Förfäder Helena Burman.   Född 1810-06-01 i Luleå. [1] Död 1873-02-10 i Burträsk prästgård. [1] Gift 1834-06-08 i Råneå [1] med Per Edvard Bergner. Lantmätare i Västerbottens län.
Född 1807-01-11 i Råneå. [2]
Död 1844-05-08 i Råneå. [2]
Lantmätare i Norrbotten. Examen 1827. Vice lantmätare 1831, Vid avvittringen 1834-45. Kom. Lantmätare 1837. (J K Sörblom).
1 Edvard Bergner.   Född 1835-03-11 i Råneå. [2] Död 1877-09-24 i Luleå stad. [2] Tullvaktmästare i Luleå stad.
Gift 1857-03-20 i Piteå [2] med Lovisa Rehn. Född 1828-02-24 i Piteå. [2]
Död 1889-03-02 i Luleå stad. [2]

GRAF-BREF.

Nr 16

Till Fru Lovisa Bergner afstå vi och upplåta Vi, Committerade, å Luleå Stadsförsamlings vägnar och på grund af det beslut, som vid allmän kyrkostämma, den 13 december 1876, blifvit fattadt, Grafstället å Stadens Nya Begrafningsplats, under N:o 16, innehållande 20 fot i längd och 16 fot i bredd, eller en arealvidd af 320 qvadratfot, emot en betingad köpeskilling af 16 Kronor och __ öre; och som nämnde köpeskilling, denna dag, blifvit till fullo betald, alltså afhända Vi Stadsförsamlingen berörde Grafställe, som vi tillegna Köparen att såsom annan välfången egendom för sig, anhöriga och efterkommande, ega och områda, likväl med det å allmän kyrkostämma den 19 September 1873 bestämda vilkor, att inom fem år hafva verkstäldt plantering omkring grafven, i annat fall, samt utan afgiftens återbetalning, återfaller platsen till staden och upplåtes åt annan person, äfvensom då af Kyrkorådet godkänd inhägnad eller likhus derå uppföras, det åligger Grafställets egare eller dess rätts innehavare, att detsamma tillbörligen underhålla.

Luleå den 25 September 1877

Oskar Burman

J. Aug. Westman

Tillagt:

Denna grav är inlöst för framtida vård med Kronor Sexhundra (600:-)

Luleå den 26 sept. 1950

J ??? Håkansson enligt uppdrag.

(J K Sörblom)

  2 Dödfödd son .   Död 1858-04-25 i Råneå. [2]
  2 Jonas Bergner.   Född 1859-03-20. [2] Död 1936-01-11 i Newport, Rhode Island, USA. [2] Bildhuggare och oljemålare.
Inflyttad 1879 till Norra Amerika. [2]
Brev mm från J K Sörblom:

Stockholm den 24 Nov 1874

Älskade Pappa!!

Ditt kärkomna bref af den 11 dennes får jag härmed tacka dig för. Jag har länge tänkt om skrifva, men det har ingenting blifvit utaf. Här i Stockholm går det utmärkt bra för mig, jag har gått igenom 1sta och 2dra afdelningen i linearfrihandstekning och jag tänker att gå igenom detta emne denna termin, får väl se om jag hinner; på verkstan går det också bra för mig, men ännu kan jag ej få någon aflöning. Den klädlåda som du talar om, den står ännu kvar hos farrbror i Burträsk. Han lofte att skicka den, men ännu lär det vara ogjort, det har jag fått veta nu, så att den är nog kvar. Hälsa farrbror Hamrin och säg att då jag blir skicklig Bildhuggare så skall jag komma till Luleå och bygga en storartad Bildhuggareverkstad på den tomt han gaf mig för 4 år sedan och så skall jag förse Luleå stad med byster och statyer. (Präktigt luftslott, bara det ej ramlar.) Yngve och Pelle får väl tala med mig en liten stund då, går Pelle i skolan? Hälsa Mamma och mina bröder, Pelle mest. Bryggaregatan ligger på Norrmalm, i St Clara församling, den går från Drottning-gatan ända ned till Clara Sjö. Den bildhuggare som jag arbetar hos heter Mellin, men till våren skall jag försöka att komma till Stockholms skickligaste bildhuggare Herr H Nerpin, får se om det lyckas. Häls Farrbror Anderson från din son.

Jonas Bergner

Stockholm den 6 September 1877

Älskade Mamma!

Nu måste jag bryta tystnaden. Jag har väntadt bref från eder hela sommaren. I början på sommaren har jag bytt om mästare, jag flyttade nemligen till Ornamentsbildhuggaren W Hoffman och der jag fick 4,50 Kr i veckan då jag varit der en månad begärde jag påök och fick 6 Kronor i veckan på dessa 6 Kronor lefver jag nu så godt jag kan. 8 Kronor betalar jag för nattlogi så till klädtvätt och dyligt går det mera än 4 kronor så att det blir 50 öre på dagen till mat många gånger får jag vara utan qvällsmat för att det räcker ej till, då Farrbror kommer hit nu i höst så skall jag be honom att jag får låna litet pengar af honom för det går ej att lefva på 6 Kronor i Weckan.

I oktober kommer jag att börja i Slöjdskolan och då blir det roligare för mig. Jag har nu i sommar varit ute och satt upp Gips, ett olustigt göra att hänga i ställningar. Hälsa Pappa jag kan nog tro att han är ute på bevakning som vanligt. Hälsa mina bröder, det jag loft Pontus skall jag ge Honom, jag fick ej tid att göra något till utstellningen. Skrif snart och låt höra af eder beder din son

Jonas Bergner

Ur Svenskarna i Rhode Island:

Vi skola nu för en stund förflytta oss till Newport, R.I., ty det är vår afsikt att göra läsaren bekant med svenska koloniens i Newport "Grand Old Man", mr Jonas Bergner, förutan hvars biografi detta kapitel vore långt ifrån fyllständigt. Mr Bergner är såväl skulptör som målare och uti hans idylliska hem på Gardiner St hänga dussintals alster från hans pensel. Flertalet af dessa äro marinbilder, hvilket tycks utgöra mr Bergners favoritämne. Newport Beach och trakterna däromkring utgöra också de tacksammaste motiv man gärna kan önska, hvilket tydligen mr Bergner i stort insett. Som målare har mr Bergner förblifvit dilletant, då skulpturen däremot i många år utgjort källan till hans lifsuppehälle. Med den för svensken betecknande tillbakadragenheten föredrar mr Bergner blifva kallad träsnidare i stället för skulptör och som han i sin anställning arbetar mestadels i trä torde detta vara den riktiga benämningen på yrket. De som emellertid sett prof på hans alster vare sig i trä, lera eller gips anse dock denna titel allt för blygsam. Äfven litteraturen äger i mr Bergner en genuin vän och beundrare. Såsom medlem af Newport Historical Society har han äfvenså ägnat sig åtskilligt åt forskning och är författaren av denna bok honom stor tack skyldig för väredefull hjälp vid nedtecknandet av Svenskarnas i R.I. historia, hvad Newport beträffar. Mr Bergner är norrlänning till börden och har varit bosatt i Newport i några och 30 år, hvarför han ock med skäl anses som en af de äldsta svenskarna på platsen.

(Boken utgiven 1915)

(J K Sörblom)
Gift med .

    3 Hugo Bergner.  
    3 Marion Bergner.  
  2 Pontus Edvard Bergner.   Född 1861-03-05 i Luleå. [2] Död 1930-11-26 i Luleå. [2] Mekaniker i Luleå.

Bergner & Co, Mek. Verkstad.

Rörelsen startade 1916 av J E Häggström och J W Blomqvist under firma P. E. Bergners Mek. Verkstad. Nuvarande firmanamn från 1938. Firmans ledning utgöres av följande personer: JE Häggström, Gunnar Bergner och JE Landfors, samtliga i Luleå. Verkstaden, som är försedd med modern maskin- och verktygsuppsättning, utför alla slags motorrenoveringar och motorreparationer billackeringar och bilplåtslageriarbeten. Auktoriserad för GM:s samtliga märken. Nytillverkning av maskiner. Båtslip och båtbyggeri, metallgjuteri m.m. Lager av reservdelar och biltillbehör. Totalareal 3000 m2. Fast anställd personal 22 personer.

Pontus Edvard tillverkade en gång på beställning en benprotes. När beställaren skulle betala träbenet, tycktes honom priset, 11 kronor och 75 öre, vara allt för högt satt. Han vägrade betala, och träbenet blev länge hängande kvar på väggen i verkstaden. Från den dagen signerade Pontus Edvard alla sina alster med 11,75. En fällkniv, gjord 1903, är sålunda signerad och skvallrar om att ovanstående händelse måste utspelat sig före detta år. Andra bevarade artefakter ur hans produktion är bl.a. Sveriges fulaste golvur, tillverkat av en synnerligen knotig surstock, och målad svart. (J K Sörblom)
Gift 1898-11-20 [2] med Ida Johanna Risberg. Född 1875-02-06 i Hemmingsmark, Piteå lfs. [2]
Död 1952-12-02 i Luleå. [2]

    3 Pontus Gabriel Bergner.  
    3 Gunnar Bergner.  
    3 Edvin Rickard Bergner.  
  2 Hugo Bergner.   Född 1863. [2] Död ogift 1935. [2] Handlande i Jokkmokk.
  2 Eskil Yngve Bergner.   Född 1865. [2] Död ogift 1937 i Jokkmokk. [2] Om honom berättas att han ägde ett betydande bibliotek, som han sedermera donerade till Jokkmokks socken. Han hade även ett skelett stående vid fotändan av sin säng, för att ständigt påminna sig om att varje ny dag var en dag närmare döden. (J K Sörblom)
  2 Carl Petrus Bergner.   Född 1867-03-20 i Luleå. [2] Död 1909-04-04. [2] Gift 1897-12-31 [2] med Katarina Lovisa Rönngren.
  2 Gunnar Bergner.   Född 1868-07-19. [2] Död 1868-09-07. [2]
  2 Gunnar Bergner.   Född 1870. [2] Död 1870. [2]
1 Anna Bergner.   Född 1837-01-07 i Råneå. [2] Död 1840-04-07 i Råneå. [2]
1 Petter Olof Bergner.   Född 1839-06-06 i Råneå. [2] Död i Burträsk. [2] Handlande i Burträsk.
Gift med Alma Helena Baudin. Född 1853-01-30 i Årnäset, Nysätra. [3]
  2 Hjalmar Bergner.   Född 1874-05-11 i Gammelbyn, Burträsk. [2]
  2 Maria Bergner.   Född 1875-12-24 i Gammelbyn, Burträsk. [2]
  2 Gunnar Bergner.   Född 1878-08-12 i Gammelbyn, Burträsk. [2] Apotekare i Haparanda.
Gift med .
    3 Tor Olof Gunnarsson Bergner.   Född 1913-06-24 i Luleå. [4] Död 1990-02-12 i Maria Magdalena, Stockholm (Södermanland). [5] Sångare, viskompositör och visförfattare.
På 1930- och 1940-talen tillhörde Bergner de s k Klarabohemerna i Stockholm. Under namnet "Broder Tor" turnerade han i Sverige och övriga Norden med sina visor. Han tonsatte dikter av bl a Nils Ferlin, Helmer Grundström, Emil Hagström och Birger Vikström. Bergners visor har publicerats i flera samlingar från 1951 och framåt, bl a Visor i vinden (1952) och Råd till en ung flicka och andra visor (1976). Han gjorde talrika skivinspelningar. (Nationalencyklopedin)
Gift med .
1 Maria Bergner.   Född 1842-02-27 i Råneå. [2] Gift 1869-01-13 [2] med Axel Hugo Sandström. Kyrkoherde från 1875 till 1882 i Överkalix (Norrbotten). [6]
Kyrkoherde från 1882 till 1891 i Överluleå (Norrbotten). [6]
Kyrkoherde i Bygdeå (Västerbotten). [6]
Född 1843 i Lövånger. [2]
Död 1903-02-14 i Bygdeå. [2]
Komminister i Bygdeå 1870. Khde i Överkalix 1875. Folkskoleinspektör. 1877-81 ledamot av riksdagens andra kammare valperioden 1882-84 Invigde Umeå nya kyrka. Avled 1903 02 14 i Bygdeå. Rikt begåvad och varmhjärtad Både i Bygdeå och Överkalix åsamkades hans prästebord rätt dryga omkostnader p.g.a övergångna lantmäteriskiften. Då brukade han trösta sin fru, Maria Bergner, om att de båda var av lantmätarsläkt, och därför väl bäst finge tåla det. (Icke ordagrann avskrift av Hernösands stifts herdaminne, gjord av J K Sörblom)
  2 Jenny Helena Sandström.   Född 1870-07-20 i Bygdeå. [2]
  2 Gerda Maria Sandström.   Född 1871-10-15 i Bygdeå. [2] Gift med Konrad Andersson. Handande.
  2 Carl Robert Sandström.   Född 1873-03-12 i Bygdeå. [2] Död 1912-03-24. [2] Skogsinspektör vid Byske sågverk.
  2 Hugo Immanuel Sandström.   Född 1874-07-25 i Bygdeå. [2] Folkskoleinspektör.
  2 Tekla Fredrika Sandström.   Född 1875-12-29 i Bygdeå. [2] Gift med Lars Enge. Kyrkoherde.
  2 Axel Natanael Sandström.   Född 1878-09-17 i Bygdeå. [2] Död 1915-06-22. [2] Anställd på P A Nordstedts i Stockholm.
  2 Gustaf Johannes Sandström.   Född 1884-09-07 i Bygdeå. [2] Död 1902. [2]

Källor

  1. Leonard Bygdén: Hernösands stifts herdaminne
  2. J K Sörblom
  3. Elisabet Schreiter
  4. Nationalencyklopedin (år), Sveriges befolkning 1970 (datum, ort)
  5. Nationalencyklopedin (år), Sveriges dödbok (datum, ort)
  6. Bygdén

Personregister       Ortsregister