Generation 8 Generation 9 Generation 10 Generation 11 Generation 12

MMFMFMMM Maria Andersdotter.
Född 1710-03-06 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge). Död 1780-12-23 i Järnäs, Nordmaling (Ånge). DÖDSRUNA:Änke hustru Maria Andersdotter född 1710 den 6 Martini. Fadern bonden Anders Mattsson i Lögdeå, modern Anna Ersdotter. År 1734 den 24 Juni ingick hon äkt med avlidne dannemannen Anders Persson i Järnäs vilket upplöstes 1753 då han dog. Deras äktenskap välsignat med 11 barn, 4 söner och 7 döttrar.Sista 29 åren änka. Känd för god och kristlig levnad, välsignad med en god hälsa. Hon dog av slag den 23 Dec och begravd den 31 Dec efter likpredikan i anslutning av Joh 3 kap. v 20-22. Dess livstid var 69 år 8 v 5 d.

Lars Sjöman var fosterfader för Anna Sjöman Andersdotter.Annas syster Cristina Andersdotter betecknas i HFL som svägerska till Östen Levander

AGN1750,14/7,skattevärderingSkattevärdering över Kronohemmanet nr. 3 i JärnäsKronohemmanet nr 3 å 10 ½ sel. eller (27/76) gärdemantal i Järnäs, Nordmalings Socken och Ångermanlands norra fögderi, enligt Högvälborne Landshövdingens och Riddarens av Kungl. Svärdsordens Hr. Eric Adelströms remiss den 8 Juni 1749 förrättad in loco av underskrevne värderingsmän den 14 Juli 1750.Enligt Jordeboks annotationerna har Jon Olofsson ( Jonas Olofsson ) från Järnäs gått ifrån detta hemman 10 ½ sel. Kronojord år 1716 och antagit Herman Nilssons hemman, som eljest fallit till Öde, och således har ingen nyttjat åberopade Kronohemman till o. m. 1720. Sedermera berättades den ena efter den andra hava det till- och av-trätt, till dess nu avl. Anders Pärsson för 12 eller 16 år tillbaka detsamma emottagit, vars änka nu där boende är, och åstundar nämnda hemman för sig och sina små barn till Skatte inlösa, i synnerhet som hon med dess avl. Man detsamma så gott som Öde liggande emottagit, och efter handen nytt bebyggt. Vid ägornas besiktigande befanns jordmånen iÅKERLANDET bestående av idel fin och vit och grövre röd sand till grund, hart nederom sval bundet, som fanns blandat med någon ringa mylla och klappersten, varande till större delen … med gräset däromkring avsvent och bortbränt och förtorkat, samt i övrigt Säden med ganska mycken landhafre uppfylld, som Åbon icke förmått utrota, ehuru därpå så mycken mera slit blivit använd, som utom den öppna Åkern på intet skulle alla Byns ägor över, något till Åker tjänligt land ej till finnandes, varför ock den gamla Åkern måste nyttjas, fastän för anförda ägors skull frukten därav är mycket ringa, på flera ställen icke kastandes av sig utsädet. Vilket ock värderingsmännen nogsamt skönja kunde. ÄNGESLANDET består mestadels av Ängs och Myrslått, som Åbon vitt omkring och långt ifrån Byn haver med sina grannar, dels i skiften, dels ock det mesta stycketals och särskilt nyttjar, vilka Myrar dock skola vara de sämre till grannarnas, de där förmenas hava intagit de bästa Slåtterna, under den tid detta hemman Öde legat, klagas över det ringa Mulbetet, i följe varav tillräckeliga Kreatur ej heller till hemmanets vidmakthållande födas kunna.SKOGEN av Tall och Gran är väl något ymnig, men berättas icke kunna göras för Åboen vidare fördelaktig, än att någon ringa brädetillverkning emellanåt skett till avsalu på Byaägarnas egen Såg i Qvarnbäcken, som allenast går Vår eller (stri) vattnet vid pass 14 dagar. Dessutom nyttjas Skogen till Tjärubränneri, ( haft något till avsalu.) I samma bäck har ock Åboen med en av sina grannar tillsammans en Sqwaltqvarn (Skvaltkvarn) till husbehovs mäld.HUMLEGÅRD har Åbon jämte dess grannar för några år tillbaka försökt anlägga, men i anseende till den svaga jordmånen, med ingen fortgång, varför de åter där med nödgats avstå.FISKEVATTEN har i Havssjön, vartill ägorna är liggande, tillförne varit fördelaktigt, men nu klagades detsamma uppgrundat och förskämt. Icke destomindre fångas här både Sik och Strömming uti Skärgården av utbyggare, som får uti fiske ligga.Sedan nu om hemmanets beskaffenhet och lägenheter Syne- och Värderingsmännen gjort sig underrättade, befinnandes väl, att Åker och Änges landet är ganska svagt och ofruktsamt, men att Åbon likväl kan göra sig god nytta av Skogen och Fiskevattnet, samt till äventyrs om mera flit på Åkerbruket än Skogen användes, att han ock hade av Åkern till förvänta sig någon bättre fördel.I anseende till slika omständigheter, prövades ovanstående Kronohemman vara värt 10 dr. Smt. selandet, som gör på 10 ½ sel. 105 dr. Smt. Vilket likväl Höga vederbörandes omdöme underställt varder.

AGN1751,7/3,§2:S:D: Å Borgaren Nils Wenmans i Umeå stad vägnar anmälte efter fullmakt och laga föregången stämning Rådmannen därstädes Hr Zacharias Renhorn hurusom berörde Wenman igenom Järnäs Byemäns i Nordmalings Socken försummelse att utmärka en häll liggande i farleden av deras skärgård, Skiäruskiärs Sundet kallad, 1749 om våren lidit skada uppå sitt fartyg, som han påstår att de jämte plikt efter Lag med 250 dalers koppmts ersättning måtte påläggas betala. I vilket mål sig nu inställte och sig förklarade Anders Jonsson, Erik Persson, Dawid Swensson och Jon Jonsson å egna och änkans Maria Andersdotters, samt Olof Olofssons i Järnäs vägnar, föregivande att Wenman farit vill eller blivit väderdreven utur rätta farvattnet inpå själva vattnet, det vittnen Olof Andersson i Öre och Per Östensson därstädes skola veta att intyga, vilka ock Rådman Renhorn till upplysning om Wenmans tagne skada godkände och sig åberopade. Men i övrigt bestridde svaranderne alldeles, att den häll, som nu vill sägas ligga i farvattnet, varit dem tillförne kunnig. En stång eller märke skall eljest finnas upprest på den så kallade Sikhällan till rättelse om själva hamnen. Förenämde vittnen avlade ojävade den vanliga vittneseden, och därpå berättade först och särskilt Olof Andersson att han varit i Tiäruskiärs hamn eller Sundet, då Wenman med sitt fartyg kom seglandes och tyckt, att han gick alltför nära landet jämväl utlät sig till de andra i hamnen vore med fruktan, det skulle väl lyckas, och i det samma rände fartyget på udden av den så kallade Sikhällan vid pass 16 eller 17 famnar därifrån, varest han blev ståendes, men åter efter något arbete och ett dygns förlopp ungefärligen lossat. Så framt Wenman gått vanliga segelleden och icke för nära intill landet av Sikhällan, utan bättre åt andra sidan, där vattnet är nog djupt, hade all fara kunnat förekommas. Detta vittnet har ej heller någonsin tillförne blivit varse att grundet ifrån berörde hälla sträckt sig så långt ut, som då befanns, har ej heller förr någon remmare på ovanberörde ställe varit nedsatt. Sedan vittnesmålet var uppläst, påminte fullmäktigen Renhorn, att även ett grund eller örn skall finnas på andra sidan emot Sikhällan, den Wenman nödgats fly och således kommit för nära hällan, men vittnet gav vid handen, att emellan bägge desse land vore tillräcklig vidd av djupt vatten och ingen fara mitt efter själva Sundet. Per Östensson intygade detsamma som Olof Andersson vad längden emellan stället, där fartyget stannade och Sikhällan eller fast landet emellan angår, samt att Wenman kunnat undvika all fara om han allenast gått så långt ut på vattnet ifrån samma ställe, som fartyget var brett. I övrigt har ingen skada av desse vittnen förmärkts vara fartyget tillskyndad. Vidare som desse vittnen ej kunnat giva någon tilförlåtelig upplysning, om det ifrån andra landet emot Sikhällan sig sträckande grund. Så anhölt Rådman Renhorn om uppskov i saken till nästa Ting, häröver att inskaffa flera vittnen, varemot svaranderne ej heller hade något att påminna. Och fant därföre Tings Rätten i anseende till anförde omständigheter för rättvist samt 16 Cap Rättegångsbalken likmätigt, att bifalla Borgaren Wenman det begärde uppskovet till flera vittnens inkallande. Likväl med åtvarning till Järnäs Byemän, att de i medlertid till förekommande av olycka för de sjöfarande på de ställendär nödigt är uppsätta remmare till rättelse, varom vederbörande Konungens Befallningshavande uppå anmälan vidare lära besörja, såframt det underlåtes.(Databas Kråken 11A)

MMFMFMMMF Anders Matsson.
Född 1685 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge). Död 1740-01-12 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge). Bonde från 1707 till 1740 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).
Inflyttade troligen under krigshändelserna men före 1707. Anteckning omnattvard 1718 Margeta. Anders Mattssons feg syster dog 1707 19/5 iLögdeå. Dödboken 1740 12/1: "Bond. Anders Mattsson ifrån Lögdeå. Aflatmed sin hustru Anna Eriksdr 14 barn, af hwilka 4 söner och 5 döttrar nulefwer. Begrofs efter hållen lijkpredikan af Psalemen 37 w4 utimedlersta hwalfwet å manfolkssidan den 27 ejusdem 55 år."DB 1707 18/3 §31: tvist med vissa lögdeåbönder, varvid nämnes AM:s moderMärit Jonsdotter. DB 1706 9/12 §12 Märit Jonsdrs svärfar And. Håkansson.(Databas Kråken 11A)
MMFMFMMMFF Mats Andersson.
Född omkring 1650 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge). Död 1689 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge). Bonde i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).
8 1/4 seland i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).
Förekommer 1688 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).
MMFMFMMMFFF Anders Håkansson.
Född omkring 1615 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge). Död före 1694 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge). Bonde och tolvman i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).
Förekommer från 1642 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).
Förekommer från 1652 till 1683 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).
Förekommer från 1635 till 1636 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).
Tolvmanslöfte 1656.
4 kor 1636.
På restlängd som husarm och fattig 1642.
8 seland 1650.
10 seland 1656.
AH var svärfader till Märit Jonsdotter 1706-02-19.
Anders Mattssons moder i Lögdeå hette Märet Jonsdotter 1707-03-18.
AH:s hustru hette Märeta 1707-03-18.
Han angav tolvmanslöfte 1656.1636:4 kor.1642:På restlängd som husarm och utfattig.1650:8 seland.AGN1648,19/8,§2:Jonas Eriksson, Samuel Esajasson, Jacob Asmundsson, Anders Håkansson, Jonas Eriksson i Lögdeå, Abraham Jonsson i Ava, Per Eriksson i Aspeå, Enok Olofsson i Järnäs, Jacob ibm. Nils Östensson i Sunnansiö samt Anders, besvärat sig högeligen över Sven Nilsson i Långed och hans son Per Svensson, att de - 14 dagar vid pass efter sistlidne Michaelis genom försummelse och vangömmo (vårdslöshet) låtit eld komma lös vid kyrkobods hässjorna och därigenom avbrändt deras bodar eller Kyrko hus vid Kyrkovallen uti vilka de hade sina kyrkokläder förvaradt.Resolution: Nämnden avsade och dömde att föreskrifne Swen Nilsson och hans son Pedär Swensson skole sig inställa till förlikning med dem som skadan lidit hava, eller och efter en skälig värdering den lidna skadan betala som det -- 36 Cap. av Byggninga Balken innehåller. Dock fälltes för dem förbön att med dem billigt och icke uti strängaste Måthen i detta fallet handlas skulle, alldenskull de var fattige personer.AGN1706,19/2,§12:I saken mellan hustru Margareta Jonsdotter i Lögdeå kärande och Per Samuelsson i Aspeå svarande, angående en pantsatt stång Jord i Lögdå ängen och dess inlösen som tvistas om, är detta Rättens Dom:Det har hustru Märits Svärfader, Anders Håkansson i Lögde den 2 Maj 1704 pantsatt till Pehr Samuelsson i Aspå en stång Jord i Lögdå äng emot länte penningar 21 daler kmt. som Pehr Samuelsson allt härintill nyttjat och intet mera skattat hustru Märit till hjälp än ett seland, där likväl hon efter sina två stänger hon haft i behåll årligen skattat 7 1/2 seland, därhos Pehr Samuelsson efter sin ena Stång så mycket Äng nyttjat att han årligen fått så mycket Hö efter sin treding som hon efter tvådelarna. Begärandes vara förhulpen att få sin äng igen, den hon intet mäktar igenlösa utan förr måste i alla dagar lida en sådan oförrätt. Så ehuruväl Pehr Samuelsson ville invända att de andra hustru Märits grannar i Lögdå böra svara henne för sådan brist och hustru Märit bör inlösa Panten som han i alla år skattat. Likväl, medan skatten som Pehr Samuelsson sig påtaget för denna Pantsatta slått varit alltför ringa emot välfärden, ty prövar Rätten nyttan av Panten för lägesen ha betalt Pantskillingen och Änget utan lösen bör hemfalla tillbaka under hustru Märits hemman igen efter Kungl. Jordeplakatet av år 1677.(Databas Kråken 11A)
MMFMFMMMFFFF Håkan Eriksson.
Född omkring 1580 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge). Bonde i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).
Levde 1613 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).
Förekommer från 1613 till 1629 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).

DBG1616Samma tidh witnade Tolf Män i Nämden om ett Jorde Kiöp som Lagligit skiedt ähre, emellan Oluf Algutsson och Per Algutsson, sampt Erich Siulsson I Öden, sålunda at för:de Oluf Algutsson och Peder Algutson som bröder ähre att hafua mz sin Moderbroder Håkan Erichsson i Lygde Jaa och Samtyckningh såldt för:de Erich Siulsson sit Fädernes hemman i för:de Fillingen, N: Fem Sädeslandh Jordh för trettio siu och en half dal.

UNDERSÖK:Konsekvens av ovanstående.Efterson fadern till Olof och Per sannorlikt är Algot Björsson från Banafjäl bör modern för att det skall bli Olof och Pers fädernehemman i Öden vara från Öden.Konsekvensen av detta blir då att Håkan Ersson också kommer från Öden och ej som har varit vedertagit från Lögdeå, vilket också innebär att Erik Olofsson i Öden då skulle vara far till Olof och Per Algotssons mor och morbroder Håkan Ersson(Databas Kråken 11A)


MMFMFMMMFFFM hustru .
Gölug.
Levde 1629 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).
MMFMFMMMFFM Märeta .
   
   
MMFMFMMMFM Märit Jonsdotter.
Död 1721 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge). Änka från 1690 till 1694 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).

AGN1695,17/6,§25:Hustru Märeta Jonsdotter i Lögdeå. Besitter 8 seland jord, vådeld.

AGN1696,6/2,§15:Angående innestående rest för år 1695:Hustru Märit i Lögdeå rest 11 daler 28 öre. Tillstod skuld genom granne, i pant satt 1 ko och 1 st får.

AGN1697,20/3,§49:Över 1696 års Rest ransakades efter Bef.mans ingångna Restlängd i Nordmalings socken, nämligen bl.a:hustru Märit Lögdeå 7 daler 23 öre 11 penningar

AGN1698,22/2,§9:Hustru Kierstin Forsman ifrån Uhmeå lät Protokollera att hennes man har till fordra hos Erik Samuelsson i Lögeå 17 daler 8 öre kmt. för pantsatta Sädeskorn, och förmenar komma till sin betalning av hans efterlåtenskap framför annan gäld. Pehr Samuelsson i Asped , hustru Kierstin i Mo, Märit Olofsdotter, hustru Margrita i Lögdeå, hustru Märits barn i Ledusiö angav sig ha sin arv efter föräldrarna innestående hos Erich Samuelsson, begärandes att den intet måtte varda bortryckt i annan hans gäld.

RESOLUTION: Där Erich Samuelsson för gäld bunden är att egendomen intet räcker till gäldens betalning, briste slikt av Mark som av Mark efter det 22 Capitlet Ärvda Balken ll. där icke någon Kreditor kan visa någon särdeles förmån. Arv har intet vidare någon förmån än det som arv är. Finnes kvar i behåll oförändrat såsom fasta ägor, av vilken Ränta dock måste betalas

AGN1703,15/6,§34:Bef.mannen Olof Westman lät tredje resan uppbjuda Erik Jonssons hemman i Mo 7 ½ seland som han köpt av Per Jonsson i Torrböle, Margareta Jonsdotter, Märit Jonsdotter i Lögdeå och Jon Ersson i Mo för 225 daler kmt. Härvid intygade Länsman Bryniel Ersson att Erik Jonssons son Samuel, undfått hos honom den 4 Maj sistlidne, 159 daler kmt. till samma hemmans inlösen

AGN1706,19/2,§12:I saken mellan hustru Margareta Jonsdotter i Lögdeå kärande och Per Samuelsson i Aspeå svarande, angående en pantsatt stång Jord i Lögdå ängen och dess inlösen som tvistas om, är detta Rättens Dom:Det har hustru Märits Svärfader, Anders Håkansson i Lögde den 2 Maj 1704 pantsatt till Pehr Samuelsson i Aspå en stång Jord i Lögdå äng emot länte penningar 21 daler kmt. som Pehr Samuelsson allt härintill nyttjat och intet mera skattat hustru Märit till hjälp än ett seland, där likväl hon efter sina två stänger hon haft i behåll årligen skattat 7 1/2 seland, därhos Pehr Samuelsson efter sin ena Stång så mycket Äng nyttjat att han årligen fått så mycket Hö efter sin treding som hon efter tvådelarna. Begärandes vara förhulpen att få sin äng igen, den hon intet mäktar igenlösa utan förr måste i alla dagar lida en sådan oförrätt. Så ehuruväl Pehr Samuelsson ville invända att de andra hustru Märits grannar i Lögdå böra svara henne för sådan brist och hustru Märit bör inlösa Panten som han i alla år skattat. Likväl, medan skatten som Pehr Samuelsson sig påtaget för denna Pantsatta slått varit alltför ringa emot välfärden, ty prövar Rätten nyttan av Panten för lägesen ha betalt Pantskillingen och Änget utan lösen bör hemfalla tillbaka under hustru Märits hemman igen efter Kungl. Jordeplakatet av år 1677.

AGN1706,19/2,§13:I saken mellan hustru Märit Jonsdotter i Lögdeå kärande och Olof Eriksson i Lögdeå jämte de flera grannarna i Byn svarande, angående Bymålet i Åker och Äng som tvistas om, är detta Rättens Dom:Det klagar hustru Märit att hon intet njuter fullt Bymål i Åkern mot sina grannar efter skatten, utan var de måla sig en Stång Jord efter 5 1/2 seland, måla de henne en Stång efter 8 ¼ seland Begärandes varda förhulpen att slippa den skatten som över är eller njuta fullt mål. Vartill de andra grannarna svara att hustru Märit däremot haft så mycket mera i Äng, nämligen 3 Stänger där hon allena bort ha en Stång och således varit av ålder. Men hustru Märit påstår njuta efter skatten, så i Åker som i Äng. Vilket Rätten taget i överläggande och emedan Tomt bör brytas efter Skatten att utvisa Åker-målet och Åker äger Äng till (svin?). Ty som Lögdå Byamän efter skedd skillnad mellan Aspå och Lögdå ändå kommer att göra en ny jämföring i Bymålet, så dömer Rätten samma jämföring bör ske efter Jordboks skatten överallt så i Åker som i Äng och all åverkan ske efter Skatten i förmågo av det 4 och 6:e. Capitlet i Byggninga balken ll. samt den 2:a. Punkten i Kungl. Husesyns Ordningen av år 1681.

AGN1707,18/3,§31:Lars Eriksson i Lögdeå, Olof Eriksson, Johan Jonsson, Per Eriksson ibm. - Anders Mattsson i Lögdeå i stället för sin Moder hustru Märit Jonsdotter och Mårten Asmundsson i Lögdeå, angående inrättade Bymål i Lögdeå. ( Klagomål över synen 1706 )(Databas Kråken 11A)


MMFMFMMMFMF Jon Eriksson.
Född i Mo, Nordmaling (Ånge). Död 1662 i Mo, Nordmaling (Ånge). Bonde i Mo, Nordmaling (Ånge).
Älvsborgs lösen 1613-18:Jon Ersson är gift 1613,men betecknas som änkling 1614-18Betalade totalt 39 daler kmt under de 6 terminernaDBN1632,17/2:Desse efterskrefne haver varit olydig emot Länsman ock treskes mot Länsman för skjutsfärder, för deras olydno ock treske saker vardera 3 mark:Olof Erichsson i LögdeIsac Håkansson i MoJon Erichsson ib:unge Olof Månsson ib:DBN1634,§4:Komför rätten Jonas Ersson i Mo och sig storligen besvärade utöver en häst som blev förleden sommar ihjälriden, av en fänrik till Västerbottens Jakob Larsson benämt,som honom ihjälred enär han reste till begravnings och efter det han Jonas Erssons häst blev orätt uttagen för ett annat håll,som honom icke kände.Resolution:Blev av Rätten dömt det Brattforshållet och Sunnansjöhållet skall utleta vem som därtill skyldig äro att förbenämnte häst att betala,nämligen 20 daler kmt att betala nästkommande ting.Eljest skall de böta för dombrott,och ändå betala hästen.DBN1636,12/12,§2:Kom för Rätten Jonas Ersson i Mo och sig storligen besvärade utöver tvenne hästar här i socknen.För 3 år sedan var hans häst för samma hästar uttagen av Löjtnanten Jakob Larsson benämt under Peder Svenssons kompani och samma häst haver förbenämnte Leutnant ridit till döds,och hållen vore med tredska olydnad hemma.Resolution:Är nu av nämnden avdömt,att Gräsmyre och Sunnansjöhållet skulle samma häst betala eftersom gode män kunde honom värdera och de söke deras fångesman (Jakob Larsson) uti samma Leutnant varhelst de honom finna kunde.DBN1640,19/8,§1:Kom för rätten hustru Elisabeth, Tomas Perssons hustru i Brattfors och åkärade Olov Månsson i Mo på sin oäkta sons vägnar, benämnt Per Kristoffersson i det att förbemälte Olov Månsson haver utlejt hennes son till lands knekt för sitt hemman, nämligen halvparten, och en annan andra halvparten, därföre haver han utvisats för halvknekte ståndet 60 daler koppar mynt, däruppå haver hu. Elisabeth uppburet, som hon nu bekänner 27 1/2 dr. kmt. Rester henne ännu - 32 1/2 mark kmt. dem hon nu med första lägenhet betala skall utan någon gensägelse med böter till göranndeDBN1640,1´9/8,§2:Johan Eriksson i Mo (ANM:bör vara Jonas Ersson) haver utlejt den andra halva knekten, och därföre utrustat honom likasom Olov Månsson för halvt knektestånd Nämligen 60 dr. kmt. Däruppå haver knäkten samt modern uppburit i penningar å dess värde till 25 1/2 dr. Rester henne ännu 35 1/2 dr. kmt. dem hon och nu med första lägenhet betala skall.DBN1645,7/7,§3:Blev avsagt att Jonas Eriksson i Mo skulle betala hustru Maria på en släda, -- koppar mynt 1 daler 3 öre.D:o. blev avsagt att Sven Håkansson skall utgiva Erik Olofsson i Ledusjö -- ? på Knäktståndet.DBN1646,15/8,§7:Belangande de 9 daler kmt. som Erik Håkansson fordrar av Nils Östensson i Sunnansiö, därom vittna Tolfmän att Nils Östensson haver samma penningar betalat till Erik Håkansson och ansett penningarne intet är kommna uti hans händer. -- Så haver de blivit räknad för honom uti knäktstånd. Men efter alla bekände Erik Håkansson, själv tolffman, hava tillstadt Nils Östensson att utaga bemälte penningar av sig, och alltså lovade nu denne själv ställa bemälte Erik Håkansson för bemälte penningar till freds där de icke skäligen kunna bevisa dem vara satte för honom uti ett knäktestånd, och änteligen så laga att detta kommer aldrig mer uti krakel eller efterfrågan. Nu kommer han andra dagen och vill göra Ed att N. Östensson var sig samma penningar skyldig och sålunda kom tvetalan uti, desslikes beviste Jonas Eriksson i Mo att Erik Håkansson haver givit samma penningar till sin broders son Lars Persson och alltså haver gubben mehr krävt.DBN1648,19/8,§8:Efterskivna äre sakfälte att böta vardera 3 mark för ogilla allmänna vägar och broar såsom ock för Tredsko för Vägbyggningens försummelse, nämligen:Nils Mårtensson i Baggård, Mats Pålsson i Agnäs, Nils Johansson i Ängersjö, Tomas Karlsson i Öre, Alla tre grannarna i Mo, Johan Davidsson i Bredvik, Östen Davidsson ibm. Olof Nilsson ibm, Mikael Tomasson ibm.De som voro borta från vägabyggningen 1648, oppå 4 års tid är -- 10 mk.:Nils Mårtensson i Baggård, Mats Pålsson bort 3 år -- 3 mk. Eskel Hindriksson var borta detta året, Olof Eriksson i Nyåker, Item (likaledes) alla Hörnsjö grannarne, Nils Johansson i Ängersjö, Tomas Karlsson i Öre, Item alla 3 grannarne, Item i Bredvik, Johan Davidsson ibm, Östen Davidsson ibm. Olof Nils-son Ibm. Mikael Tomasson ibm. Jacob Åsmundsson. 11 parter är 33 mk.DBN1651,1/8,§3/5:Jonas Eriksson i Mo vittnar efter avlagd ed, nämligen: Sig av bemälte Brita Axelsdotter höra när hon till rättsplatsen gick, henne med gråtande tårar hu. Britha i Öhrsbäck flitigt om tillgift och förlåtelse bedit för det ryktet som hon henne om Barnamordet påkommit hade, och därför alldeles oskyldig kände och sade.AGN1652,17/8,§9:Jonas Ersson vittnade vid målet om barnamordet i ÖrsbäckDBN1658,24/3,§6:Jonas Eriksson i Mo blev tilldömd att betala sin granne Isack Håckansson halva skadan för hans häst efter det - 44 Cap. av Byggninga Balken ll. eftersom Joen Erssons häst Isaks häst till döds slagit haver eller tvingat honom i ån och honom där dränkt.AGN1709,5/3,§37:Anger att Per Jonsson i Torrböle är son(Kråken 11A)
MMFMFMMMFMFF Erik Jonsson.
Född i Mo, Nordmaling (Ånge). Bonde i Mo, Nordmaling (Ånge).
   
     
   
MMFMFMMMM Anna Eriksdotter.
Född 1682 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge). Död 1757-04-01 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge). 14 barn.
Anna Eriksdotter gift med Anders Mattson är sannorlikt dotter till Erik Samuelsson i Lögdeå.Försök att bevisa detta.Men den Anna Ersdotter som är gift med Esaias Flink kan också vara dotter till Erik Samuelsson.Båda är födda 1682.(Kråken 11A)
MMFMFMMMMF Erik Samuelsson.
Född i Lögdeå, Nordmaling (Ånge). Bonde i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).
DBN1663,15/2,§2:Förehades en pojke Olof Nilsson i Afua /: som fadren Nils Johansson föregav vara på 15.e året:/ bekände sig hava igår vid Gästgivare gården, utom Porten, funnit Hans Höggrefl. EXCELLENTZ Högwälborne Hr. GOUVERNEURENS Greve Johan OXENSTIERNAS Knivar och Silversked uti ett foder, samma saker haver pojkens husbonde Lars Carlsson i bem.te Afua honom strax befallt förvara och gömma, sedan som pojken haver sin husbonde sådant de låtit se. Lars Carlsson bekänner såle-des skett vara och bedes före. En annan pojke Erich Samuelsson vittnade sig sett, att Olle fann eller hittade något utom Porten, dock icke visste vad sådant var, frågandes honom vad han hittade? Svarade Olle det var en halvöre. Och som han intet fick se hittegodset gick han Erich till Gästgivarens son Kiähl Andersson och sade, att Olle hittade något och ville intet uppenbara, och således blev sådant ryktbart. Pojken Olle bekände ock, att när husbonden och Matmodern hemma i sin gård hava besikti-gat knivarna och skeden, tog matmodern allt sådant och gömde i andre stugun. Hans Excelentz pojke, som borttappade knivarne och Silverskeden, saknade först dem vid Långed vid pass 2 milar Norr om Afua, kom därföre tillbaka till Afua och sådant efterspanade och sökte. Och som Gästgivarens son hörde, att Lars Carlssons pojke något hittade, gingo de genast och tilltalade honom om samma saker, hos vilken de ej förvägrades, utan strax dem bekände och igen levererade. Detta ärende REMITTERES till hans Grefl Exell:ts Höggunstige Disposition vid återkomsten, och så framt Hr. Exell:ts då ej vill av gunst saken tillgiva, pålades honom Lars Carlsson vid nästkommande Lands Ting Comparera och till saken svara, eftersom samma saker ej tillstädes vore att värderas. Läns- och Tolvmän bedja ock för honom Lars, givandes honom gott vittnesbörd, aldrig tillförende hört eller förstått med honom det som oärligt är.(Anteckning i marginalen) Den 26 Martii 1664 på Nordmalings Laga ting betygades av Gästgivaren Anders Jonsson i Afua, att Hr Grefl Excellents denna saken eftergivit haver.

DBN1681,1/3,§10:Dito beklagar sig Pastor i Grundsunda över Nordmalingsboerne, som hålla Renjakt uti Grundsunda, förhålla honom hans rättighet av skottbogen, föregivandes giva sin Pastori varannan skottbog, varuti honom en orätt sker. Av många fällte djur ej mera härtill bekommit än en bog. Vill med vittne bevisa huru många hudar såldes, när de efter fångne djuren hemkom. Vittnen som på beropas framkallades, först Hans Nilsson i Afwa vittnade sig inga andra djur veta vara fällte i Grundsunda, än de som på Gummarks skog av Erich Nilsson i Sunnansiö fällte äre, vilka tvenne voro. Av dem haver han givit till sin kyrkoherde en bog, den andre till Pastori i Grundsunda. Flere djur vet han intet i Grundsunda vara fällte. På Afwa ägor äro 3 st fällte av Erich Samuelsson i Lögde och Pehr Samuelsson i Aspe och Olof Erichsson i Lygde. Desse äro uti Nordmaling boendes, skjutit dem på Nordmalings ägor, ty fast Afwa ligger till Kyrkorätten till Grundsunda, är marken som de äro fällte på likväl till Nordmaling hörande, och av Nordmalingsboer fällte. Mera vet han intet att berätta. Erich Andersson vittnade även att 2.ne djur vor fällte på Gummarks Skog straxt vid Prästegården, och tvenne stycken uti Afwa Skärgården inom Nordnalings Sockenrå, mera visste ej heller han attberätta Är detta Rättens utslag, att Pastor i Grundsunda hade bort hava skottbogen av 2:ne st renar, som fällte voro på Gummarks skog. Men som de andra 3 st. äro fällte inom Nordmalings Socknerå av dessSocknemän är Kyrkoherden i Nordmaling till skottbogen av dem berättigad. Skulle Pastor i Grunsunda genom flera vittnen bevisa kunna flere djur vara fällte, kan honom hans rättighet av dem ej sönas eller vägras.

DBN1682,28/11,§16:Erik Eriksson i Lögdeå och Erik Samuelsson ibm. kärade till Håkan Persson i Aspeå att han på deras Byskog gjort åverkan med tjärutorvs hygge utan deras Lov och Minne. Är av Ländsman för 14 dagar sedan stämd. Varit tillstädes, men gått bort innan slutet, pliktar sina 3 mk.smt.

DBN1685,2/9,§3:Erik Samuelsson i Lögdeå kärade till Jon Larsson i Levar efter 10 daler kmt. som han uppburit då han skulle gå tredje man för honom som intet blev av, vilka 10 daler han genom sin obligation av den 7 mars 1677 lovat betala genom sin huvudbonde i Uhmeå Simon Olofsson, varest han sig för knekt utleja låtit, men som han återkom därifrån att bli Pastoris Dragon här i Nordmaling, kunde Erich inga penningar i Uhmeå få, utan intill denna dag obetald bliven. Jon Larsson nekar intet att han uppburet av Erich dessa 10 daler smt. då han skulle gå tredjeman, var på 2 Tåg, det första till Grundsunda, det andra till Arnäs.RESOLUTION: Efter Jon Larsson varit på Cronones Tåg, det första till Grundsunda, det andra till Arnäs för Erich Samuelsson, ändock de intet varit så fullkomliga, bör han i städjepenning njuta 5 daler, de övriga 5 daler kände Rätten honom skyldig betala till Erich Samuelsson, att därmed utlösa sin obligation.

DBN1685,2/9,§9:Erik Samuelsson i Lögde dömdes att betala till Båtsman Jonas Mårtensson Hållfast 25 daler kmt. på 4 års resterande Rotepenningar, dem han till fullnad som andra bort njuta.

DBN1687,28/2,§11:Erich Ersson i Lögde upptog för Rätten och begärde bli delaktig av Själafisket under Österdelen av Cronöhren jämte de tvenne grannar Jon Johansson och Erich Samuelsson som den för sig nyttjat en rund tid allena, anbjudandes sig efter sin andel vilja draga Taxan. Vilket Jon Johansson och Erich Samuelsson vägrade, sade sina föräldrar gjort en stor kostnad på bemälda Österören, med inlösen efter back skatt i Bef.mans Iwar Mårtenssons tid, och denna Cronöhr intet egentligen hör Byn till, utan ett Cronoskär, det den kan njuta som skäret sig stadgar och Taxan svarar.RESOLUTION: Interlocutarie. Det påberopade beviset på back skatten måste uppvisas innan slut kan ske i saken

DBN1687,26/10,§6:Erich Ersson i Lögde By kärade till sina grannar Erich Samuelsson och Jonas Johansson om participation i Själfisket under Östra delen i Crone Ören alldenstund Taxan är påförd hela byn, och om någon Rest påkomma skulle, begärs den hela byn påförd. Erich Samuelsson och Jonas Johansson svarade att de av Cronan sig antaget att svara den Östra delen av Croone Ören såsom en särskild ting ifrån byn, och så länge de mäkta draga skatten hoppas de också honom oträngd njuta och behålla, sade sig därhos betalt en gammal Rest till Cronan för samma del och därför berättigade honom njuta. När efter bevis frågades, producerade de ett kvittobrev som Bef.man Ivar Mårtensson Teet år 1684 utgivit, att hela socknen då betalt 15 års Rest genom en Borgare i Härnösand, Mårten Johansson: Sägandes att deras förfäder åter förnöjt och betalt Mårten Johansson. Erich Ersson reponerade att de intet kunna tillägna sig det som hela socknen tillkommer, eller åtminstone en by. Därtill sade han att de intet heller kunna tillägna sig hela Själa Rodden fast de skulle tilägna sig Crone Ören, angav dessa ut-skär, Nämligen: Furuören och tvenne Sandskär, Gåss-grundet, Grofgrundet, (Gravgr.) De andra instantierade att dessa skär intet stort duga och alltid varit brukade under Storören. Erich Ersson reponerade att Crone Öhren är för sig och de andra skären för sig.RESOLUTION: Emedan Taxan för Östra delen av Crone Öhren i Cronans Räkningar har tillförne varit hela socknen påförd, och nu sedermera hela Lögde by, så kan intet Rätten tillägna de tvenne grannarna Erich Samuelsson och Jonas Johansson större rätt till bemälda östra delen av Crone Ören än de andra grannarna, så framt de icke skulle kunna bevisa sig eller sina föräldrar betalt den Rest som Bef.man Ifwar Mårtenssons kvittens förmäler Mårten Johansson i Härnösand på hela socknens vägnar till Cronan klarerat. Dock så, att som där några fler Ut-skär finnas, nämligen: Furöhren, Sandskären, Gåssgrunden och Graffgrunden, skall det stå alla grannarna fritt dem emot en skälig Taxa till Cronan att svara.

DBN1691,26/3,§9:Mellan Erich Ersson i Lögdöö och Erich Samuelsson ibm. svarande, angående skällsord och ökvädings ord, RESOLVERADE RÄTTEN; Att som Erich Samuelsson intet undfalla kan ha i Socken stugan och församlingens närvaro Lasteligen tilltalt Tolvman Erich Ersson, det han skall ha uppburet av Bef.man Hans Olofsson Höök fångepengar och dem dolt eller intet socknen beräknat, som han nu föregiver hört en annan man i Grundsunda säga, så dömes han Erich Samuelsson för detta sitt lasteliga tal i många mans åhöro, emot Tolvman att plikta sina 12 mk. smt. i anledning av det 12 Capitlet Konunga balken ll.

DBN1691,26/3,§18:Det Åkerstycke som Erich Johanssons förfader i Lögdeå för 40 år sedan pantsatt till Erich Samuelssons fader, Samuel Ersson i Lögdeå emot - 10 daler kmt. dömdes tillbaka med sina oppertinentier under sin rätta skatt igen som Erich Johansson besitter utan lösen, medan det prövas att nyttan av samma åkerstycke som av Erich Samuelsson och hans fader är brukat så långan tid utan skatt, icke allena fyllt intresset utan Kapitalet snart till tredubbelt.

DBN1691,26/3,§22:Efter tullnärens ifrån Umeå, välbemälde Daniel Plantins eftersökan, angav sig ha förlidet år ...... daler 27 öre .... och 28 Maj funnit Strandvrak i Norfjärdingen efter en Sedels Specifikation, nämligen; Per Olofsson i Håknäs, Per Svensson i Sörbyn, Per Larsson i Långed, Per Persson i Öre, Erik Persson i Håknäs, Jonas Mikaelsson ibm. och Jonas Olofsson Ibm. som var för sig examinerades, men nekade ständigt sig mera funnit än de nu på sin uppsak angivet. Jacob Olofsson i Öre avlade Ed och betygade vad han och de andra hittat, av smöret tog de en liten klump att smaka. Olof Jacobsson Långedh vittnade på sin avlagda Ed att Pehr Olofsson i Håknäs sade för sig en lördags morgon att han funnit en Tena och smör afton före. Såg fuller om afton att han tog något upp ur sjön, men talte då intet med honom förrän andra morgon då han mötte mig och Erich Pehrsson i Håknäs, och innan vi talte honom till, sade för oss att han funnit smör då han uppviste oss det i skogen där han det lagt. Sedan frågade jag honom vad det var han tog upp i båten ur sjön dagen före. Av Söderfjärdingen har följande även hittat Strandvrak förlidet år samma tid efter specifikation, nämligen; Pehr Samuelsson i Aspe ½ tunna smör och 6 st. Renshudar. Johan Ersson i Lögde 2 st. Renshudar och en tunna tjära. Anders Hermansson på Vallen en tunna med åtskilliga skinnvaror som ägaren återfått. Nils Ersson i Ledusiöö och Jon Ersson i Lefwar tillhopa en tuna med 10 Lispund smör och 1 st. Renskinn. Elias Isaksson i Jernäss har angivit sig strax hos Prästen Hr. Jone efter dess attest. Erich Nilsson i Afwa och Erik Jacobsson som tjänte hos Lars Sjulsson i Ava funnit ett Renskinn. Erich Jacobsson och Anders Ersson i Afwa ha funnit en Renhud midsommartiden som Erich Nilsson nu först angav, vilken hud de än ha hos sig. Johan Mårtensson i Agnäset hittat en Renshud, som han säger sig strax till Uhmeå med borgaren Pehr Andersson skickat. Jacob Åsvedsson 2 st. hudar och ett stycke smör, har levererat hudarna och fått smöret för sitt omak. Erik Samuelsson och Erik Jacobsson i Lögdeå har sent i höstas hittad en Renhud, alldeles sönder och fördärvad därför han det intet kunnat nämna om henne. Jonas Andersson i Järnäs ett segel och några famnar rep, en renhud som han levererat ifrån sig strax till karlarna som var därefter hit ifrån Uhmeå, har intet angivet hos Prästen särdeles till uppvisning ? medan Bredviksman angivet sitt och mente då de få fångeman tillsatt så vi tillrört Prästen där i Brewyksbyn då de lät avskriva sitt, och kom inte i vår by. Har sitt hemman i Brewyk.Erich Pehrsson i Järnäs 2 st. Renshudar som de utskickade från Umeå återtaget. Nock en Renhud - 3 veckor efter, som han än har hos sig, ett litet lås, en liten bytta med 11 mk. smör vid pass uti, som han delte upp med Olof Jacobsson i Järnäs, Anders Jacobsson ibm. och Erich Erikssons son, en liten gosse. Byttan har han än kvar. Jonas Johansson i Järnäs en Renhud är efterlevererad. Hr. Jon Attmarius på tillfrågan att; Pehr Olofsson med några flera var i Sockenstugan om Kristi Himmelsfärdsdag och angav sig funnit strandvrak, men nämnde intet vad det var, några gav sig eljest an hos mig med sina Specifikationer, men innan upplysning kunde ske av Predikstolen kom ägarens utskickade från Uhmeå och sitt efterfrågade.RESOLUTIONER: Efter den upplysning man kunnat inhämta av inkomna berättelser, finner Rätten att ovan nämnde, som Srandvrak funnet förlidet år hava väl mellan sig och eljest i Socknen vid Kyrkan angivet att de något funnet, men intet något Specifkt eller var persedel för sig låtit anteckna eller lysning därefter skedd innan ägarens ombudsman är kommen sådant gods att efterfråga och vederkännas, som Rätten intet kan hålla för så Laga Lysning att de kunna pretendera tredjedelen av godsets värde efter det 30 Capitlet Tjuvmåla Balken ll. utan de som ägaren kan finna redeliga i detta mål handlat, så att de är utan misstanke, ha så mycket av godset att njuta som ägaren dem vill unna efter det 37 Capitlet Tjuvmåla Balken ll. Men de som med skäl kunna hållas misstänkta ha ingen bärgarelön att uppbära förrän de med sin Ed hålla att de intet av det funna godset undandolt, varken med sig själv eller med andra. Erich Persson i Järnäs som intet angivet en smörbytta utan den förtärt, bör byttan framskaffa att prövas må hur mycket smör varit, att sedan umgälda vad Lag förmår.

AGN1695,23/11,§6:Olof Eriksson i Lögdeå - Erik Samuelsson ibm. ang. Olof Erikssons notlott och fiskerätt

AGN1696,6/2,§24:Erik Samuelsson i Lögdeå klagade att ehuruväl han i åkermålet njuta sin teg tillhopa måste han likväl i ängen föra söderdelta tegar i tvenne skiften, vilka flyter där av att grannarna i byn för någon tid tillbaka sönderdelt ängarna i tre lotter, då en halv stång jord var av hans hemman pantsatt till gamle Asved i Lögdeå som den igenbekom i sin treding och som samma halva stång sedermera inlöses fick han väl i åker sin teg tillhopa igen, men i änge kunde det intet ske för den delning som grannarna gjort i ängarna, påstod alltså att berörda delning i ängarna måtte upphävas och över dem så väl tegmål gå som i åkern. Så ehuruväl, de andra grannarna ville förebära att denna delning av urminnes varit, likväl som det intet bevisas kunde utan denna halva stångs pantsättning såsom äldre och inlösen såsom yngre, sådan hävd kullkastar, så borde väl ängarna lika som åkern läggas i sina tegar efter skatten som det 6 Cap.Bygg.Balken LL: förmår, dock på det den delning som en gång till grannarnas bästa gjord är måtte bliva orubbad. Så blev Erik Samuelsson på det sättet till freds stälter att Olof Larsson i Aspeå, som äger en stång jord i den treding som Erik Samuelsson haver sina två stänger uti, upplåter Erik Samuelsson samma stång på det sättet, att han tager igen Erik Samuelssons halva stång i Åswed Jakobssons skifte eller treding och för den andra halva stången uppbär av Erik Samuelsson- 15 daler kmt, varpå de inför Rätten handslages. Vilket byte och köp Rätten så vida dömde ständigt som där av ingen irring sker i indelningen i det Erik Samuelsson nu kommer att skatta ett seland mera än förr på det delningen i ängarna måtte bliva stående orubbad och Erik Samuelsson sin ängesteg tillhopa, ängesladorna jämka Erik samuelsson och Olof Larsson sin emellan efter beskaffenheten.

AGN1696,23/11,§14:Rasmus Samuelsson i Ultrå fordrade av sin broder Erich Samuelsson i Lögdå på sin innestående arv ifrån år 1676 efter föräldrarna - 60 daler kmt, som han påstod utbekomma sig till hjälp i denna svåra tiden efter hanlänge nog haft DILATION med sin broder. Erich Johansson ifrån Baggård på Erich Samuelssons vägnar oppviste ett Rasmus Samuelssons qwittens av den 21 Januari 1696, genom vilket han tillstår sig i åtskillige persedlar hava oppburit till 17 daler 8 öre kmt och det övriga sade han honom efter handen vilja betala. Rasmus Samuelsson sade en ko vara däribland oppförder för 10 daler som sjuk var och om våren efter skälnade av samma sjuka, den han intet ville bestå för god betalning i sin arv. Resolutio: Av det som återstår på arven hos Erich Samuelsson i Lögdå dömes han till brodern Rasmus Samuelsson halvparten, Näml: 21 daler 12 öre kmt att betala inom fjorton dagars tid, och de övriga 21 daler 12 öre till instundande Kyndersmäss med 2 daler 8 öre i expenser. Anbelangande kon så måste Rasmus Samuelsson ålita det han en gång mottagit och oppburit i sin betalning.

AGN1697,30/10,§10:Tionderäknarna ifrån Nordmaling, Nils Zackrisson i Hallen, Per Jonsson i Torrböle, Jonas Davidsson i Långed, Jonas Andersson i Järnäs, Jacob Olofsson i Öre, Nils Mårtensson i Baggård, Sven Jacobsson i Ledusjö, Håkan Eriksson i Mo, Erik Samuelsson i Lögdeå, Per Samuelsson i Aspeå, och Johan Johansson i Orrböle avlade sin ämbets Ed.

AGN1698,22/2,§5:Anno ransakades över innestående Cronans utlagor pro Anno 1697 i Nordmaligs socken har bl.a:Erik Samuelsson i Lögdeå 16 daler 8 öre 16 penningar

AGN1698,22/2,§9:Hustru Kierstin Forsman ifrån Uhmeå lät Protokollera att hennes man har till fordra hos Erik Samuelsson i Lögeå 17 daler 8 öre kmt. för pantsatta Sädeskorn, och förmenar komma till sin betalning av hans efterlåtenskap framför annan gäld. Pehr Samuelsson i Asped , hustru Kierstin i Mo, Märit Olofsdotter, hustru Margrita i Lögdeå, hustru Märits barn i Ledusiö angav sig ha sin arv efter föräldrarna innestående hos Erich Samuelsson, begärandes att den intet måtte varda bortryckt i annan hans gäld.RESOLUTION: Där Erich Samuelsson för gäld bunden är att egendomen intet räcker till gäldens betalning, briste slikt av Mark som av Mark efter det 22 Capitlet Ärvda Balken ll. där icke någon Kreditor kan visa någon särdeles förmån. Arv har intet vidare någon förmån än det som arv är. Finnes kvar i behåll oförändrat såsom fasta ägor, av vilken Ränta dock måste betalas(Kråken 11A)

MMFMFMMMMFF Samuel Esaiasson.
Död omkring 1676 i Lögdeå, Nordmaling (Ånge). Bonde i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).
DBN1634,§3:Desse efterskivna äre Ländsman olydige och icke ville komma tillstädes när han stämmer dem i Skjutsfärd. För deras olydno och treska skola de böta vardera Saker - 3 mk.Jon Nilsson i Hörnsjö, Olof Nilsson ibid. Samuel Esajasson i Lögdeå och Olof Larsson i Brattfors

DBN1645,7/7,§2:Per Ersson i Aspe och Lars Carlsson i Ava för ogill väg vardera 3 daler - 6 daler till treskiftes.Lögde Jonas Ersson , Jacob Åsmundsson och Samuel EsaiassonLemesjö Östen.Agnäs Pål Pålsson

DBN1646,15/8,§11:Olov Månsson i Mo skall betala Samuel Esaiasson - 2 1/3 daler smt. för ett ängesstycke, Ånäset benämnt, och sedan aldrig pröva med det att åtala.

DBN1648,19/8,§2:Jonas Eriksson, Samuel Esajasson, Jacob Asmundsson, Anders Håkansson, Jonas Eriksson i Lögdeå, Abraham Jonsson i Ava, Per Eriksson i Aspeå, Enok Olofsson i Järnäs, Jacob ibm. Nils Östensson i Sunnansiö samt Anders, besvärat sig högeligen över Sven Nilsson i Långed och hans son Per Svensson, att de - 14 dagar vid pass efter sistlidne Michaelis genom försummelse och vangömmo (vårdslöshet) låtit eld komma lös vid kyrkobods hässjorna och därigenom avbrändt deras bodar eller Kyrko hus vid Kyrkovallen uti vilka de hade sina kyrkokläder förvaradt.Resolution: Nämnden avsade och dömde att föreskrifne Swen Nilsson och hans son Pedär Swensson skole sig inställa till förlikning med dem som skadan lidit hava, eller och efter en skälig värdering den lidna skadan betala som det -- 36 Cap. av Byggninga Balken innehåller. Dock fälltes för dem förbön att med dem billigt och icke uti strängaste Måthen i detta fallet handlas skulle, alldenskull de var fattige personer.

DBN1648,19/8,§6:Samuel Esaiasson i Lögdeå anklagar Per Ersson i Aspeå för våldtäkt,att han haver för honom slagit ett änge vid Blindsundet och därav borttagit 3 lass hö och sådant honom övertygade.Resolution:Nämnden haver dömt honom Per Ersson sak efter 28 Cap.Konungsbalken att gälda åter skadan-40 daler till reskiftes.

DBN1650,17/12,§2:Abraham Jonsson i Afwa besvärade sig för Rätten, att han i näst förledne höst haver legt en piga Merit Larsdotter i Aspby som tjänar hos Samuel Esaiesson i Lygde och givit henne - 1 daler i legopenning. Men några dagar därefter bar hon igen legopenningen. Rätten: Erkändes att pigan Merit skall efter Lag giva Abraham så mycket som han haver stadgat, och Samuel behåller pigan i detta året.

DBN1653,19/8,§2:Nämnden avdömde att efterskrivna personer skall Joen Eriksson i Lögdeå till skadestånd halva hästvärdet betala för hans häst som till döds biten bliven är, Nämligen: Erik Eriksson i Rönnholm - 7 daler 16 öre samt Samuel Esajasson i Lögdeå - 3 daler 24 öre och Perr Eriksson i Aspeå - 3 daler 24 öre i kmt. allt utan någon dröjsmål tillställa.

DBN1655,23/8,§2:Samuel Esaiasson i Lögdeå haver före detta,såväl som nu,och av långt wröckt,sin granne Jabob Asmudsson beskyllt att han honom tillagt haver Jakobs laxfiskevånor förvanskat have skulle,som är genom lövjeri,eller olovliga medelö förståendes.Vartilll Jakob alldeles nekar sig aldrig honom för sådant olovligt medel beskyllt hava.Ike heller kunde Samuel honom därtill lagligen binde,som han likväl gärna ville.Res:Föreskrivne Samuel Esaiasson blev för ovanmälte tillmäle sakfälld efter 20 Cap.av Ting B -40 daler treskiftes

DBN1691,26/3,§18:Det Åkerstycke som Erich Johanssons förfader i Lögdeå för 40 år sedan pantsatt till Erich Samuelssons fader, Samuel Ersson i Lögdeå emot - 10 daler kmt. dömdes tillbaka med sina oppertinentier under sin rätta skatt igen som Erich Johansson besitter utan lösen, medan det prövas att nyttan av samma åkerstycke som av Erich Samuelsson och hans fader är brukat så långan tid utan skatt, icke allena fyllt intresset utan Kapitalet snart till tredubbelt.

AGN1696,23/11,§14:Rasmus Samuelsson i Ultrå fordrade av sin broder Erich Samuelsson i Lögdå på sin innestående arv ifrån år 1676 efter föräldrarna - 60 daler kmt, som han påstod utbekomma sig till hjälp i denna svåra tiden efter hanlänge nog haft DILATION med sin broder. Erich Johansson ifrån Baggård på Erich Samuelssons vägnar oppviste ett Rasmus Samuelssons qwittens av den 21 Januari 1696, genom vilket han tillstår sig i åtskillige persedlar hava oppburit till 17 daler 8 öre kmt och det övriga sade han honom efter handen vilja betala. Rasmus Samuelsson sade en ko vara däribland oppförder för 10 daler som sjuk var och om våren efter skälnade av samma sjuka, den han intet ville bestå för god betalning i sin arv. Resolutio: Av det som återstår på arven hos Erich Samuelsson i Lögdå dömes han till brodern Rasmus Samuelsson halvparten, Näml: 21 daler 12 öre kmt att betala inom fjorton dagars tid, och de övriga 21 daler 12 öre till instundande Kyndersmäss med 2 daler 8 öre i expenser. Anbelangande kon så måste Rasmus Samuelsson ålita det han en gång mottagit och oppburit i sin betalning.(Kråken 11A)

MMFMFMMMMFFF Esaias Davidsson.
Bonde i Lögdeå, Nordmaling (Ånge).
Nämndeman från 1622 till 1624.
DBN1612:Då kommo fram för Rätten Erich Jerlesson i Lygdö, Olof Eriksson och Jören Erichsson i Lygdö och vittnade om ett Jordeköp sålunda att en vid namn Sigfrid i Gottne i Själevad och bekände sig hava godvilligen upplåtit och försålt Esaias Davidsson i Lygdö 12 Seland Jord Liggande i Lygdö för 12 daler Penningar

ÄLVSBORGS LÖSEN 1613-18:Esaias Davidsson är gift och betalar totalt 49 daler under de 6 år lösen skulle betalas."Denne är utfattig och äger en ko,säden bortfruset uppå den åker han resterar.(Kråken 11A)

MMFMFMMMMFFM Gabrielsdotter.
TS anser att det är relativt troligt att Esaias Davidsson är gift med företrädarens dotter.
     
   
MMFMFMMMMM Anna Eriksdotter.
Född. AGN1711,25/2,§27:Samma dag begärde Bef.man Välbemälde Olof Westman att Häradsrätten ville till den mestbjudande utbjuda Crono-hemmanet i Lögdeå By i Nordmalings socken av Ångermanlands Norra Contrakt, bestående av 6 sel. eller ½ mtl. Förmedlad skatt, som den 26 Okt. 1710 är till Skatte värderat för 153 dr. Kmt. varföre tillspordes Åbon och närvarande Tings allmoge om någon av dem samma Cronohemman till skatte köpa ville, vilka det undansade, undantagandes Samuel Ersson i Moo ( Samuel Eriksson i Mo ) som allenast mot värderings summan 153 dr. Kmt. antog till Skatte att inlösa och köpa detta Cronohemman, vilkei intet är beläget i någon (samling) ?? eller vid någon Kungsgård ?? ej heller finnes på dess ägor några gränsstenar ??? Kolla.(Databas Kråken 11A)