A, kan universum inte både existera och icke-existera.
Att universum skulle ha blivit till utan någon orsak är inte heller möjligt. Tankemässigt är det irrationellt att hävda att saker och ting, för att inte tala om ett helt universum, kan uppkomma utan orsak. Då förnekar vi all vår erfarenhet och en av de mest grundläggande tankelagarna: Ur intet kommer intet. Naturvetenskapen (och all annan vetenskap) bygger på att varje händelse har en orsak. Inom kvantmekaniken finns händelser som har en statistisk kausalitet. Men händelser inom kvantmekaniken sker ändå utifrån den värld som faktiskt finns, inte utifrån ingenting. Om vi inte söker orsaken avstannar vetenskapen. Om orsakslagen upphävs blir allt absurt. Frågan "Varför acceptera orsakslagen?" bygger på orsakslagen och söker en orsak. Principiellt är tanken på ett universum som uppkommit utan orsak en förklädd variant av tanken på ett självskapat universum. Att det har uppkommit av sig själv, innebär att det är självskapat.
3 Universum är själv-existerande
- Men universum har inte alltid funnits. Inom naturvetenskapen försöker man bestämma universums ålder. Termodynamikens andra lag säger att den användbara energin i ett slutet system alltid minskar och går mot större oordning. För universum innebär det att stjärnorna och alla andra energikällor, efterhand kommer att omvandlas till värme. Om universum hade funnits i evighet, så skulle all energi redan ha omvandlats till värme.
Det är omöjligt att tänka sig en oändlig tid, som förverkligad eller passerad, eftersom det oändliga inte har något slut. Tiden kan därför inte gå tillbaka i all oändlighet, utan måste ha en början. På en tidslinje som går bakåt i all oändlighet är det omöjligt att nå ett visst datum, till exempel dagens datum. För att nå dit måste man först passera ett oändligt antal tidigare datum. Men ett oändligt antal har inget slut och kan därför inte passeras. Det gör att dagens datum aldrig skulle kunna uppnås om universum hade existerat i evighet.
- Men ingen del av universum är självexisterande. Varje del av universum är beronde av något annat för sin existens.
4 Universum är orsakat av något som är självexisterande
Det finns något utanför universum som är evigt, oberoende och självexisterande och som är orsaken till existensen av vårt betingade universum. Detta något är en evig, oberoende Gud. Universum har blivit till därför att Gud har orsakat det. Själv har Gud ingen orsak, han är evig och oberoende.
Universums utseende
Exempel på en situation som uppstått genom medveten och intelligent planering är ett festligt dukat bord med silverbestick, levande ljus och fat med vackert arrangerad mat. Exempel på en situation som inte uppstått genom medveten planering, utan enbart genom tillfälligheter, är när det fulldukade trädgårdsbordet plötsligt faller samman och vad som fanns därpå plötsligt blivit en kaotisk och oaptitlig röra. Vi kan även se skillnad på planering på olika nivåer. Ett fågelbo bär spår av planering på sin nivå, ett färdiginrett modernt höghus på en annan och högre nivå. Hur ser då universum ut? Bär det spår av medveten och intelligent planering? Och i så fall, på vilken nivå ligger planeringen?
Fem kännetecken på universum:
1 Det finns ordning. Naturlagarna är en beskrivning av den ordning som råder. Universum är präglat av en fantastisk ordning, av struktur och konsekvens.
2 Det finns ändamålsenlighet. Det som existerar fyller en funktion. De biologiska systemen är ändamålsenliga. Den mänskliga kroppen är ett under av ändamålsenlighet.
3 Det finns komplexitet och sammanhang. Universums uppbyggnad är avancerad, t ex atomkärnans inre, våra cellers uppbyggnad eller den mänskliga hjärnans informationsinnehåll. Trots denna komplexitet finns sammanhang och universum kan sammanfattas av övergripande principer.
4 Det finns skönhet. Många sidor av tillvaron möter oss i hänförande skönhet, t ex stjärnorna en klar natt, fjällvärldens snövidder, blommorna, glädjen hos ett barn, klangen i musiken eller ögonen hos den man älskar. Denna formgivning bör ha sitt upphov i en formgivare, inte i slumpen.
5 Det finns information att avläsa i universum och genom våra sinnen. Det finns information som är inristad i tillvarons innersta, t ex den genetiska koden. Hur kan meningsfull information finnas utan ett medvetet och intelligent upphov? Vi kan leka med tanken att en hord apor som knackar på en mängd skrivmaskiner under lång tid, av en ren slump skulle skriva ut en av Shakespeares sonetter. Men det underbara med Shakespeares texter är inte att bokstäverna står i den ordning de gör, utan den information som författaren förmedlar. Informationen har först funnits i Shakespeares medvetande och sedan förts över till ord och meningar som vi kan avläsa. Det är inte fallet med apornas text. För aporna är den helt meningslös.
Låt oss tänka oss följande situation. Vi åker tåg och ser genom fönstret en sluttning med ett stort antal vita stenar. Stenarna ligger så att de bildar orden "Välkomna till Wales". Det finns två möjligheter. Antingen har något lagt stenarna med avsikt så att de bildar ett meningsfullt budskap, eller så har stenarna av rena tillfälligheter, utan avsikt, råkat hamna så att just det mönstret bildats. Om vi accepterar att meddelandet är sant och tror att vi nu har passerat gränsen till Wales, innebär det att vi också accepterar att stenarna har placerats med avsikt. Om stenarna däremot ligger där av en ren slump, så förmedlar de inget budskap.
Det skulle kunna vara teoretiskt möjligt att våra sinnesorgan är resultatet av opersonliga och icke-medvetna krafter som avsiktslöst påverkat livet under årmiljoner. Men även de människor som menar att sinnena uppkommit utan någon bakomliggande avsikt använder sinnena för att få information om världen omkring dem och anser att den informationen är sann. Men då begår de ett misstag. De tar hälsningen att vi kommit till Wales på allvar, men förnekar att stenarna placerats med avsikt. De utläser en mening ur det som de själva hävdar har uppkommit slumpmässigt. Sinnen som uppkommit utan avsikt, blir förmedlare av sanningar utanför dem själva.
Himlarna förtäljer Guds ära, och fästet förkunnar hans händers verk. Ps 19:2.
Lyft upp era ögon mot höjden och se: vem har skapat allt detta? Det har han som för härskaran däruppe fram i räknade hopar, han nämner dem alla vid namn. Så stor är hans makt, så väldig hans kraft, att inte en enda uteblir. Jes 40:26.
Alltsedan världens skapelse har hans (Guds) osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga. Rom 1:20.
Logik
I den föregående argumentationen används direkt eller indirekt tre logiska lagar. De ligger till grund för allt tänkande och all kommunikation.
Lagen om identitet, A=A.
Lagen om motsägelsefrihet, A är skiljt från icke-A.
Lagen om det uteslutna tredje, A kan inte samtidigt vara både A och icke-A.
Sanning
I argumentationen används även tre sanningskriterier.
1 Koherenskriteriet. Är det tänkbart? Påståendet måste vara logiskt sammanhängande. Påståendet prövas rationellt.
2 Korrespondenskriteriet. Är det trovärdigt? Påståendet måste stämma med verkligheten. Det prövas empiriskt.
3 Pragmatiska kriteriet. Är det tillämpbart? Påståendet måste fungera i mitt liv. Det utsätts för personlig prövning.
Ateism är en tro
Man kan tänka sig att man ställs inför frågan: Finns svamp i skogen? Om man hittar svamp går det att svara ja. Om man inte hittar svamp kan man ändå inte med säkerhet svara nej. Ett absolut negativt påstående kräver absolut och uttömmande kunskap. På samma sätt kan man inte svara nej på frågan: "Finns Gud?" Påståendet "Jag vet att Gud inte finns" innebär att man har fullständig kunskap, är allvetande, dvs är som Gud.
Ovanstående sammanfattning av kapitel 5 i boken "Kristen på goda grunder" bygger i huvudsak på direkta citat ur boken. Den är publicerad med tillstånd av författaren Stefan Gustavsson. På apologia.se finns andra intressanta böcker om apologetik.
Läs gärna även de nedanstående sammanfattningarna av tre andra kapitel i boken.
Universums existens.
Livsåskådningar. Nästa sida.
Ondskans problem.
Jesu identitet.
Välkommen, besökare nr
sedan 2006-10-08
Sidan skapad 2001-05-18 av Leif Boström. Senast uppdaterad 2005-06-01.