Jakob Andersson.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[1] .
Bonde, lappfogde, landsköpman
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[2] .
Bonde
från 1543 till 1556
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[3] .
Bonde
1562 och
1565
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[3] .
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[4] .
Landsköpman
1549
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[5] .
med
.
Gift.
med
hustru .
Född
[6] .
Stockholms rådhus och råd, d. 2 (1915), s. 25, uppger, som du säger, om borgmästaren i Stockholm Hans Gammal: "som Peder skrifvares barn uppgifvas 1563 10/5: H. G., Lasse G. och Måns Jönsson, borgare i Öregrund. De tillhörde utan tvifvel Gefle-slägten Gammal." Jag har kollat ett par volymer i serien Stockholms stads tänkeböcker hemma och ser att uppgiften att Hans och Lasse Gammal skulle vara *barn* till Peder skrivare inte stöds av notisen i tänkeboken 1563. De anges i stället vara förmyndare för Peder skrivares barn.
Avsnittet i tänkeboken lyder nämligen: [s. 242:] "Om saliige Peder scriffuares barnepen(inga)ar och huilke thom vnder hender haffuer.
Anno D(omi)nj 1563 kom fór r(e)tta th(e)n 10 dagen vti maij månadt saliige Peder scriffuar(e)s barnes fórmÿndar(e), næmlige Hans [s. 243:] Ga(m)mall, Lasse Ga(m)mall och Monns Jónson, borgar(e) vdj Óregrund, och gåffue tilkenbne, atte hade såldt och vplatiid erliig wælbÿrdig man her Claes Christ(er)son, frijherre tiil Åmi(n)ne, salige Peder scriffuares stenhus och grund her j Stockholm fór adertonhundrade (mark) ort(uger). Och aff sza(m)me su(m)ma pen(inga)r haffu(er) Monns Jónson j Óregrund, som barnen tilkomb(er), 800 (mark), och Hans Ga(m)mall haffu(er) hoss siig, som och Peder scriffuar(e)s barn tilkomb(er), 400 (mark) ort(uger), men the andre 600 (mark) bettalad(es) saliige Peder scriffuar(e)s geell m(ed)."
[Almquist, Johan Axel & Hildebrand, Hans (red.) (1939). Stockholms stadsböcker från äldre tid [Elektronisk resurs] Ser. 2, N.F.:3 Stockholms stads tänkeböcker 1553–1567. Stockholm. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/58885]
(Den Peder skrivare som avses är väl den Peder skrivare/kornskrivare som nämns i tänkeboken 1551 då han kärar till borgaren Brynolf skräddare, som hade hand om Peder skrivares hustrus mödernearv. Peder skrivare själv – som i annat sammanhang sägs vara gift med en Margareta – anges vara måg till Willam Skotte, som då hade lämnat landet.) [Almquist, Johan Axel & Hildebrand, Hans (red.) (1937). Stockholms stadsböcker från äldre tid [Elektronisk resurs] Ser. 2, N.F.:2 Stockholms stads tänkeböcker 1549–1553. Stockholm. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/58666]
Det var ju vanligt att man lät släktingar bli förmyndare för avlidna personers barn, så det är mycket möjligt att bröderna Gammal var besläktade med Peder skrivare. Men det återstår kanske att bevisa.
Jag hittar vid en snabb genombläddring i tänkeboksregistren inga noteringar om Hans Gammal och Lasse Gammal som ger en vink om deras ursprung. De handlade tydligen med gods från norra Sverige, bl.a., att döma av ett omnämnande den 25 april 1552 om "altt th(et) godz, som Hanns Ga(m)mall och hans brodher, Lasse Gammall, hade bekomit jfrå Norraboten". (Hans Hindriksson, som var gift med en syster till Lasse Gammal, hade spridit ryktet att Simon skrivare i egenskap av broskrivare förra året hade underlåtit att ta upp godset i sin redovisning.) [A. a., s. 168 f] Det säger inte så mycket.
Däremot så framgår en koppling så mycket mer i den artikel du länkar till av Per-Olof Snell, "Tvisten om ett laxfiske i Torne socken på 1500-talet: Henrik Larsson i Vojakkala mot Lasse Olssons i Pörtesnäs anförvanter". (Uppgift om publikation och publiceringsår saknas. Är artikeln nyskriven?) Enligt den ska lappfogden Jakob Andersson i Grubbe 1563 ha uppgett att hans hustru, Hans Gammal, Lasse Gammal och "Nindrek Skreddares" hustru var systerbarn (dvs. kusiner på mödernet) och arvingar till "tre bröders del i [laxvatten och äng i] Torne". [Snell, s. 9] Snell kommenterar: "Deras förfäder synes redan i början av 1400-talet ha varit ägare av laxkolken." [Snell, s. 19] Jag ser inga källhänvisningar alls till de olika skrivelser från 1563 det hänvisas till i artikeln, vilket är en ordentlig brist. [De olika inlagorna rörande tvisten om laxfisket 1563 kan läsas i original i den givna referensen: RA, Sandbergska samlingen KA FF, fol. 24822-24833. (Constantinus Lindfors)]
"Nindrek Skreddare" i Snells artikel låter som ett udda namn. Är det inte en felläsning av Hindrek, dvs. Hindrik/Henrik? 'N' och 'H' kan skrivas mycket snarlikt. Flera av de andra systerbarnen som nämns i tvisten om laxfisket i Torneå är verksamma i Stockholm. En Hindrik Skräddare omnämns 1550 i Stockholms stads tänkeböcker den 7 juni 1550 – han vistades just då i Lübeck – som son till framlidne borgaren gamle Hans Skräddare och dennes hustru Birgitta. [s. 65] Den 16 oktober samma år är Hindrik Skräddare vittne i rådstugan och kallas då "hans nådz kópman". [Stockholms stads tänkeböcker 1549–1553, s. 91] Om det rör sig om just den "Nindrek (?) Skreddare" som Jakob Andersson nämner 1563 skulle det vara dennes hustru som var en av de kusiner på mödernet som var arvfallna till laxfisket i Torneå.
Att Per-Olof Snell kunnat visa att lappfogden Jakob Andersson i Grubbe, Umeå, i åtminstone ett av sina äktenskap varit gift med en syster till de båda prominenta bröderna Gammal i Stockholm var intressant. (Tack för klargörandet av var handlingarna från 1563 finns. Jag ska se om jag kan beställa kopior av dem.) Det gör ju kopplingen mellan bröderna Gammal och släkten Gammal i Gävle (Gästrikland) desto troligare.
Av uppgifterna i Johan Bures autograf att döma verkar Jakob Andersson i Grubbe ha varit gift åtminstone två gånger:
* Jakobs dotter Anna (gift med en Mickel Duse i Öregrunds stad) sägs ha varit halvsyster till Jakobs dotter Barbro.
* Jakobs döttrar Malin (gift med Bertil Larsson, borgmästare i Gävle) och Sara (gift med Willam Markusson, borgare i Gävle) var halvsystrar till en Hans Månsson, vilken i sin tur var far till skattebonden Måns Hansson i Iggesund i Njutångers socken i Hälsingland. (Johan Bure hörde detta själv från Måns Hansson 1639.)
Så åtminstone en av Jakobs hustrur verkar ha varit gift tidigare med Hans Månssons far, en Måns. Kan Johan Bure när han nämner Hans Månsson avse borgmästaren i Gävle Hans Månsson Gammal? Det skulle förklara kopplingen mellan Jakob Andersson och de båda bröderna Hans och Lasse Gammal i Stockholm och varför namnet Gammal senare dyker upp i Gävle. Och också varför Johan Bure inte behöver ge fler identifierade uppgifter om denne Hans Månsson (han vore då redan en bekant figur) och varför han inte bryr sig om att nedteckna några ytterligare uppgifter om denna familj (de vore då inte Bureättlingar och inte intressanta för Johan Bures genealogi över Bureätten). En Måns dyker ju faktiskt upp tillsammans med de båda bröderna Gammal 1563 (då de nämns som målsmän för Peder skrivares i Stockholm barn), den ovannämnde Öresundsborgaren Måns Jönsson som du föreslår kunde vara far till Hans Månsson Gammal. Men eftersom Måns Jönsson lever 1563 och Jakob Andersson i Grubbe också lever 1563 och talar om sin hustrus arvsandel i laxfisket så kan väl Jakobs hustru inte ha varit tidigare gift med Måns Jönsson.
Så en arbetshypotes kunde då bli att N.N., syster till bröderna Gammal i Stockholm och antagligen besläktad med Peder skrivare, i ett tidigare äktenskap (före 1563) med en Måns (dock inte borgaren Måns Jönsson i Öregrund) fått sonen Hans Månsson (Gammal, sedermera borgmästare i Gävle), och därefter gift om sig med Jakob Andersson i Grubbe och fått med honom åtminstone döttrarna Malin och Sara. (Jakobs tidigare barnkullar skulle förstås ha blivit styvsyskon, inte halvsyskon till Hans Månsson.)
(Urban Sikeborg 2020-01-05 Anbytarforum Johan Bures släktbok)
Kul att du uppskattade mitt motbevisade och felaktiga resonemang. Din arbetshypotes om Hans Månsson Gammal låter djärvt och intressant, men först behövs några klargöranden - om möjlighet finns.
Måns Hansson var bonde i Iggesund åren 1618-1640. Han efterträdde Anders Olofsson, och efterträddes i sin tur av Erik Olofsson. Jag försökte snappa upp Måns Hanssons ålder i 1638:års roteringslängd, men kan inte återfinna Njutångers socken i materialet...?
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055027_00001
En släkttavla över klanen Gammal finns i Erik Sehlbergs verk "Gefle och dess slägter". I Wilhelm Lindebergs avskrift (del I, sida 215) kan man läsa en kortfattad notering: "Rådman Måns Gammal nämnes 1610, troligen son till borgmästaren, man ej vet något vist."
Källa: Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) (AC, BD, X, Y) Vol:89 Bild 190 / sid 215 (AID: v910027.b190.s215, NAD: SE/HLA/9010002)
I Gävle stads tänkebok uppträdde en Måns Gammal bland de 14 undertecknare som den 4/3 1615 låtit bekräfta ett köpebrev emellan Anders Håkansson och Mårten Persson rörande sjöbodstomt (AIa:1 sida 129-130).
Det återstår att luska ut vad det blivit av med Måns Gammal efter 1615, och huruvida han är identisk med Måns Hansson i Iggesund från 1618 - men ändock förefaller mindre troligt att så är fallet.
För övrigt kom en Anna Månsdotter att ingå äktenskap med kyrkoherdarna Jöns Persson Niurenius och Jöns Svensson Ædenius i Njurunda sn, se Bygdéns herdaminne del II, sida 271-273. Anna skall ha avlidit 10/12 1686 och begravts 16/1 1687, men hennes namn framgår inte direkt av dödlängden: "Saliga Fastri" ? (Njurunda C:1 sida 15v). Finns det belägg för att denna Anna Månsdotter tillhörde klanen Gammal?
Jag noterar att Jakob Anderssons sonson underlagmannen Jakob Andersson (1557–1638) i Grubbe i Umeå lfs även haft döttrar med namnen Malin och Sara, dock med okända öden. Då börjar man fundera över ett eventuellt samband = att det blivit knas någonstans. :-\
(Constantinus Lindfors 2020-01-06 Anbytarforum Johan Bures släktbok)
Lite fräckt av dig, Constantinus, att rubba mina briljanta arbetshypoteser med fakta ... ;)
Jag tog ytterligare en titt på den Måns Hansson i Iggesund i Njutånger, en socken i norra Hälsingland, vilken Johan Bure pratat med 1639. I längden för den sjätte och sista terminen (1619) för Älvsborgs lösen 1613 anges i en sammanställning över samtliga terminer för det sjunde av de åtta hemmanen i Iggesund (vilket de första terminerna förestås av en Anders Olsson) om den sjätte och sista terminen: »Denne Terminen brwkar Måns Hanssonn enn borgare på Wallen och häär wthgiort för _ drenger _ 2 left _ 12 (mark).« [Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/57 (1619), bildid: A0066062_00204] Så Måns Hansson var alltså inte bara skattebonde i Iggesund utan hade tidigare även varit borgare i Hudiksvall ett par mil därifrån. (Hudiksvall grundades 1584, men jag har för mig att det gick lite segt att få den att växa.) Den som har bäst och mest koll på Hudiksvalls äldre personhistoria är Thomas Sverker, så jag har just mejlat honom och frågat vad han vet om denne. Han kan rabbla alla borgarnas namn i sömnen.
Tillagt 2020-01-06, kl 16:19:
I Sverker, Thomas (1999), Några borgmästarsläkter i Hudiksvall 1582–1680. Släktforskarnas årsbok. 1999, s. 134–136, uppges om borgmästaren Olof Mårtensson i Hudiksvall att han verkar ha dött före den 16 februari 1631 och att hans änka Anna Eriksdotter gifte om sig före 1635 med Måns Hansson. "Tillsammans med sina styvbarn sålde Måns Hansson 1635 gården i Hudiksvall till borgaren Wellam Hansson Stokirk (...) Måns Hansson förestod hemmanet Iggesund 8, 1619–50 och ägde åtta kor 1640. Hemmanet, som omfattade 8 öresland, [s. 136:] övertogs senare av styvsonen Erik Olofsson. Måns Hansson hade enligt en anteckning i fogdens räkenskaper 1650 hemmanet fritt i sin livstid. Både Måns och Anna Eriksdotter förefaller ha avlidit före 1658."
I rannsakningslängden för samtliga sex terminer av Älvsborgs lösen 1613 (t.o.m. 1619) finns följande hushåll upptaget i Hudiksvall:
Termin 1: "Anna Enckia 1 Dräng, 1 Piga". Skattat 18 mark.
Termin 2: "Enckia _ 1 Dräng _ 1 Piga". Skattat 15 mark.
Termin 3: "Enkia _ 1. _" Skattat 6 mark.
Termin 4: "Enckia _ 1 Dräng 1 Piga." Skattat 15 mark.
Termin 5: "Måns Hansson hion _ 1 Skatt(e)n _ 1 öre". Skattat 5 daler.
Termin 6: "Hion 1. Skatt(e)n _ 1/2 öre". Skattat 18 mark.
"Effter gården war för Enckian förbrändt förste terminen hafuer hon inth(et) warijdt Skattlagdt. 4. förste terminerne
Måns Hanson hännes man thilförennde Wthgiordt i Giäfle."
[Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/57 (1619), bildid: A0066062_00124]
Så ett steg längre mot en identifiering/avidentifiering, förhoppningsvis. Vi vet nu att Måns Hansson faktiskt kom från Gävle stad, där hans far Hans Månssons halvsystrar Malin och Sara Jakobsdöttrar (döttrar till lappfogden Jakob Andersson i Grubbe, kanske i dennes äktenskap med N. N. "Gammal", syster till Stockholmsborgarna Hans och Lasse Gammal) var gifta med borgare, och att Måns Hansson omkring 1618 gifte sig med en borgaränka i Hudiksvall (kanske salig borgmästare Olof Mårtenssons änka, med vilken Hans Månsson uppges vara gift 1635). Han skaffade sig 1619, då han var borgare i Hudiksvall, ett hemman i Iggesund i Njutångers socken (Hälsingl.) och blev sedan skattebonde där. Återstår att se om Måns Hanssons far Hans Månsson kan vara identisk med borgmästaren i Gävle Hans Månsson Gammal.
Tillägg 2020-01-06, kl. 17:49:
I första längden för Älvsborgs lösen (1613–1614) för Gävle, som då ingick i Livgedinget, finns ett par kandidater:
I första rotan: Hans Månsson _ 1 öre [Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/80 (1613–1614), bildid: A0066085_00010]
I sjunde rotan: Måns Gammal _ 2 1/2 öre [Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/80 (1613–1614), bildid: A0066085_00013]
I åttonde rotan: Måns Hansson __ 1 1/2 öre [Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/80 (1613-1614), bildid: A0066085_00014]
(Urban Sikeborg 2020-01-06 Anbytarforum Johan Bures släktbok)
Åh, så roligt med alla dessa nya uppgifter! Hans Månsson omnämns första gången i Gävles tänkebok 15/8 1578 (sida 29). Han var borgmästare 10/1 1584 (sida 108-109), men saknas bland rådmännen och ersatt med Lars Persson som borgmästare redan den 12/6 samma år (sida 43). För mig en indikation på att Hans Månsson avlidit under första halvåret 1584. Dennes änka Karin omnämns 25/4 1597 (sida 63-64). Hans Månsson bar själv inte släktnamnet Gammal, finns belägg för detta i andra källor...?
En Måns Hansson omnämns 4/5 1605 (sida 106-107) och 22/11 1606 (sida 113-114). Anna Månsdotter [Gammal] i Njurunda fick barn senast 1630, och ifall hon var Måns Hanssons dotter så måste denne ha varit gift åtminstone två gånger.
Tillägg: Finns Gävlebor med i Älvsborgs lösen år 1571...?
Constantinus Lidnfors 2020-01-06 Anbytarforum Johan Bures släktbok)
Ah, tack för det tillskottet, Constantinus! Om det inte finns belägg för att Gävle-borgmästaren Hans Månson burit tillnamnet Gammal så behåller vi det inom parentes tills vidare. Det kan ha upptagits av något av barnen och slentrianmässigt tilldelats honom retroaktivt av eftervärlden. Finns ungefär en miljon exempel på sånt, som du vet. Hans dotter Margareta Hansdotter gifte sig 1587 med (Bureättlingen och sedermera ärkebiskopen) Petrus Kenicius, och hon dog 1631, 61 år gammal. Svenskt biografiskt lexikon (https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=11434) uppger att uppgiften om hennes dödsår härrör från Peringskiöld, som tillsammans med Hudiksvallsprosten Olof Broman (död 1750, i dennes Glysisvallur, d. 2, Uppsala 1919–1953, s. 772) hävdar att hon var dotter till borgmästaren Hans Månsson i Gävle. (Broman kallar denne "Hans Gammal".)
I längderna för Gävle stad för de sex terminerna för Älvsborgs lösen 1613 (som började uppbäras 1614) finns ett par kandidater. I längden för tredje terminen 1616 finns en Måns Hansson dels i sjätte rotan, dels en i åttonde rotan, utöver Måns Gammal i sjunde rotan. [Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/81 (1615-1619), längd för Gävle stad 1616, tredje terminen, bildid: A0066086_00123, A0066086_00124] (Kan förekomsten av flera personer med samma namn ha gjort att Måns Gammal tagit sig tillnamnet i åtskiljande syfte?) I längden för femte terminen, 1617, har dock både Måns Gammal och en av de båda Måns Hansson försvunnit och den kvarvarande Måns Hansson skrivs ännu i Gävle 1619 och kan därför avskrivas direkt. Så antingen Måns Gammal eller den Måns Hansson som skrivs sista gången i Gävle 1616 borde vara identisk med Hudiksvallsborgaren Måns Hansson, som dyker upp där i längden 1618.
Vi har väl inget patronymikon för Måns Gammal i någon källa (även om det förstås känns fullt tänkbart att han är släkt med borgmästaren Hans Månsson i Gävle)? Tillnamnet Gammal blev plötsligt intressant i och med att
1) Per-Olof Snell belagt att en av Jakob Anderssons (Grubb) hustrur var syster till de båda bröderna och Stockholmsborgarna Hans och Lasse Gammal;
2) Johan Bures uppgifter indikerar att en av samme Jakobs hustrur tidigare varit gift med en Måns och med honom fått sonen Hans Månsson och sonsonen Måns Hansson (som nu visat sig vara borgare från Gävle och ingift i en borgmästarsläkt i Hudiksvall);
3) Jakobs två(?) döttrar Malin och Sara i detta äktenskap – just dessa av Jakobs barn anges av Johan Bure ha varit halvsystrar till Hans Månsson i Gävle – verkar ha gift sig med en borgare respektive borgmästare i Gävle, samt att
4) det finns en släkt från Gävle som från 1600-talets andra hälft traditionellt traditionellt har använt eller tilldelats namnet Gammal och som går tillbaka till borgmästaren Hans Månsson i Gävle.
Det knakar lite i det tankebygget, som du hör, mer på vissa ställen än på andra, men det kan ju vara en väg att gå försiktigt framåt på.
Undrar om Erik Sehlbergs mastodontverk Gefle och dess slägter finns tillgängligt digitalt någonstans ... Vet du? Om inte borde ArkivDigital ta sig an den omgående. Jag ser en referens på ett ställe till J. Selggrens artikel "Borgmästare i Gefle" (i Meddelanden af Gestriklands fornminnesförening, 1902, s. 1 ff), men jag har inte tillgång till den.
I Bengtsson, Herman (2010). Uppsala domkyrka 6 Gravminnen. Uppsala: Upplandsmuseet, s. 385, uppges om ärkebiskop Petrus Kenicius (död 1636) att han begravdes i Uppsala domkyrka i högkoret. ”Vid 1702 års brand blev den ’aldeles förderfwad’. 1753 uppges att man hade ersatt den gamla hällen med en ny som saknade text.” Men gravstenen finns avritad i Johan Peringskiölds Monumenta Ullerakerensia (1719), s. 179 f (finns på Google Books). Här är vad som sägs om makan: ”VXOR • MARGARETA • FILIA / IOHANNIS • GAMMAL • /CONSULIS GEVALIENSIS • XII • LIBERORUM MATER / CUM MARITO VIXIT / ANNOS • XLIV / OBIIT • ANNO • MDCXXXI / AETATIS LXI”. I min översättning: ”Hustrun Margareta, dotter till borgmästaren i Gävle Hans Gammal, tolvbarnsmor. Hon levde med sin man i 44 år. Hon dog år 1631 vid 61 års ålder.”
Det innebär att Margaretas egna barn låtit rista in att hon var dotter till ”Hans Gammal”, så att hon tillhörde en släkt som mycket tidigt förknippades med namnet Gammal är ju tydligt. Under Vasatiden är fortfarande kombinationen dopnamn+fadersnamn den som är den väsentliga och till- och egentliga släktnamn anges ofta inte. Dessa kan i stället sporadiskt dyka upp i olika källor. Vad jag menar är att det vid denna tid inte säger så mycket om en person *inte* skrivs med tillnamn – Hans Månsson kan mycket väl ha kallat sig eller kallats Gammal. Bäst är dock att på sin höjd ha med det inom parentes när man skriver om denne.
På din fråga, Constantinus, kan jag säga att det verkar saknas längd för Älvsborgs lösen 1571 för Gävle stad. Däremot finns längder för fem landssocknar i Gästrikland, men det hjälper ju inte så mycket här. Ska se om jag kan hitta några andra längder.
Det har blivit så många namn nu som svävar runt, så jag lägger här upp en skiss över hur jag tänker. Alltid vanskligt att lägga upp en släkttavla, eftersom den så lätt ser slutgiltig ut, men av pedagogiska skäl kanske en behövs. Så om någon annan ser den så vill jag betona att detta bara är en skiss för att sammanfatta resonemanget hittills och att den inte duger som underlag för att skriva in något i sina egna genealogier. Vad som behövs är bl.a. mer stöd för att identifiera Gävle- och Hudiksvallsborgaren Måns Hanssons far Hans Månsson med Gävleborgmästaren Hans Månsson ("Gammal").
(Urban Sikeborg 2020-01-06 Anbytarforum Johan Bures släktbok)
|
| 1 |
Anders Jakobsson.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[1] .
Underlagman
i Västerbotten
[4] .
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[4] .
Bonde
från 1567 till 1580
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[3] .
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[4] .
Nämnd
1571
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[7] .
Underlagmansvikarie
1568
[8] .
Underlagman på vintertinget
1568
i Västerbotten
[9] .
Gift.
med
Barbro Persdotter.
Född
[2] .
|
| |
2 |
Jakob Andersson Burman Grubb.
Född
1557-09-04
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[10] .
Död
1638-11-26
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[10] .
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[4] .
Underlagman
i Västerbotten
[4] .
Underlagman i Västerbotten
från 1598 till 1638.
Bonde
1585 och
från 1592 till 1625
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[3] .
Underlagman i Västerbotten ännu
1613
[11] .
Gift
1593
[2] .
med
Karin Olofsdotter.
Född
[10] .
|
| |
|
3 |
Anders Jakobsson Grubb.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[11] .
Anders Jacobsson nämnd
1640
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[3] .
Gift.
med
Elsa Jonsdotter Halenia.
Född
[12] .
|
| |
|
|
4 |
Olof Andersson Grubb.
Död
1670-04-10
i Umeå landsförsamling (Väbo)
[13] .
Komminister
från 1652 till 1670
i Umeå landsförsamling (Väbo)
[13] .
Hade 6 söner och 6 döttrar, av vilka 4 döttrar blev vuxna.
Gift.
med
Sara Andersdotter.
Död
i barnsäng
1666-09-17
i Umeå lfs
[13] .
Gift
[14] .
med
Karin Hansdotter.
Född
i Norrfors, Umeå lfs
[14] .
|
|
| |
|
|
4 |
Vilhelm Andersson Grubb.
Född
[15] .
Död
senast
1703
i Kyrkobordet, Umeå lfs
[16] .
Borgare, sockenskrivare
i Umeå stad
[14] .
Nämnd
från 1655 till 1657
i Umeå stad
[14] .
Vilhelm Andersson Grubb nämnd
i Hiske, Umeå lfs
[17] .
Wellam Grubb nämnd 1658-1660
i Västerhiske, Umeå lfs
[18] .
Nämnd
från 1662 till 1702
i Kyrkobordet, Umeå lfs
[14] .
Gården övertogs av systern Margareta, änka efter komminister Buscherus. Därefter av Jonas
Gädda.
Lantmätare Jonas Persson Gädda nämnd 1674-1684
i Västerhiske, Umeå lfs
[18] .
Gift.
med
Malin Mickelsdotter.
Död
1694-04-30
i Kyrkobordet, Umeå lfs
[19] .
Hade familjenamnet Bäck
[19] .
|
|
| |
|
|
4 |
Jakob Andersson Grubb.
Född
[15] .
Begravd
1668-05-05
i S:t Nikolai, Stockholm, (Uppl)
[20] .
Kassör
[20] .
Gift
[20] .
med
Karin Johansdotter.
Begravd
möjligen
1667-10-26
i Tyska Sankta Gertrud, Stockholm (Uppl)
[20] .
|
|
| |
|
|
4 |
Jonas Andersson Grubb.
Född
[15] .
Nämnd i mantalslängder
från 1651 till 1663
i Umeå stad
[14] .
Jag antar att du efterfrågar belägg för släktskapet. Det finns i protokoll från Umeå
rådstugurätt den 30/12 1705. Där framgår det att Jon Andersson Grubb, "en av de äldsta och
första borgarna i Umeå", var svärfar till Jacob Hansson Fällman. Vidare att Fällmans
svärfaders systers man var Daniel Plantin.
Jonas Andersson Grubb förekommer i stadens mantalslängder 1651-1663 och hans änka
Elisabet har jag noterat spridda år från 1665 till 1682. Därefter endast notering för dottern
Elisabet 1683-1686 varefter Jakob Hansson Fällman övertar den platsen i mantalslängden.
(Staffan Bengtsson)
Gift.
med
Elisabet .
Nämnd i mantalslängder spridda år
från 1665 till 1682
i Umeå stadsförsamling (Väbo)
[14] .
|
|
| |
|
|
4 |
Elisabet Andersdotter Grubb.
Född
[15] .
|
|
| |
|
|
4 |
Katarina Andersdotter Grubb.
Född
[15] .
Gift.
med
Peter Hudvikius.
Pastor i Arbrå (Nordin)
Enligt Nordin gift med denna Katarina Grubb, enligt Bygdén gift med Katarina, dotter till
Andreas Petri Grubb, kyrkoherde i Luleå lfs.
|
|
| |
|
|
4 |
Anders Andersson Grubb.
Född
1635
i Umeå
[21] .
Död
1680-07-08
i Uppsala
[21] .
Professor i Uppsala
Gift.
med
Kristina Rudbeckia.
Döpt
1652-12-27
i Västerås
[21] .
Död
efter 1706
[21] .
|
|
| |
|
|
4 |
Margareta Andersdotter Grubb.
Död
1698
[22] .
Hustru Margareta nämnd 1662-1671
i Västerhiske, Umeå lfs
[18] .
Gift.
med
Jonas Nicolai Buscherus.
Komminister
från 1649 till 1657
i Umeå stad
[22] .
Född
i Byske, Skellefteå lfs
[22] .
Död
1657
i Umeå stad
[22] .
|
|
| |
|
|
4 |
Anna Andersdotter Grubb.
Gift.
med
Daniel Plantin.
Tullnär i Umeå 1681, räntmästare i Viborg
Död
1711
i Stockholm
[23] .
|
|
| |
|
3 |
Sara Jakobsdotter.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[11] .
|
| |
|
3 |
Olof Jakobsson Grubb.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[11] .
Död
ogift
[15] .
Regementspastor
[15] .
|
| |
|
3 |
Per Jakobsson Grubb.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[11] .
Borgmästare
i Gävle
[15] .
Borgmästare Peder Jacobsson Grubb nämnd
1663
[24] .
med
.
|
| |
|
|
4 |
Katarina Persdotter Grubb.
Född
[15] .
Ägde 6 barn (Nordin).
Gift
[15] .
med
Olof Larsson Koijman.
Rådman och postmästare i Gävle (Nordin)
Död
1688
i Gävle
[15] .
|
|
| |
|
|
4 |
Petrus Persson Grubb.
Född
[15] .
|
|
| |
|
|
4 |
Ingrid Persdotter Grubb.
Född
[15] .
Gift
[15] .
med
jon Löfgren.
Cannierer i Västerås (Nordin)
Född
[15] .
|
|
| |
|
|
4 |
Jakob Persson Grubb.
Född
[15] .
Teologie lektor i Gävle samt pastor i Hilte (Nordin)
med
.
|
|
| |
|
|
4 |
Anna Persdotter Grubb.
Född
[15] .
|
|
| |
|
|
4 |
Martin Persson Grubb.
Född
[15] .
|
|
| |
|
|
4 |
Elias Persson Grubb.
Född
[15] .
|
|
| |
|
3 |
Malin Jakobsdotter.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[11] .
|
| |
|
3 |
Vilhelm Jakobsson Grubb.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[11] .
Död
över 90 år gammal
1666
[15] .
Krigspräst
1620
[15] .
Pastor
1630
i Norrbo och Bjuråker
[15] .
Gift.
med
Kristina Nerbelia.
Född
i Ale 2, Norrala
[25] .
Död
1674
[15] .
|
| |
|
|
4 |
Lars Vilhelmsson Grubb.
Född
1633
i Prästgården, Norrbo sn
[26] .
Död
1699
i Prästgården, Arbrå (Häls)
[26] .
Kyrkoherde
från 1682 till 1699
i Arbrå (Häls)
[26] .
Komminister (Kaplan)
från 1660
i Norrbo (Häls)
[26] .
Komminister
1633
i Bergsjö
[15] .
Kan ej ha varit komminister samma år som han föddes.
I en genealogi från 1740-talet redogör hälsingeprosten Olof Broman för hans familj och
ättlingar i sin genealogi över sl äkten Grubb. [Olof Johannis Broman: Glysisvallur och öfriga
skrifter rörande Helsingland, utg. genom Karl A. Haegermarck & Anders Grape, avd. AEttqvisl,
genealogi för släkten Grubb (d. 2, Uppsala 1912-1953), s. 625ff]
(Urban Sikeborg)
Gift.
med
Kristina Albogia.
Född
[26] .
|
|
| |
|
|
4 |
Katarina Vilhelmsdotter Grubb.
Född
1635
[15] .
Gift
1660
[15] .
med
Rogstadius.
Magister
Född
[15] .
Död
1675
[15] .
|
|
| |
|
|
4 |
Olof Vilhelmsson Grubb.
Född
1637
[15] .
Död
1658
[15] .
|
|
| |
|
|
4 |
Jakob Vilhelmsson Grubb.
Född
1639
[15] .
Död
ung
[15] .
|
|
| |
|
|
4 |
Källbjörn Vilhelmsson Grubb.
Född
1641
[15] .
Löjtnant vid Hälsinge Regemente (Nordin)
Student
1657
[15] .
|
|
| |
|
|
4 |
Magdalena Vilhelmsdotter Grubb.
Född
1645
[15] .
Gift.
med
Johan Saltenius.
Pastor i Forssa
Född
[15] .
|
|
| |
|
3 |
Jakob Jakobsson Grubb.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo).
Död
1684-05-??
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[27] .
Ej nämnd av Johan Bure
[11] .
Underlagman i Västerbotten
från 1639-10-31 till 1672
[8] .
Nämnd 1645-1650
i Grubbe, Umeå lfs
[3] .
Jakob Jakobsson nämnd 1654-1678
i Grubbe, Umeå lfs
[18] .
Underlagman Jakob Grubb nämnd 1679-1684
i Grubbe, Umeå lfs
[18] .
Dmb55 11/6: Lagman Jacob Jacobsson Grubb
tid haver besuttit sin faders hemman .. sins
syskon överens det inlösa..
med sina bröder Anders Jacobsson, Per Jacobsson och ..Hr Wilhelm Grubb i Närbo som deras
underskrifter anno 1653
den 15 okt intyga
.Lagmans brorson Jon Andersson Grubb fullmäktiggjord av sin broder
Jacob Andersson Grubb i
Stockholm
Dmb75 juli: Jacob J Grubb
.sig och sin förrige skrivare och svåger Landssekr Anders Olofsson
Holm
Dmb83 20/3: JJ Grubbs son leutnanten Jacob G, dess måg reg. Fältskär Erik Lekånger
Dmb86 /8: Soldaten Erik Svensson Lax anklagar Leutn Jacob Grubb för att ha haft lönskaläge
med sin tjänste piga
Karin i Böleå
.
Dmb87 /9 anklagas JJ Grubb ha haft olovlig beblandelse med sin tjänstepiga Malin
Andersdotter ifr Kusmark i Skl.
Båda svär sig fria.
Dmb89 /1:underlagman JJ Grubbs änka hu Kerstin Hallenia lät uppbjuda den andel som
landscapt Jacob Grubb å sitt
fäderne ägt i Grubbe hemmanet o gården samt andra underliggande ägor som han till bemälte
sin styvmoder Hallenia
försålt
Dmb1701 /2: hört sal lagman Jacob Jacobssons farfaders hemman till i Grubbe och när han
dödde, bekom sonen Jacob
Jacobsson 2/3 och systern Barbro 1/3 vilken 1/3 sedan genom arv är kommen till Carl
Carlssons hemman
(Agneta Olofsson: Umeå lands byar och gårdar)
Underlagmannen Jakob Jakobsson Grubb höll ting i Torneå socken den 10 och 14 juli 1651.
Han undertecknar protokollet med förnamn och patronymikon på ömse sidor om sigillavtryck,
och under sigillavtrycket släktnamn.
Jacob (Sigill, borta) Jacobßon
Búræús Grúbb
Källa: SRA Svea hovrätts arkiv, Renoverad dombok, Gävleborgs län 1650-1652, vol. 3, laga
ting i Torneå socken 1651 10/7 och 14/7, fol. 552-554.
(Peder Andersson i Anbytarforum 2013-05-02 Grubb)
Underlagmansänka Kerstin Hall(enia) nämnd 1686-1695
i Grubbe, Umeå lfs
[18] .
Kerstin Halenia var möjligen sondotter till Jon Östensson och Anna Kenicia.
Gift
1641-06-06
[28] .
med
Karin Larsdotter Nerbelia.
Gift
1652
[28] .
med
Kerstin Hallenia.
|
| |
|
|
4 |
Jakob Jakobsson Grubb.
Född
1642-03-11
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[29] .
Död
av svår köld
1702-11-29
[30] .
Landskapten
[20] .
Löjtnant
[27] .
Bosatt
från 1683 till 1702
i Klabböle, Umeå landsförs (Väbo)
[31] .
Underlagmannen Jakob Jakobsson Grubbs äldste son från första äktenskapet med Karin
Larsdotter Nerbelia, Jakob Jakobsson Grubb, föddes 11/3 1642 och dog av svår köld 29/11
1702 (Nils Burmans släktbok, sida 61). Denne blev som sagt landskapten och bosatt i Klabböle i
Umeå lfs åren 1683-1702 (mtl). Därefter noterades hans änka i mtl åren 1703-1705 samt
1707-1708, och bar namnet Margareta Orm (1707:års mtl). Hon dog år 1741 i Klabböle vid 80
års ålder och begravdes den 13/9. Makarna fick fyra söner: Jakob, Anders, Axel och Lars de
två sistnämnda döda i Dünamünde år 1710. Sonen Jakob Jakobsson (Grubb) noterades i mtl
åren 1706-1741, och jag känner ännu inte till hans dödsår. Jakob gifte sig antingen 1712 eller
1713 med Kerstin Andersdotter, som kom från en svårtydd ort i Bygdeå sn och som dog 27/5
1758 i Klabböle vid 81 års ålder (C:3 sida 14, nr 51).
(Constantinus Lindfors 2015-10-21 Anbytarforum)
Gift.
med
Margareta Axelsdotter Orm.
Bosatt
från 1703 till 1708
i Klabböle, Umeå landsförs (Väbo)
[31] .
Död
vid 80 års ålder
1741
i Klabböle, Umeå landsförs (Väbo)
[20] .
Begravd
1741-09-13
i Umeå landsförsamling (Väbo)
[20] .
Januari 1700: "Landz Capitein Jacob Jacobson Grubb beswärade sigh öfwer Sahl.
Regementzskrifwaren
Oluff Swänssons Sterbhuus för några resterande löner för dess framledne Swärfader
Regementzfaldtskären Master Axel Orm (...) "
Källa: RA, Svea hovrätts arkiv, Renoverad dombok, Jämtlands län 1700-1701, vol. 3, laga ting
i Skellefteå socken 1700 22-26/1, nr 11, fol. 358v.
(Constantinus Lindfors 2015-10-20 Anbytarforum)
Bosatt
från 1703 till 1708
i Klabböle, Umeå landsförs (Väbo)
[31] .
|
|
| |
|
|
4 |
Brita Grubb.
Född
1645
i Umeå landsförsamling (Väbo)
[28] .
Gift.
med
Anders Persson Avander.
Född
omkring 1640
i Avan, Lövånger (Västerbotten)
[28] .
Död
före 1701
i Umeå stadsförsamling (Väbo)
[28] .
1674 Anders Pedersson Avander har fordringar på Christier Olsson i Wallen.
1675 Rådman Avander inprotokollerar fordran hos notarien Lars Jakobsson Grubb i Stockholm.
Avlämnar också hos honom deponerade skrifter mot kyrkoherde Plantin.
1679 Har fordran på Östen Simonsson för tobak. Är samma år delaktig i en begäran om
kvarnstad på hustru Anna Trasts egendom i staden till säkerhet för borgensförbindelse.
1680 Handelsmannen Daniel Nilsson har fordringar på Avander. Avander skaffade sig samma
år ett hemman i Västerhiske, vilket såldes av förmyndaren för salig mäster Axel Orms (tab
6670) barn i trångmål.
1682 Olof Eriksson Bäck har fordran på rådmannen Avander.
1684 Inlämnar käremål till häradshövdingen Lars Jakobsson Grubb om något arv efter deras
salig mor och svärmoder hustru Karin Larsdotter Nerbelia.
1685 Har fordran på Olof Andersson i Lappvattnet.
1701 Figurerar rådman Anders Pärsson Avanders sterbhus.
Enligt okontrollerad källa ska han ha dött 1689.
(Christer Wikström)
|
|
| |
|
|
4 |
Lars Grubb.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[27] .
Häradshövding över Lappmarken
[27] .
|
|
| |
|
|
4 |
Kerstin Grubb.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[27] .
|
|
| |
|
|
4 |
Anna Jakobsdotter Grubb.
Född
[20] .
Möjligen dotter till Jakob Jakobsson Grubb.
Gift.
med
Hans Jonsson Degerman.
Född
[20] .
|
|
| |
|
3 |
Lars Jakobsson Grubb.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo).
Ej nämnd av Johan Bure
[11] .
Häradshövding i Västerbotten
från 1680 till 1697
[8] .
Gift
[15] .
med
Maria Stack.
Född
[15] .
Hade fem barn
[15] .
|
| |
|
|
4 |
Katarina Larsdotter Grubb.
Död
1743
[15] .
Barnlös
[15] .
Gift
[15] .
med
Klas Kraft.
Fältväbel
Född
[15] .
|
|
| |
2 |
Barbro Andersdotter.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[4] .
Gift.
med
Karl Unesson.
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[4] .
Född
i Böle, Umeå landsförs (Väbo).
Bonde
från 1587 till 1625
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[3] .
Jacob Larsson gift med Carl Unessons syster
i Böle, Umeå landsförs (Väbo)
[32] .
|
| |
|
3 |
Anders Karlsson.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[11] .
Död
ung
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo).
|
| |
|
3 |
Dordi Karlsdotter.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[11] .
Död
ung
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo).
|
| |
|
3 |
Karl Karlsson Grubb.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[11] .
Bonde
från 1640 till 1650
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[3] .
|
| |
|
3 |
Dordi Karlsdotter Grubb.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[11] .
|
| |
|
3 |
Aron Karlsson.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[11] .
Död
ung
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo).
|
| |
|
3 |
Anders Karlsson.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[11] .
Död
ung
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo).
|
| |
|
3 |
Aron Karlsson Grubb.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[11] .
|
| |
|
3 |
Malin Karlsdotter Grubb.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[11] .
|
| |
|
3 |
Anders Karlsson Grubb.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[11] .
|
| |
2 |
Markus Andersson.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[4] .
med
.
|
| |
|
3 |
Andreas Marci Grubb.
Andreas Marci Grubb, en sonson till underlagmannen Anders Jakobsson Grubb i Umeå lfs,
förordnades till predikant i Lule lappmark 1671. Det står en hel del om honom i Härnösands
stifts herdaminne, som dock saknar uppgift om Kerstin Andersdotters frånfälle. Hon var i alla
fall avliden före 19/2 1694 enligt ett brev från superintendenten Mattias Steuchius i
Härnösand [Bergskollegii arkiv: Brev och suppliker 1694, del I; sida 516. RA.]
Av mantalslängderna att döma hade makarna minst tre döttrar:
a/ Barbro Andersdotter Grubb, död (bg. 17/4) 1713 i Jokkmokk. Gift före 14/2 1680 (mtl) med
Nils Andersson Lundius, död (bg. 25/9) 1726 i Jokkmokk. Han var ursprungligen hjälppräst åt
sin svärfar men blev avsatt 1685 efter att ha fått barn med pigan Malin Nilsdotter från Persön
i Luleå socken. Nils blev senare klockare och nybyggare i Vaikijaur.
b/ Margareta Andersdotter Grubb, dömd 1685 för lönskaläge med gifte mannen Per Olofsson
Smed i Purkijaur.
c/ Kerstin Andersdotter Grubb, enligt nätuppgift.
(Constantinus Lindfors 2014-03-31 Anbytarforum)
Gift.
med
Kerstin Andersdotter.
|
| |
|
|
4 |
Barbro Andersdotter Grubb.
Gift.
med
Nils Andersson Lundius.
|
|
| |
|
|
4 |
Margareta Andersdotter Grubb.
|
|
| |
|
|
4 |
Kerstin Andersdotter Grubb.
|
|
| |
|
|
4 |
Malin Andersdotter Grubb.
Kyrkoherde Andreas Marci Grubb hade en ytterligare dotter, Malin Andersdotter Grubb, som
trolovade sig omkring 1677-1678 med Erik Jönsson från Harads i Luleå landsförsamling (en
bror till bonden Lars Jönsson därstädes). Paret hann dock inte ingå giftermål innan Malin avled
i barnsäng, och även Erik blev så småningom död. De efterlämnade en son vid namn Jonas
Eriksson, som morfadern såg till att uppgraderas till ”äkta född” på tinget i Jokkmokk den 30/1
1683.
Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län EXIe:3470 (1683-1683) Bild 6710 /
sid 662 (AID: v423995.b6710.s662, NAD: SE/RA/42042202)
(Constantinus Lindfors 2017-01-06 Anbytarforum)
Gift.
med
Erik Jönsson.
i Harads, Luleå landsförsamling (Nobo).
|
|
| |
2 |
Karin Andersdotter.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[4] .
Tre filias
[11] .
Gift.
med
Per .
Herr
i Hudiksvall (Häls)
[4] .
|
| |
2 |
Margareta Andersdotter.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[4] .
Gift.
med
Hans Persson.
Bodde
i Pargas (Parainen) sn, Egentliga Finland, Finland
[11] .
Hu Margreta Hans Persons i Kopo i Parghas
[4] .
Bodde
i Pargas (Parainen) sn, Egentliga Finland, Finland
[11] .
|
| |
|
3 |
Märta Hansdotter.
Född
[11] .
|
| |
|
3 |
Malin Hansdotter.
Född
[11] .
|
| |
|
3 |
Margareta Hansdotter.
Född
[11] .
|
| |
2 |
Per Andersson.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[4] .
|
| |
2 |
Hans Andersson.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[4] .
Köpsven
[11] .
Rådman
i Gävle
[15] .
Hans Gillingstam uppger om honom i släktartikeln ”Grubb” i Svenskt biografiskt lexikon: ”Hans bror borgmästaren i Gävle Hans Andersson (levde ännu 1658) skrev sig på äldre dagar G"
(Urban Sikeborg: Johan Bures släktbok i autograf - SBL Grubb, släkt)
med
.
|
| |
|
3 |
Magdalena Hansdotter Grubb.
Född
[15] .
|
| |
|
3 |
Vilhelm Hansson Grubb.
Född
[15] .
|
| |
|
3 |
Margareta Hansdotter Grubb.
Född
[15] .
|
| |
|
3 |
Sara Hansdotter Grubb.
Född
[15] .
|
| |
|
3 |
Kristina Hansdotter Grubb.
Född
[15] .
|
| |
|
3 |
Anders Hansson Grubb.
Född
[15] .
|
| |
|
3 |
Jakob Hansson Grubb.
Född
[15] .
|
| 1 |
Margareta Jakobsdotter.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[33] .
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[1] .
Postat fredagen 21 juli 2000 - 12:36
--------------------------------------------------------------------------------
"Erik Broddesson, rådman 1595, 1598 borgmästere 1600-1605. Var föreståndare för
hospitalet 1602-1604 och kvitterade i denna egenskap de 24 tunnor kronotionde, som voro
anslagna till hospitalet. Erik Broddesson var gift med Margareta Jakobsdotter (Grubb) och
sålunda svåger till borgmästaren Bertil Larsson. Hon hade i ett föregående gifte med Per
Ångerman, borgare i Gefle, flera barn, af hvilka Dordi Persdotter blev gift med Karl
Henriksson, rådman i Gefle 1595, 1596 och Margreta Persdotter gift med handlanden i Gefle
Daniel Kröger. Erik Broddesson var fullmäktig vid riksdagen i Norrköping 1604."
"Joen Michelsson Behm blef d. 4 maj 1631 vald till borgmästare jämte Hans Jonsson Falland
och afträdde från detta embete d. 29 april 1635. Hos Hülphers i dess Gestriklands beskrifning
nämnes han såsom borgmästare redan 1611. Lefde annu 1640. Släkten är tysk. Äldste
stamfadren i Sverige Michael Behm lefde i senare delen af 1500:talet, var bergsman i Falun
och bodde på Grufriset. (Svensk släktkalender 1886, sid. 87). En Isak Behm var
skeppskapten, då han erhöll i förläning de hemman på Ön i Valbo, som sekreteraren Sigfrid
Hindersson förut innehaft (kam.-ark. Handl.) Samme man blef kapten öfver de efter danska
krigets slut sammanslagna resterna af Gestriklands, Helsinglands, Medelpads, Ångermanlands
och Norrbottens fotknektar (Hallenberg, Gustaf II Adolfs historia). Erhöll 1612 två
kronohemman i Uppland till evärdelig egendom under frälserätt (anf. arb.). Skref sig sedan till
Riisberga (Gestr. domb.) Jon Michelsson Behm var gift med Anna Kröger, dotter af Daniel
Kröger och Margareta Persdotter Ångerman och blef med henne stamfader för denna vid
utspridda släkt. Deras barn voro: Daniel Behm, född 1611, adlad Behmer, professor i Uppsala,
slutligen Hofråd; Michael Behm, löjtnant vid skeppsflottan; Jonas Behm, handlande i Gefle,
men måste för åtskilligt öfvervåld rymma staden 1651, sedan anstäld i krigstjenst. Var kapten,
då han för nya våldsamheter 1661 måste begifva sig till Norge, hvarest han dog; Lars Behm,
handlande i Gefle 1649; Bertil Behm; Nils Behm; Albrekt Behm, assessor i bergskollegium,
ägare af Tolfors, Forsbacka och Axmars bruk samt Hilleviks masugn; Hans Behm, faktor vid
gevärsfabriken i Söderhamn och borgmästare därsammastädes; Petter Behm; Margreta Behm
g.m. borgaren i Gefle orgelbyggaren Per Hansson Tehl."
Källa: "Meddelanden af Gestriklands fornminnesförening" (1902).
M.v.h.
Anders Lindström, Gävle.
(Anbytarforum)
Det framgår inte vem som är far till vilka barn i Johan Bures släktbok, så några av barnen är
möjligen barn till Erik Bruddesson.
Gift.
med
Knut Ingelsson.
i Gävle
[1] .
i Gävle
[34] .
Bonde
från 1566 till 1567
i Böle, Umeå landsförs (Väbo)
[3] .
i Piteå
[6] .
Fogde över Torne och Kalix socken
[6] .
Nämnd
1567
i Böle, Umeå landsförs (Väbo)
[35] .
Knut Ingelsson var ingift senast 1563, och "ville därför själv bli besutten på samma gods där han är beredd att svara för skatt och skuld" gällande laxfisket (sida 9 i Snells artikel). Jag uppfattar att Knut Ingelsson omnämns i diverse handlingar åren 1554-1563
[36] .
Gift.
med
Per Ångerman.
Född
[33] .
Per Ångerman var bosatt i Gävle åtminstone 1575 enligt Bureskivan
[36] .
Gift
[1] .
med
Erik Broddesson.
Andra make till hustru Sara Jakobsdotter
[1] .
Tredje make till Margareta Jakobsdotter
[33] .
Rådman 1595, 1598
i Gävle
[37] .
Borgmästare 1600-1605
i Gävle
[37] .
Var föreståndare för hospitalet 1602-1604
i Gävle
[37] .
Erik Broddesson omnämns första gången i Gävles tänkebok 29/1 1595 (AIa:1 sida 50-51) och sista gången 4/5 1605 (sida 119-120)
[36] .
|
| |
2 |
Karl Knutsson.
Född
i Gävle (Gäst)
[34] .
|
| |
2 |
Lars Persson.
Född
[33] .
Konung Johans capellan
[33] .
Kung Johans kapellan
[1] .
|
| |
2 |
Dordi Persdotter.
Född
[33] .
Gift
[1] .
med
Karl Henriksson.
Född
[1] .
Rådman 1595, 1596
i Gävle
[37] .
|
| |
|
3 |
Anders Karlsson.
Född
[1] .
|
| |
|
3 |
Henrik Karlsson.
Född
[1] .
|
| |
|
3 |
Margareta Karlsdotter.
Född
[1] .
Gift.
med
Östen .
Herr i Skellefteå
[1] .
|
| |
|
|
4 |
Måns Östensson.
Född
[1] .
|
|
| |
|
3 |
Karin Karlsdotter.
Född
[38] .
Gift.
med
Nils Jonsson.
Född
[1] .
|
| |
|
|
4 |
Karin Nilsdotter.
Född
[1] .
|
|
| |
|
3 |
Lisbet Karlsdotter.
Född
[1] .
|
| |
|
3 |
Kerstin Karlsdotter.
Född
[1] .
|
| |
|
3 |
Pelle Karlsson.
Född
[1] .
Drunknat
[1] .
|
| |
|
3 |
Sara Karlsdotter.
Född
[1] .
|
| |
|
3 |
Lasse Karlsson.
Född
[1] .
|
| |
2 |
Kerstin Persdotter.
Född
[33] .
Gift
[1] .
med
Olof .
Född
[33] .
|
| |
2 |
Malin Persdotter.
Född
[33] .
Gift
[1] .
med
Olof Olofsson.
i Björke, Hille (Gäst)
[33] .
|
| |
|
3 |
Kerstin Olofsdotter.
Född
i Björke, Hille (Gäst)
[33] .
Gift.
med
Erik Persson.
i Gävle (Gäst)
[33] .
|
| |
|
3 |
Margareta Olofsdotter.
Född
i Björke, Hille (Gäst)
[33] .
|
| |
|
3 |
Sara Olofsdotter.
Född
i Björke, Hille (Gäst)
[33] .
|
| |
|
3 |
Annika Olofsdotter.
Född
i Björke, Hille (Gäst)
[33] .
|
| |
|
3 |
Olof Olofsson.
Född
i Björke, Hille (Gäst)
[33] .
|
| |
2 |
Margareta Persdotter.
Född
[33] .
Gift
[1] .
med
Daniel Kröger.
Född
[33] .
Borgare
i Gävle
[1] .
Död
1618-02-02
i Gävle
[39] .
Handlande i Gävle
Kröger - Groop
Lektor, fil.lic. BENGT UTTERSTRÖM, Västerås
1. Vem var Maria Kröger?
Under 1600-talet uppträdde på olika håll i norra Finland personer med namnet Kröger. I denna
tidskrifts årgång V, 1921, ha de behandlats av Heikki Impivaara, som dock endast i
förbigående nämner Maria Kröger utan att försöka avslöja hennes identitet. Denna har
emellertid ett visst intresse. Hennes ättlingar äro talrika, och till dem hör bl.a. presidenten K.
J. Ståhlberg.
Maria Kröger var gift med kronolänsmannen i Paldamo, Jeremias Andersson Hjerta, son till Per
Brahes fogde i friherreskapet Kajana, Anders Eriksson och Agneta Mattsdotter. I äktenskapet
föddes åtminstone två söner, Anders och Daniel. Deras födelsedata tyckas vara okända, men
troligt är, att Anders var den äldre. Under 1600-talet hade man ju fasta
namngivningsprinciper. Äldste sonen uppkallades i regel efter farfadern, den nästäldste efter
morfadern. I de följande generationerna av släkten Cajanus, vilket namn sönerna togo, tycks
principen länge ha hållits i hävd. Se vi nu på Jeremias och Marias söner, så finna vi att Anders
tydligen uppkallats efter farfadern, Anders Eriksson. Man kan följaktligen antaga, att Daniel
fått sitt namn efter morfadern. Denne bör alltså ha hetat Daniel Kröger.
Veterligt är borgmästaren i Uleåborg Daniel Kröger den ende person i norra Finland, som vid
mitten av 1600-talet bar detta namn. Han finns omnämnd på många håll i litteraturen: i Santeri
Ingmans uppsats Eräs vanha pormestari-riita (Joukahainen 1897), i A. H. Virkkunens Oulun
kaupungin historia, i Impivaaras förut nämnda artikel för att nämna de viktigaste. Hans
bouppteckning har dessutom publicerats i denna tidskrifts årgång XXV av Alf Brenner.
Ingenstädes förekommer hans hustrus namn, men man vet, att han hade flere barn: sonen
Bertil och döttrarna Margareta, gift med borgaren i Uleåborg Jacob Johansson Hoffrén, och
Elisabet (Lisbetha), gift med handlanden och rådmannen i Uleåborg Gabriel Vahl.[1] Brenner
tycks emellertid lämna frågan öppen om borgmästaren icke kan ha haft flere barn än de
nämnda.
Bergholm uppger i Sukukirja, att både borgmästaren och Maria Kröger härstammade från
Västerbotten, och på honom stödja sig förmodligen senare författare. Båda uppgifterna äro
emellertid felaktiga, vilket framgår av - visserligen sekundära - rikssvenska källor.
I slutet av 1820-talet började en släktforskare i Gävle, Erik Sehlberg, insamla material till ett
stort arbete, Gefle och dess slägter. Sehlberg dog 1842 och då fortsattes arbetet av hans
gode vän, rektor Selggren, som fick det färdigt 1881. Det tycks emellertid redan betydligt
tidigare ha varit fullt användbart, ty när Gävle 1869 härjades av en svår eldsvåda, undgick
det att förstöras, genom att det var utlånat till universitetsbiblioteket i Uppsala. Arbetet har
aldrig tryckts utan existerar endast som manuskript. Originalet förvaras nu i Gävle läroverks
bibliotek, men en avskrift, försedd med kompletteringar av stadsbibliotekarien Wilh. Lindeberg,
äges av Gävle stadsbibliotek. Arbetet bygger på omfattande arkivforskningar och kan i
huvudsak betraktas som tillförlitligt. Det innehåller åtskilliga uppgifter om släkten Kröger.
Först och främst är att notera att familjen Kröger hörde till de förnämsta i Gävle.
Borgmästaren i Uleåborg, Daniel Kröger, var son till borgmästaren i Gävle, Bertil Kröger, död
före 1632, och hans hustru Malin, senare omgift med borgmästaren Jöns Ingevaldsson. Bertil
Krögers far var Daniel Kröger d.ä. (död den 2 febr. 1616), som var stadens rikaste man och
som till kyrkan donerade bl.a. en praktfull mässhake och en oblatskål av silver, försedd med
gravyrer och hans, hans hustrus och barns initialer. Båda förvaras nu i Gävle stads museum.
Från en av hans döttrar härstammar Emanuel Swedenborg, från en annan, gift med drottning
Kristinas hovråd, Peder Andersson Grubb, den adliga ätten Lagercrantz. Daniel d.ä:s hustru
hette Margareta Persdotter, dotter till borgaren i Gävle Per Ångerman och Margareta
Jakobsdotter av den gamla, ansedda Grubbsläkten. Margareta Jakobsdotters far, Jakob
Andersson Grubb, och farfar, Anders Persson Grubb, uppges båda ha varit underlagmän i
Västerbotten men voro troligen lappfogdar och lantköpmän i Grubbe by utanför Umeå. Jakob
Anderssons hustru var Maria Jakobsdotter Burea.
Om Daniel Krögers hustru har det Sehlbergska manuskriptet inga direkta uppgifter utom att
hon dog den 14 jan. 1697.[2] Emellertid säges det, att Kröger, som inte hade några systrar
utan blott två bröder, hade en svåger vid namn Hans Neuman. Hustrun bör därför ha hetat
Neuman. Hans Neuman hade inflytelserika förbindelser. Han var borgmästare i Halmstad och
direktör för det av Louis De Geer stiftade Afrikanska kompaniet. Han dog f.ö. som fånge i
kompaniets av holländarna erövrade koloni Cabo Corso. Han var gift med en dotter till den
bekante storköpmannen Erik Larsson von der Linde och därigenom svåger till Lorentz von der
Linde, som var en av Karl X Gustafs intimaste ungdomsvänner och som upphöjdes i friherrligt
stånd 1653. Genom Neuman hade Kröger alltså indirekta förbindelser med hovkretsarna i
Stockholm.
Om Daniel Kröger d.y. har Sehlberg f.ö. följande uppgift: »Nämnes som en af de Tolff i Gefle
1649». Årtalet verkar egendomligt, ty Kröger utnämndes till borgmästare i Uleåborg redan
1647. Vidare: »Död 1657.» Uppgiften rättas i en not av följande innehåll: »Lefde ännu 1663
och erhöll då 23/3 Landsh. Carl Sparres recommendation att blifva Borgmästare i Umeå. Han
var förut Borgmästare i Uleå, men ville ej längre tjena der, hade gode och förnäme Gynnare i
det Kongl. Hofvet och dess Cantzliel. (Landskansliets Hdlr).» - »Gynnaren» vid hovet torde ha
varit Lorentz von der Linde, »gynnaren» i kansliet Peder Andersson Grubb, make till Krögers
faster. Att Kröger ville flytta från Uleåborg är förståeligt med tanke på den uppslitande strid i
staden som han invecklats i (se Ingmans och Virkkunens förut nämnda arbeten!), men
Sehlberg - och Sellgren - har troligen inte känt till den verkliga orsaken. Manuskriptets
vederhäftighet är emellertid också på denna punkt utan vank. Kanske har Bergholm känt till
Krögers förhoppningar att få flytta till Umeå och därav dragit slutsatsen att Kröger var hemma
från Västerbotten.
Slutligen uppger Sehlberg, att borgmästaren hade fem barn: Bertil, Margareta, Elisabet, Maria
och Daniel, av vilka den sistnämnde dog 1657, samt en måg, Gabriel Wahle. Som synes
stämmer detta helt med de uppgifter, som forskare i Finland meddelat, frånsett att dessa icke
känt till de båda yngsta barnens existens. Det torde efter detta knappast råda något tvivel
om att Maria Kröger, gift med Jeremias Andersson (Gyllenhjerta) är identisk med Daniel
Krögers dotter Maria. Sehlbergs uppgift får ju stöd av det faktum att Marias och Jeremias
(förmodligen) nästäldste son fick namnet Daniel.
Huruvida släkten Kröger ursprungligen var tysk eller svensk lär väl inte gå att fastställa.
Namnformen är visserligen tysk, men den kan ha åstadkommits genom en förtyskning av det
svenska ordet krögare. En stor del av borgmästarens bibliotek var tyskspråkigt, men så starkt
som det tyska inflytandet i 1600-talets Sverige var, kunna inga slutsatser därav dragas.
Någon släktskap mellan borgmästar Kröger och de övriga av Impivaara nämnda personerna -
utom Maria - synes icke föreligga. I varje fall nämnas de ej av Sehlberg i hans stamtavla över
släkten Kröger.
2. Esaias Groops ursprung
Att borgmästar Daniel Kröger härstammade från Sverige har aldrig varit en hemlighet, även
om hans hemort varit okänd. Annat är förhållandet med Esaias Groop (1675-1726), som under
några år på 1720-talet var verksam som borgmästare i Uleåborg. Även han har i dag talrika
ättlingar. Från hans dotter Elsa härstamma såväl J. V. Snellman som presidenten K. J.
Ståhlberg.
Vad man hittills vetat om borgmästar Groops härstamning är, att han var son till
kopparslagaren i Vasa Olof Esaiasson Groop och Elisabet Caspersdotter Martzan (hon åter en
dotter till borgaren i Gamlakarleby Casper Martzan, »en skåtte», och Margareta Frosterus).
Vem Olof Esaiasson egentligen var, har man icke lyckats utreda. Man har gissat att han skulle
ha varit hemma från Mustasaari, där det redan i början av 1700-talet funnits ett eller två
hemman med namnet Groop. Gissningen har dock betraktats som mycket osäker, bl.a. därför
att bland dessa hemmansägare ingen hetat Esaias eller Olof, vilka namn åtminstone någon
enligt tidens namngivningsprinciper borde ha fått.
Nu kan det fastslås, att Olof Esaiasson ej alls kom från Mustasaari utan också han från Gävle.
Sehlbergs manuskript Gefle och dess slägter innehåller även en släkttavla över familjen Groop.
Enligt denna hette stamfadern Esaias Olofsson Groop, gift med Cecilia Jonsdotter. Han var
kopparslagare i Gävle och köpte 1650 del i hammarsmedjan i Tollfors utanför Gävle. År 1656
blev han korpral vid Gävle stads borgarmilis. Han var död 1681. Äldst av hans fem barn var
Olof, som blev borgare och kopparslagare. Att denne Olof är identisk med kopparslagaren i
Vasa är tydligt, särskilt som Sehlberg uppger, att han hade två söner, Esaias och Casper.
Esaias är borgmästaren i Uleåborg. På en punkt är emellertid Sehlberg felunderrättad. Han
uppger, att Olof var gift med Margreth Larsdotter Hammar. Detta stämmer dock inte av två
skäl. Dels borde - om Sehlbergs uppgift vore riktig - en av Olofs söner fått namnet Lars, dels
var Margreth, såsom framgår av släkttabellen över familjen Hammar, Olofs systerdotter, och
äktenskap mellan så nära anförvanter hade under 1600-talet varit något exceptionellt.
Märkligt är också, att Margreth ej är nämnd i en bouppteckning, som sannolikt uppgjorts efter
hennes far, Lars Ersson Hammar. Det är därför osäkert, om hon alls existerat.
Enligt magistratsprotokollen i Gävle för år 1702 sökte Casper Groop befrielse från sitt burskap i
Gävle, vilket han fått 1699, för att söka sådant i Vasa »i och för sin gamla mors skötsel». I
Vasa dombok 29/4 1703 heter det att Caspar Groop begärde att få överskeppa spannmål men
som han ej kunde bevisa att han befriats från sitt burskap i Gävle, förbjöds honom detta.
Casper Groops förbindelser med Gävle äro alltså konstaterade både från Vasa och Gävle. Att
han var mycket nära besläktad med borgmästaren framgår också - utom av Sehlbergs uppgift
- av det förhållandet, att hans barn erhöllo namnen Elisabet, Olof och Esaias.[3]
Olof Esaiassons hustru, Elisabet Caspersdotter, gifte efter mannens död 1681 om sig med
kopparslagarmästaren Lars Börjesson Isberg i Vasa.[4] Sannolikt tog denne om hand den äldre
sonen, Esaias, och bekostade hans utbildning, medan den yngre, Casper, uppfostrades hos
släkten i Gävle, där ett par fränder voro verksamma som köpmän.
Artikeln bygger - utom på Sehlbergs manuskript - i huvudsak på meddelanden av bibliotekarien
i Gävle, Anna-Lisa Hillbom, rektorn, fil.lic. Erik Hellerström i Uppsala - ättling både till Daniel
Kröger d.ä. och till kopparslagaren Esaias Olofsson Groop - och professor Kaarlo Teräsvuori i
Helsingfors, samt på frikostig hjälp av landsarkivarien i Uleåborg A. Outakoski. Hellerströms
antavla, publicerad 1954 i tidskriften Släkt och hävd, har gett mig nyckeln till lösningen av de
båda problemen om Esaias Groops och Daniel och Maria Krögers härkomst.
[1] Brenner uppger, att borgmästar Kröger hade barnen Per, Lisbetha, Margeta och Brita.
Namnet Per i bouppteckningens text kan vara felskrivet för Bertil. Britas dotterskap synes
mycket ovisst. Namnet förekommer endast i bouppteckningens text sålunda: »Swart Plijt.
Kledning, Tröija och byxsor, dötterna Lijsbeta och Margeta, Tröijan, Brijta Byxsorna till widare
beskedh.» Huruvida Brita var dotter, annan kvinnlig släkting, t.ex. borgmästarens kusin Brita,
eller en tjänsteflicka framgår icke. Maria nämnes ej i bouppteckningen, men detta kan bero på
att hon bodde i Paldamo eller Kajana och icke var närvarande vid förrättningen.
[2] Det är ej fullt säkert, att uppgiften avser borgmästarens hustru.
[3] Under fyra generationer förekom i släkten Groop namnet Esaias fem gånger och Olof fyra.
Inom släkten Kröger bars namnet Daniel under fyra generationer av sex personer.
[4] Se K. HEDMAN, Hantverkare i Vasa ... 1611 ... 1869, där Elisabet Caspersdotter dock på
ett ställe fått det oriktiga namnet Isabeth Caspersdotter Massman.
Genos 39(1968), s. 18-22
|
| |
|
3 |
Bertil Kröger.
Född
i Gävle (Gäst)
[33] .
Död
före 1632
i Gävle
[39] .
Borgmästare
1624
i Gävle
[39] .
hæc retulit
[33] .
|
| |
|
3 |
Anna Danielsdotter.
Född
i Gävle (Gäst)
[33] .
Gift.
med
Jon Mikaelsson Behm.
Född
1611
[40] .
Död
1669
[40] .
Borgmästare
1631-05-04
i Gävle
[37] .
|
| |
|
|
4 |
Daniel Behm.
Född
1611
[37] .
Professor i Uppsala, slutligen hovråd
Adlad Behmer
[37] .
|
|
| |
|
|
4 |
Mikael Behm.
Löjtnant vid skeppsflottan
|
|
| |
|
|
4 |
Jonas Behm.
Handlande i Gävle
|
|
| |
|
|
4 |
Lars Behm.
Död
1690
[41] .
Handlande i Gävle
Handlande och bergsman i Falun, ägare till större delen av Gruvriset, bisittare i gruvrätten.
(SGT 2014:1 s 52)
Gift
[41] .
med
Anna Mårtensdotter.
Född
[41] .
Gift
[41] .
med
Maria .
Född
[41] .
|
|
| |
|
|
4 |
Bertil Behm.
|
|
| |
|
|
4 |
Nils Behm.
|
|
| |
|
|
4 |
Albrekt Behm.
Död
1679
[40] .
Assessor i bergskollegium
Assessor i Bergskollegium
[40] .
med
.
|
|
| |
|
|
4 |
Hans Behm.
Faktor vid gevärsfabriken i Söderhamn, borgmästare i Söderhamn
|
|
| |
|
|
4 |
Petter Behm.
|
|
| |
|
|
4 |
Margareta Behm.
Gift.
med
Per Hansson Tehl.
Borgare och orgelbyggare i Gävle
|
|
| |
|
3 |
Margareta Kröger.
Född
i Gävle (Gäst)
[33] .
Gift.
med
Karl Rasmusson.
Född
[39] .
|
| |
|
3 |
Sara Kröger.
Född
i Gävle (Gäst)
[33] .
Gift.
med
Jöran Persson.
i Gävle
[39] .
|
| |
|
3 |
Per Kröger.
Född (Pelle)
i Gävle (Gäst)
[33] .
Död
ogift
i Gävle
[39] .
Handlande
i Gävle
[39] .
|
| |
|
3 |
Engel Danielsdotter.
Född
i Gävle (Gäst)
[33] .
Gift.
med
Per Andersson.
Född
[33] .
Gift.
med
Zakarias Olai Anthelius.
Född
[33] .
Född
omkring 1583
[42] .
|
| |
|
3 |
Lisbet Danielsdotter.
Född
i Gävle (Gäst)
[33] .
Gift.
med
Jöran Persson (Folcker).
Rådman
1663-04-29
i Gävle
[43] .
Född
[44] .
Död
omkring 1678
i Gävle
[43] .
|
| |
|
|
4 |
Anna Jöransdotter Folcker.
Född
1634
i Gävle
[43] .
Död
1695
[43] .
Gift.
med
Johannes Anthelius.
Född
i Gävle
[45] .
Kyrkoherde i Luleå lfs 1656-1673
|
|
| |
|
|
4 |
Sara Jöransdotter.
Nämnd
från 1681 till 1683
i Torneå stad, Finland
[31] .
Gift.
med
Peder Johansson.
Borgmästare
från 1666 till 1680
i Torneå stad, Finland
[6] .
Död
1680
i Torneå stad, Finland
[20] .
Jag har följande info om Petter Johansson:
Petter Johansson blev borgmästare i Torneå där han dog barnlös. Han gifte sig 1654 med
Sara Jöransdotter som 1682 blev citerad av Petters systrar och systersöner vid Torneå RR.
Efter meddelad dom inlade såväl systrarnas ombud som änkan Sara appellationspengar för att
tala vidare vid hovrätten.
Petter var ingen fattiglapp precis, så det var inte underligt att det blev fejd och som vanligt
nämns det en hel del namn på släkten i Rätten. Den som har intresse att komplettera Ulf
Lundströms uppgifter kan läsa Torneå RR originaldombok AI_23, bilderna 32-40. (Bruno)
Nedanstående domnotis från Torneå överensstämmer med arvskiftet 1659 efter rådman
Johan Persson i Stockholm som säger att Petter Johansson var hans son.
"Den 2 mars 1663 presenterade Petter Johansson i Torneå Rådstuga en fullmakt över den
gäld som sal. Johan Persson hade att fordra i Väster- och Österbotten. Fullmakten var
underskriven av Arvid Gustafsson, Mickel Dubb, Jacob Grubb och Anders Grubb daterad i
Stockholm den 16 feb. 1663." (Torneå RR originaldombok AI_7, bild 58h)
(Ulf Holmberg i e-brev 2012-07-18)
|
|
| |
|
|
4 |
Engla Folcker.
Gift.
med
Nils Simonsson Wolimhaus.
Apotekare
i Gävle
[43] .
Borgare
i Uppsala
[43] .
|
|
| |
|
3 |
Daniel Danielsson.
Född
i Gävle (Gäst)
[33] .
Död
ogift
i Gävle
[39] .
Handlande
i Gävle
[39] .
|
| |
2 |
Jon Persson.
Född
[33] .
Gift
i Amsterdam i Holland
[33] .
|
| |
2 |
Jakob Persson.
Född
[33] .
med
.
|
| |
|
3 |
Per Jakobsson.
Född
[33] .
|
| |
|
3 |
Margareta Jakobsdotter.
Född
[33] .
|
| |
2 |
Lisbet Persdotter.
Född
[33] .
Gift
[1] .
med
Sverkil Sverkilsson.
Född
[1] .
i Älvkarleby (Uppl)
[33] .
Född
[33] .
I Älvkarlbey, levde ännu 1594, möjligen son till Sverkil Simonsson (Urban Sikeborg, Släkt och
Hävd 1992, s 165).
|
| |
|
3 |
Johan Sverkilsson.
Född
i Älvkarleby (Uppl)
[46] .
|
| |
|
3 |
Malin Sverkilsdotter.
Född
i Älvkarleby (Uppl)
[46] .
|
| |
2 |
Anna Persdotter.
Född
[33] .
Gift
[1] .
med
Jöns .
Herr
i Bälinge (Uppl)
[33] .
Gift.
med
Per .
Herr
i Näs
[33] .
|
| |
|
3 |
Elin Jonsdotter.
Född
i Bälinge (Uppl)
[33] .
Gift.
med
Ivar .
Herr
[33] .
|
| |
|
3 |
Malin Jonsdotter.
Född
i Bälinge (Uppl)
[33] .
|
| |
|
3 |
Per Persson.
Född
i Näs
[33] .
Petrus studiosus
[33] .
|
| |
2 |
Karin Persdotter.
Född
[33] .
Gift
[1] .
med
Olof Guldsmed.
Guldsmed
i Gävle (Gäst)
[33] .
|
| |
|
3 |
Lars Olofsson.
Född
i Gävle
[33] .
|
| 1 |
Barbro Jakobsdotter.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[1] .
Hu Barbro Per Grijses på Grijsbakka
[34] .
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[34] .
Oächta seje de
[34] .
Halfsyster
[47] .
Oklart om halvsyster syftar på hu Barbro eller hennes syster hu Anna.
Gift.
med
Per Jönsson Gris.
Bonde
från 1566 till 1600
i Grisbacka, Umeå landsförs (Väbo).
Tar över hemmanet efter Kristiern Bosson som har en måg
från 1559 till 1565
i Grisbacka, Umeå landsförs (Väbo)
[3] .
|
| |
2 |
Anders Gris.
Född
i Grisbacka, Umeå landsförs (Väbo)
[34] .
i Gävle (Gäst)
[34] .
Boende på stamgården
i Grisbacka, Umeå landsförs (Väbo)
[15] .
Nämnd
från 1601 till 1612
i Gävle (Gäst)
[48] .
5 barn
[34] .
Gift
[15] .
med
Gunilla Nilsdotter Bröms.
Född
[15] .
|
| |
|
3 |
Dordi Gris.
Född
[34] .
|
| |
|
3 |
Nils Gris.
Född
[34] .
Nämnd
från 1627 till 1645
[48] .
|
| |
|
3 |
Margareta Gris.
Född
[34] .
Född
omkring 1595
i Umeå landsförsamling (Väbo)
[49] .
Levde
1655
i Sörtjärn, Nätra (Ånge)
[50] .
Gift.
med
Jonas Olai Bolenius.
Kyrkoherde
från 1623 till 1644
i Nätra, Ångermanland
[22] .
Född
1571
i Överböle, Nätra, Ångermanland
[22] .
Död
1644
[22] .
Johan Bolenius var gift två gånger (Carl Szabad, Anbytarforum 2001-11-04). Se
släktforskarnas årsbok 2001. Även i Härnösands stifts herdaminne. Supplement.
|
| |
|
|
4 |
Margareta Jonsdotter.
Född
omkring 1630
[50] .
Gift.
med
Erik Andersson Hara.
Befallningsman
i Gästrikland
[50] .
|
|
| |
|
|
4 |
Jonsdotter.
Född
[50] .
Gift.
med
Olof Jonsson Nylander.
i Gudmundrå
[50] .
|
|
| |
|
|
4 |
Jonsdotter.
Född
[50] .
Gift.
med
Erik Walbogaeus.
Komminister
i Valbo
[50] .
|
|
| |
|
|
4 |
Anders Jonsson Gris.
Född
omkring 1635
[50] .
|
|
| |
|
3 |
Per Gris.
Född
[15] .
Nämnd
1627
[48] .
|
| |
|
3 |
Barbro Gris.
Född
[15] .
|
| |
|
3 |
Jakob Gris.
Född
1595
[15] .
Borgare
i Gävle (Gäst)
[15] .
Flyttade
1632
till Ulvön, Nätra (Ånge)
[15] .
Hans svåger kyrkoherden Jöns bodde på
i Ulvön, Nätra (Ånge)
[15] .
Nämnd
från 1627 till 1673
[48] .
Gift
[15] .
med
Margareta Hansdotter.
Född
1622
i Vattrång, Harmånger
[15] .
Död
1676
[15] .
|
| |
|
3 |
Erik Gris.
Född
[15] .
Nämnd
från 1627 till 1647
[48] .
|
| |
|
3 |
Bertil Gris.
Född
[15] .
Död
barnlös
[15] .
|
| |
|
3 |
Johan Gris.
Född
[15] .
|
| |
2 |
Enevald Gris.
Född
i Grisbacka, Umeå landsförs (Väbo)
[34] .
3 barn
[34] .
med
.
|
| |
|
3 |
Annika Gris.
Född
[34] .
|
| |
|
3 |
Jakob Gris.
Född
[34] .
|
| |
2 |
Lisbet Gris.
Född
i Grisbacka, Umeå landsförs (Väbo)
[34] .
Gift.
med
Mickel Mårtensson.
i Gävle (Gäst)
[34] .
Borgare
i Gävle (Gäst).
Idkade fiskeri
i Ulvön, Nätra (Ånge)
[15] .
|
| |
|
3 |
Mårten Mickelsson.
Född
i Gävle (Gäst)
[34] .
|
| |
|
3 |
Henrik Mickelsson.
Född
i Gävle (Gäst)
[34] .
|
| |
2 |
Margareta Gris.
Född
i Grisbacka, Umeå landsförs (Väbo)
[34] .
Gift.
med
Hans Nilsson.
i Ytterhiske, Umeå landsförs (Väbo)
[34] .
Född
i Hiske, Umeå landsförs (Väbo)
[51] .
Bonde
från 1600 till 1631
i Ytterhiske, Umeå landsförs (Väbo)
[3] .
|
| |
2 |
Jakob Gris.
Född
i Grisbacka, Umeå landsförs (Väbo)
[34] .
|
| |
2 |
Jöns Gris.
Född
i Grisbacka, Umeå landsförs (Väbo)
[34] .
Jöns Persson nämnd
från 1602 till 1631
i Grisbacka, Umeå landsförs (Väbo)
[3] .
|
| |
2 |
Kerstin Gris.
Född
i Grisbacka, Umeå landsförs (Väbo)
[47] .
Gift.
med
Hans Nilsson.
i Brännland, Umeå landsförs (Västerbotten)
[47] .
Bonde
från 1582 till 1605
i Brännland, Umeå landsförs (Västerbotten)
[20] .
Född
i Brännland, Umeå landsförs (Västerbotten)
[20] .
|
| |
|
3 |
Johan Hansson.
Född
i Brännland, Umeå landsförs (Västerbotten).
Död
före 1634-10-13
[20] .
Bonde
från 1607 till 1615
i Brännland, Umeå landsförs (Västerbotten)
[20] .
Ej nämnd av Johan Bure
[47] .
|
| |
|
3 |
Malin Hansdotter.
Född
i Brännland, Umeå landsförs (Västerbotten)
[20] .
Ej nämnd av Johan Bure.
Gift.
med
Mårten Olofsson.
Borgare
från 1642 till 1643
i Umeå stadsförsamling (Väbo)
[31] .
|
| |
2 |
Ingeborg Gris.
Född
i Grisbacka, Umeå landsförs (Väbo)
[47] .
|
| 1 |
Anna Jakobsdotter.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[1] .
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[47] .
Gift.
med
Mickel Duse.
i Öregrund (Uppl)
[47] .
Handelsman
i Öregrund (Uppl).
|
| |
2 |
Per Mickelsson Duus.
Född
1565
[52] .
Borgare
Special
i Öregrund (Uppl)
[47] .
med
.
|
| |
|
3 |
Brita Persdotter Duus.
Född
1594
[52] .
Död
1638
[52] .
Gift.
med
Mattias Ilsbodinus.
Domprost i Strängnäs stift och kyrkoherde i Jäders pastorat
Född
1578
i Berge, Ilsbo
[52] .
Död
1642-03-03
i Jäder
[52] .
|
| |
|
|
4 |
Brita Ilsbodina.
Född
[52] .
Död
1650/1653
i Härnösand
[52] .
Gift
1635-09-21
[53] .
med
Petrus Steuchius.
Superintendent
från 1647 till 1683
i Härnösand
[54] .
Född
1605-05-08
på Speteby, Lerbo, Södermanland
[54] .
Död
1683-12-16
i Härnösand
[55] .
|
|
| |
2 |
Johan Mickelsson.
Född
i Öregrund (Uppl)
[47] .
|
| 1 |
Malin Jakobsdotter.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[1] .
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[56] .
Gift.
med
Bertil Larsson.
Borgmästare
i Gävle (Gäst)
[56] .
Borgare, skeppsägare och borgmästare
i Gävle (Gäst).
Borgmästare åtminstone
från 1573 till 1597
i Gävle (Gäst)
[57] .
|
| |
2 |
Jakob Bertilsson.
Född
i Gävle (Gäst)
[56] .
Borgmästare
i Gävle (Gäst)
[56] .
i Gävle (Gäst)
[58] .
Borgmästare i Gävle från 1606 och ännu 1621
Gift med Bureättling
[56] .
Gift.
med
Brita Olofsdotter.
Född
[58] .
Gift med Bureättling
[58] .
|
| |
|
3 |
Olof Jakobsson.
Född
i Gävle (Gäst)
[59] .
|
| |
|
3 |
Bolig Jakobsdotter.
Född
i Gävle (Gäst)
[59] .
Gift.
med
Olaus Andreae.
Mäster
i Bollnäs (Häls)
[59] .
Rector scholae i Gävle, sedan kyrkoherde i Bollnäs (Roger Larsson)
Prost i Bollnäs (far till Sara Helsing)
Död
1649
[57] .
|
| |
|
|
4 |
Sara Helsing.
Gift.
med
Erik Eriksson Niure.
Lantmätare i Öster- och Västerbotten 1657-1661, hade dåliga affärer (Leonard Bygdén).
|
|
| |
|
3 |
Anders Jakobsson.
Född
i Gävle (Gäst)
[59] .
|
| |
|
3 |
Martin Jakobsson.
Född
i Gävle (Gäst)
[59] .
|
| |
|
3 |
Malin Jakobsdotter.
Född
i Gävle (Gäst)
[59] .
|
| |
|
3 |
Ingrid Jakobsdotter.
Född
i Gävle (Gäst)
[59] .
|
| |
|
3 |
Karin Jakobsdotter.
Född
i Gävle (Gäst)
[59] .
|
| |
|
3 |
Bertil Jakobsson.
Född
i Gävle (Gäst)
[59] .
|
| |
2 |
Barbro Bertilsdotter.
Född
i Gävle (Gäst)
[56] .
Gift.
med
Johannes Petri (Helsing).
Mäster
i Vendel (Uppl)
[56] .
Magister och kyrkoherde
i Vendel (Uppl)
[57] .
|
| |
|
3 |
Per Johansson.
Född
i Vendel (Uppl)
[56] .
Mönsterskrivare
[56] .
|
| |
|
3 |
Malin Johansdotter.
Född
i Vendel (Uppl)
[59] .
|
| |
|
3 |
Bertil Johansson.
Född
i Vendel (Uppl)
[59] .
|
| |
|
3 |
Johan Johansson.
Född
i Vendel (Uppl)
[59] .
|
| |
2 |
Lars Bertilsson.
Född
i Gävle (Gäst)
[56] .
Borgare i Gävle, sedan hemmansägare i Sätra (Roger Larsson)
Gift med Bureättling
[56] .
Gift med Jacob Grills dotter
[59] .
Gift.
med
Ingrid Olofsdotter.
Född
[58] .
henne beddes Lars Bertilssons i Gefle
[58] .
Ingrid henne beddes? Lars Bertilssons i Gefle (Johan Bure, uppslag X).
Gift med Bureättling
[58] .
Gift.
med
Kerstin Jakobsdotter.
Denna till namnet okända dotter till Jakob Grill torde vara identisk med Lars Bertilssons änka hustru Kerstin som nämns 1639 i Gävle stads tänkebok
[60] .
|
| |
|
3 |
Bertil .
Född
i Gävle (Gäst)
[59] .
Död
ung
i Gävle (Gäst)
[59] .
|
| |
|
3 |
Bertil Larsson.
Född
i Gävle (Gäst)
[59] .
|
| |
2 |
Malin Bertilsdotter.
Född
i Gävle (Gäst)
[56] .
Gift.
med
Måns Clemetsson (Olivblad).
till Haga
[56] .
Adelsman, fogde i Ångermanland, i Haga sn, Stockholm och Vårby. (Johan Winblad von
Walter)
|
| |
|
3 |
Bertil Månsson.
Född
[59] .
|
| |
|
3 |
Olof Månsson.
Född
[59] .
|
| |
|
3 |
Clemet Månsson.
Född
[59] .
|
| |
2 |
Hans Bertilsson.
Född
i Gävle (Gäst)
[56] .
i Gävle (Gäst)
[59] .
Borgare och handlande i Gävle (Roger Larsson)
med
.
|
| |
|
3 |
Bertil Hansson.
Född
i Gävle (Gäst)
[59] .
|
| |
|
3 |
Malin Hansdotter.
Född
i Gävle (Gäst)
[59] .
|
| |
|
3 |
Sara Hansdotter.
Född
i Gävle (Gäst)
[59] .
|
| |
|
3 |
Margareta Hansdotter.
Född
i Gävle (Gäst)
[59] .
|
| 1 |
Sara Jakobsdotter.
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[33] .
Född
i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo)
[1] .
Gift
[1] .
med
Willam Markusson.
i Gävle (Gäst)
[33] .
Borgare
i Gävle (Gäst)
[1] .
Bonde
från 1569 till 1571
i Böle, Umeå landsförs (Väbo)
[3] .
|
| |
2 |
Johan Willamsson.
Född
i Gävle (Gäst)
[1] .
Född
i Gävle (Gäst)
[33] .
Fick Christopher Persson dotter Marina
[33] .
Gift
[1] .
med
Marina Kristoffersdotter.
Född
[33] .
Född
[61] .
|
| |
2 |
Willamsson.
Broderen död
[33] .
|