Stamtavla Karin Andersdotter

När Per Anundssons hustru dör 1671 nämns hon som "Per Anundssons hustru Karin". Detta bevisar att Per Anundssons hustru hette Karin. I ett flertal kungabrev, bla i Länsräkenskaper, Västerbottens landsbok verikat år 1644 kallas hon "breviserska Karin Persdotter, framledne lapp- och laxfogden i Västerbotten Peder Anundssons efterlåtne änka". (Olof Andersson)
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=994387#POST994387: Jag undrar om någon reflekterat över det faktum att Ericus Petri Noraeus hade en son som döptes till det ovanliga namnet Könik? Död 1680 10/4 i Piteå. Hans hustru hette ju Barbro Persdotter. Hennes far lappfogden Per Anundsson och vad hennes mor hette finns det olika bud om, vilket diskuterats på andra ställen i Anbytarforum. Hursomhelst, barn döptes ju ofta men kanske inte alltid, efter släktingar i bakre släktled. Om så var fallet med Könik så borde man kunna tratta ner till ett ganska litet antal familjer i området där namnet förekommer. Jag tänkte då som uppslag till Per Anundssons eller hans hustrus härkomst. Jo, jag vet väl att källäget är magert och att det är en familj som många forskare redan forskat runt men jag har iaf aldrig läst någonstans att någon tagit fasta på att det ovanliga förnamnet förekommer bland Noraeus barn och att det skulle kunna vara ett indicium för ev. släktskap. En Könik som förekommer i området är den Könik Persson som äger gården Risön 1613-21 och blir borgare i Torneå 1621. Kan Anundssons hustru ha någon koppling till Könik Perssons familj? Förekommer namnet Könik i fler familjer i området?

Det finns ju belägg för att Per Anundssons hustru hette Karin Persdotter. Tidsmässigt skulle hon passa in bra som en syster åt Könik Persson, vars föräldrar var knekthövitsmannen Per Olofsson ohh Margareta Köniksdotter. Enligt Johannes Buraeus hade paret en dotter som hette Karin som bör ha varit barn när Johannes Buraeus reste genom Västerbotten 1601-02 varför uppgiften bör räknas till de tillförlitligare i Bureaus genealogi.

Ytterligare noteringar angående Karin Persdotter som möjlig dotter till Per Olofsson & Margareta Köniksdotter. -bröderna Könik Persson & Anders Persson uppges inneha arrendeavtal för Kemi respektive Torneå lappmark, samtidigt som deras möjlige svåger Per Anundsson innehar detsamma för Piteå lappmark. (Se inlägg http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi? tpc=44&post=562735#POST562735 ) Familjerna befann sig alltså inom samma krets av lappmarksintressenter. Kopplingar familjerna emellan vore därför inte ett långsökt påstående. -"Eric Noraei hustru war Barbro Pehrs Dotter, hwars Fader war Krono:Befalningsman i Piteå af gamla Fale-Bureslägten." (se inlägg: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi? tpc=44&post=564918#POST564918 ) Kronobefallningsmannen var alltså Per Anundsson. Kanske det påstådda släktskapet med "Burarna" gick via hustrun? Hur kan man annars förklara att det ovanliga dopnamnet Könik dyker upp bland Per Anundsson ättlingar?

(Erik Holmlund i Anbytarforum 2010-05-07)
Gift.
med Per Anundsson. Lappfogde och befallningsman i Sjulnäs 19 Klumben, Piteå landsförs (Nobo).
Bonde från 1628 till 1643 i Sjulnäs 19 Klumben, Piteå landsförs (Nobo) [32] .
Levde 1621.
Skrevs från 1623 till 1642 i Staden, Piteå landsförs (Nobo) [32] .
Död 1644 i Sjulnäs 19 Klumben, Piteå landsförs (Nobo) [32] .
Levde 1621.
Skrevs från 1623 till 1642 i Staden, Piteå landsförs (Nobo) [32] .
Anundsson, Per. Lappfogde, laxfogde, brevisare, arrendator, befallningsman, fogde. Född i Västergötland ?. Död 1644 i Sjulnäs 19, Piteå landsförs, BD. Testamente 1650 i Sjulnäs 19, Piteå landsförs, BD. BP 1653 26/6 i Sjulnäs 19, Piteå landsförs, BD. Nämnd mellan 1611 och 1644. Ägare av Sjulnäs 19, "Klumban", Piteå socken, BD, åren 1628-1643. Har skattehemmanet Persön fritt efter brev 8/11 1636. Kungabrev den 12/8 1643 och 27/8 1650. Har ett hemman i Persön. (Olof Andersson)
Länsräkenskaper, Norrland verifikat 1631, SVAR bildid A0035194_00415:

Består och bekenner jagh Pedher Anundsson Laxfougde uthi Wästerbotn migh hafua effter Riks och Commersråds fulmacht och bref opburit /:den spannmåll som mig för min tiänst bessåds:/ och wälacht Pedher Andersson befaldningsman i Norra fougderiet i Wästerbotn, 4n: korn fyrtijo tn huikla förbete: - 40 tr iagh här medh quitterar. Till wäisso mitt nampn underskrefuit. Actum Tårnå den 3 Julij Anno 1632.

Peder Anundson

Westgiöte

(Constantinus Lindfors i Anbytarforum 2013-01-24 Fogdar i Norrbotten)
Enligt (avskrift av) Sveriges rikes råd och kammarråds brev 31 oktober 1629 förordnades Peder Anundsson [Västgöte] att vara "Fougte och BefaldningzMan, vtöfwer alla H: K: Mtz. och Cronones Laxe= Sijck= och Nägenögen [Lax- Sik och Nejonöga] Fieskien vtj wästerbotn." I detta brev nämns han inte vid sitt härkomst senare bilagda namn Västgöte, som Constantinus Lindfors ovan visat i sitt inlägg. Källa: Länsräkenskaper Norrlands län, verifikationer 1631, fol. 36h-37v SVAR: Bildid: A0035194_00041_+_ Bildid: A0035194_00042 Fullmakten, av den 31 oktober 1629 för Peder Anundsson [Västgöte], att vara laxfogde- och befallningsman i Västerbotten återfinns här: Källa: Landskapshandlingar Västerbotten 1629: 6, fol. 19h-20v SVAR: Bildid: A0044493_00056_+_Bildid: A0044493_00057 -------------------------------------------------------------------------------- Enligt en kvittens av den 30 maj 1630 kvitterar han sin lön i Piteå, med namnet "Peder Anúndß väßgöt". Landskapshandlingar Västerbotten 1629: 6, fol. 31 SVAR: Bildid: A0044493_00069 (Peder Andersson i Anbytarforum 2013-06-27 Fogdar i Norrbotten)

Hej Till glädje för oss så hade jag läst fel i Torneås rådhusrättsnotis den 23/4 1687. Den första meningen SKA vara. "Dato insinuerade Rådman Isak Eriksson, där emot åter sin förklaring, att han ingen lön vill tillstå sin sal hustrus syster son, Rådman Per Eriksson Planting" osv. Av en enda mening kan vi slå fast fyra saker. Per Eriksson Planting är son till Erik Mickelsson Planting och Margareta Eriksdotter, eftersom Per längre fram i texten säger att hans morfar är Erik Birgeri Margareta Eriksdotter är dotter till Erik Birgeri i Kalix Isak Eriksson i Torneå första hustru är dotter till Erik Birgeri Isak Eriksson kan därför inte vara son till Erik Birgeri. Tyvärr hade vi inte Torneå stads rådhusrättsprotokoll 1673 i Sommarro. Vi får skriva av målet vid nästa Umeåresa. Hälsningar Olof ----- Original Message ----- From: Bruno Wikström To: ulf holmberg ; Nya Olof Andersson Sent: Tuesday, September 13, 2011 9:59 PM Subject: Re: SV: SV: Planting Hej Jag har inte läst domboken så att jag kan diskutera vad det står men onekligen verkar det mera troligt att det står son för då får texten mening. Samtidigt blir det då klart att Isaks saliga hustru och Per Plantings mor var systrar. Vem Isak gav bårpengarna efter kan jag inte kommentera mer än att hans far inte nödvändigtvis behöver finnas i dödboken. Han vore i så fall inte den förste som prästen underlåtit att skriva in vilket kan ha hänt i detta fall eftersom Birgeri dog i samma veva och hans vikarie hade fullt upp. Samtidigt tycker jag mig ha märkt att prästerskapet var dåliga på att ge bårpengar efter de sina eller att man gav pengar efter dem när de själva dog. Var det inte ett privilegium de hade att slippa utgiften? Av detta följer att jag tror systrarna var döttrar till Birgeri. Bruno ----- Original Message ----- From: ulf holmberg To: Bruno Vikström ; Nya Olof Andersson Sent: Monday, September 12, 2011 11:12 PM Subject: FW: SV: SV: Planting Vad säger ni om Leif Boströms kommentarer? Om det står son i målet - istället för Sara - blir meningen mer logisk. Om det är Isak eller hans fru som är barn till Erici Birgeri kan ju diskuteras. Meningen "att han ingen lön vill tillstå sin sal hustrus systers son, Rådman Per Eriksson Planting… " blir ju med min logik, att Per E Plantings mor och Isaks saliga hustru var systrar, och således döttrar till Erici Birgeri. Bårkläderna 3 maj 1666 efter sin fader i Kalix har jag ingen bra förklaring till. Tyck till, ni som kan det här. Mvh ulf H. -------------------------------------------------------------------------------- From: info@familjenbostrom.se To: holmbergulf@hotmail.com Subject: SV: SV: Planting Date: Mon, 12 Sep 2011 22:49:27 +0200 Hej Ulf! Några ytterligare kommentarer. Den viktigaste domboksnotisen som du citerar är den från 1687 23 april. Jag undrar om början istället ska vara: Dito insinuerade Rådman Isak Eriksson, där emot åter sin förklaring, att han ingen lön vill tillstå sin sal hustrus systers son, Rådman Per Eriksson Planting… I så fall bör det vara Isak Erikssons första hustru som är dotter till Ericus Birgeri, inte Isak Eriksson som är son. Min och Per-Olof Snells argumentation är att borgaren Isak Ersson betalade den 3 maj 1666 i Torneå bårkläderna för sin fader i Kalix som synes vara kyrkoherden i Kalix Ericus Birgeri som begravts den 12 november 1665. Det verkar inte finnas någon annan Erik i Nederkalix som avlidit i närheten av och före 3 maj 1666. Jag känner inte till något mer indicium på att Per Eriksson Planting skulle vara son till Erik Mickelsson Planting. Jag tycker ändå att det är mycket troligt. Anders Olofssons i Torneå barn Anders och Anna benämns båda Karck. Enligt ett domboksprotokoll från Torneå den 10 november 1673 ska Isak Eriksson betala till kaplan Thomas Hattulander i Pudas för det arv hans hustru Anna Andersdotter och hans svåger Anders Andersson har att fordra efter deras salige fader Anders Olofssons stärbhus som tillfallit dem efter deras mormor Anna Persdotter i Kalix och deras mor Elisabet Andersdotter. Jakob Jakobsson i Nynäs i Kalix uppges ha deras mormors inventarium och rådmannen Isak Eriksson i Torneå har varit barnens förmyndare. Jag spekulerar i om patronymikonet på Anders Olofssons hustru blivit felskrivet och att hon också var en dotter till Ericus Birgeri. Anders Olofsson gifte sig med henne omkring 1647. Enligt mantalslängderna för Nederkalix hade Ericus Birgeri 1645 2 döttrar, 1646 1 dotter, 1647 ingen dotter, 1648-49 1 dotter och 1650 2 döttrar. Den som försvunnit 1646 kan vara Elin som gift sig med Jakob Jakobsson och den som försvunnit 1647 kan vara Elisabet som gift sig med Anders Olofsson. Ericus Birgeri finns i mantalslängderna t o m 1656. Han har då en dotter. Det är tydligt att det är jungfru Brita Eriksdotter som 1657 har ersatt honom i mantalslängderna. Mvh Leif Boström -------------------------------------------------------------------------------- Från: ulf holmberg [mailto:holmbergulf@hotmail.com] Skickat: den 10 september 2011 18:43 Till: Leif Boström Ämne: RE: SV: Planting Ett besvärande faktum i beviskedjan är dock att vi inte hittat konkret bevis för att Per Ersson Planting är son till Erik Michelsson Planting. Det ovanliga namnet gör dock skäl för misstanken. Samt att Anders Ersson Planting likaledes är en bror till Per och likaså son till Erik. Det slutgiltiga beviset saknas dock. Mvh Ulf H. -------------------------------------------------------------------------------- From: info@familjenbostrom.se To: holmbergulf@hotmail.com Subject: SV: Planting Date: Fri, 9 Sep 2011 21:30:15 +0200 Hej Ulf! Mycket intressant! Jag ska titta mer på detta senare. Vi ska strax åka ut till landet, så jag hinner inte göra det den här helgen. Det verkar klart av domboksnotiserna att Erik Mickelssons Plantings hustru Margareta var dotter till kyrkoherden Ericus Birgeri och hans hustru Anna Persdotter. Jag och Per-Olof Snell har uppfattningen att Isak Eriksson var en son till Ericus Birgeri. Det finns en del som tyder på det. Jag tror att de även hade döttrarna: Elin Eriksdotter, begravd 1712-09-27 i Nederkalix och gift omkring 1646 med Jakob Jakobsson (1618--1677-04-22), länsman och gästgivare i Stråkanäs 5 Nynäs. Brita Eriksdotter, gift 1 gången 1658 med Anders Persson, borgare i Torneå och död 1659. Brita gift 2 gången med Johan Jönsson, borgare i Torneå. Att de hade en dotter Brita framgår av skattelängder. Jag är lite tveksam till Leonard Bygdéns uppgift att Laurentius Calicius var gift med en dotter till dem. Mvh Leif -------------------------------------------------------------------------------- Från: ulf holmberg [mailto:holmbergulf@hotmail.com] Skickat: den 9 september 2011 15:25 Till: Leif Boström Ämne: Planting Hej! I vår jakt på borgare i Piteå har vi kommit till Erik Michaelsson Planting. Jag vet att det finns Planting i Torneå (se bifogade fil) och skulle vilja höra din åsikt om släktförhållanderna. Jag har inte din bok tillgänglig och vet inte vad du skrivit där. Följande tror vi oss veta (eller starkt misstänka): Per Planting dyker upp i Torneås mtl 1671. Av bifogade dommål kan utläsas att han från liten ålder uppfostrats hos sin morfar, Erici Birgeri. I Herdaminnet anges att Erici har två döttrar vistandes hemma i mitten av 1650-talet. Möjligen kan Erici ha fyra döttrar: Lars Calisius hustru Isac Erikssons hustru Sara Eriksdotter Margareta Eriksdotter, Erik Mikaelsson Plantings hustru (hennes förnamn framgår av Piteå stads mtl 1650). Det är en tid sedan denna släkt diskuterades och det skulle vara intressant höra din nuvarande uppfattning om detta.
Gift.
med Isak Eriksson. Borgare från 1651 till 1692 i Torneå stad, Finland.
Köpman, skeppare, rådman.
Riksdagsman 1676.
Har dotter från 1660 i Torneå stad, Finland [9] .
Borgaren Isak Ersson betalade den 3 maj 1666 i Torneå bårkläderna för sin fader i Kalix.
Kalix 1656 30 juni laga ting: Hans Axellsson ifrån Tornö Daniel Cruses och Anders Pederssons fullmäktig kerade till Isak Eriksson på ett inventarium, efter salig Erich Mickelsson Planting, med begäran det betr Isak wille afleggia sin eed å book att han inth hade något undandålt af bete inventarie, vilken Isak efter aflagdan eed å book näestnede att han inthz wara afuiste menne efter salig E Mi och hans hustru är som uti inventarielängden annotiret åhi.

Undrar om inte Horneus är felläst eller felskrivet. Jag hittade en bouppteckniing 1691 efter en Sophia Königsdr Kuuth som i ett tidigare gifte var gift med höraren Peter Hernaeus (Sthlm RR F1A:43 s 753). (Per Sundin 2017-01-05) Per Sundin (Per_sundin) Föreningsmedlem Postat onsdagen 06 april 2011 - 12:51 -------------------------------------------------------------------------------- Såg förresten att Petrus Hornaeus inte hade några döttrar i mtl förrän 1696. Det kan då vara så att hans äldsta dotter Elisabeth inte är född 1678 som är framräknat från angiven ålder i bb, utan 1680 och kan alltså vara född i Petrus andra äktenskap med Helena Gropman. Det finns i så fall inga kända barn i första äktenskapet med Könich Kuuths dotter. Carl Szabad (Carl) Föreningsmedlem Postat onsdagen 06 april 2011 - 13:13 -------------------------------------------------------------------------------- Jag ser f ö att jag angett fel dödsår för Könik Kuut. Han avlider 1675, inte 1672 (Anundsjö LI:1 SVAR-ID C0032614_00029). Korrigering! Den ovanstående uppgiften avser testamente efter maken som normalt lämnas i samband med begravningen, men redan i 1673 års mantalslängd står Malin noterad som änka. Erik Holmlund Postat torsdagen 04 augusti 2011 - 04:03 -------------------------------------------------------------------------------- Några ytterligare kompletteringar om Könik Kuuth. Kiönich Olofsson Kuuth tituleras befallningsman respektive lappfogde i Åsele lappmarks Db 1662-01-05, Db 1663-01-03, Db 1664-01-03, Db 1665-01-04, Db 1666-01-04, Db 1667-01- 04, Db 1668-01-04, Db 1669-01-04. Så nog går det bekräfta att han verkligen var lappfogde. Han omnämns som en av tingets ledamöter, som utgjordes av underlagmannen, befallningsmannen samt nämndemännen. Troligen är han även vid tinget i Åsele Db 1671-01- 08, men där står ej namnet utskrivet utan istället "Underlagman och befallningsman som förut". I Db 1673 står det "I befallningsmans ställe: Nils Andersson Grubb", varför man kan anta att Kuuth av någon anledning inte kan närvara. I Db 1674 har Aegidius Otto tagit över som befallningsman över Åsele lappmark. Också noterbart är att Carl Carlsson Burman är underlagman vid Åseletinget samtliga år som Kuuth omnämns som befallningsman där. De två lät ju gifta ihop barn. I domböckerna före 1662 är det andra personer som omnämns som befallningsmän vid Åseletingen, men Kiönich Kuut har uppenbarligen uppehållit sig i lappmarken även före sin lappfogdetjänst: I Åsele Db 1658-01-08 §6 stämmer Kiönich Olofsson wapstlänsmannens son Peder Jacobsson om ansvar för falsk beskyllning mot Kiönich för lägersmål med lappigan Lucia Andersdotter. Huruvida något barn blev avlat vet jag inte, men man kan ju anta att det ofta var så lägersmål kom i dagen. I vilket fall som helst så tycks det ha funnits uppfattningar i Vapstens lappby företrädd av sonen till byns betrodde ordningsman, att Kiönich Olofsson lägrat en av byns pigor. Märkligheterna fortsätter i Åsele Db 1659-01-03: §1 Wapstlänsmannen Jacob Pedersson anmäler att hans son Peder Jacobsson har blivit rånmördad av Enar Andersson av Grans lappby i Ume lappmark. §3 Rannsakning om Kiönich Olofssons horsbrott mot lappigan Lucia Andersdotter. Uppenbarligen har rannsakningen mot Könik Kuuth fortgått över två ting, men vid tillfället för det andra tinget så finns inte personen som leder anklagelserna mot Kuuth närvarande, för han har just gått och blivit mördad. Vilket märkligt sammanträffande. Måhända fanns det någon halvlappsk person NN Königsdotter/Königsson av oäkta börd i Vapstens lappby. Långsökt är det i vart fall inte. En lägring som mynnar ut i en oäkting torde ha rört upp mer känslor, och dragit upp brottet till ytan, mer än en lägring som aldrig resulterat i något barn. Könik Kuuth förekommer också vid ett tillfälle i domböckerna för Umeå lappmark. Ume lappmarks Db 1666-01-10 §5 handlar om Siul Jonssons i Wapsten besvär över lappfogden i Ångermanland, Kiönich Kuuth att han försöker slå under sig kronouppbörden för från Wapsten, oaktat icke Kuuthen utan Aegidius Otto vore rätter uppbördsman. M.a.o. försökte Kuuth driva in skatt från Vapstens lappby, trots att den byn hörde till Umeå lappmark och till dess lappfogde.
Gift.
med Malin Burman. Född i Sunnersta 1, Boteå (Ånge) [70] .
Begravd 1696-06-28 i Bredbyn 3, Anundsjö (Ånge) [27] .
Nämnd som hustru Magdalena 1673 i Bredbyn 3, Anundsjö (Ånge) [44] .

Han blev student 1619. Han kom till Luleå socken 1627. Åren 1629 och 1631 var han i skuld till kyrkan för korn ("vinsäd"), som han köpt. År 1638 blev han skyldig för 1 k:a vin 3 dr kmt, vilken skuld kvarstod 1642. År 1643 levererade "her Samuel" till kyrkan 7 dr 16 öre för 2 1/2 k:a vin, "som han togh åth sin swärfadher till Erchiebispens behoff". Hans svärfader var enligt Hernösands stifts herdaminne kyrkoherden Johan Hossius i Piteå, med vars dotter Brita han var gift. Enligt samma källa var han år 1639 invecklad i ett smugglerimål. Han hade dock intet med själva smugglingen att göra. Den gjordes av Henrik Brugman. År 1646 den 8 aug. levererade borgmästaren Johan Månsson till kyrkan å Anders Jonssons i Gävle vägnar i testamente "efter S. her Samuel 22 dr".

Albert Nordberg: En gammal norrbottensbygd.

Gift.
med Brita Hossia.