Antavla Leif Arne Boström

DÖDSNOTISPer Mattsson från Nyåker varit gift tvenne ggr. Har fört ett stilla liv Begravd den 15 ejustem, 67 år 6 v.

ANTECKNING:Per Mattsson dog i Nyåker 1741 den 5 februari och var då enligt prällen 67 år och 6 veckor, vilket bör innebära att han var född 1673-12.Den 5 februari 1741 är på en torsdag och 6 veckor bakåt är juldagen torsdagen den 25 december med plus/minus en vecka eftersom vecka är minsta parametern.Det lustiga är att 1673 också har juldagen torsdagen den 25 december.

AGN1696,6/2,§29:Per Mattsson i Nyåker utfodrade av sin farbroder Olof Mattsson såsom sin förmyndare innestående arv i Agnäset 66 daler kmt och 1½ tunna råg som honom tillfallit är efter fadern Matts Mattsson, varpå han sade sig allena uppburit en kista och sju skäl råg, vilken skuld Olof Mattsson sade flyta av hans faders båtsmanstånd som var 200 daler kmt varpå 134 daler kmt är betalt och allena desse 66 daler kmt återstår för dem han menar sig vara förskont i följe av den nya förordningen som upphäver sådana gamla fordringar på båtsmanstånden över 100 daler kmt. Men Per Mattsson uppgav att vid bytet år 1680 efter styvfadern Per Eskilsson i Agnäset är avsatt egendom till fulla ståndets avbetalning påståendes så mycket, skäligen bör sluta sin betalning utan avkortning helst Olof Mattsson varit hans förmyndare som intet bör komma till godo att han utdragit tiden med dess betalning vilken Rätten överlade och emedan det befanns av upprättade byteslängd den 28 maj 1680 att resten av båtsmansståndet till 109 daler kmt då är upptaget till betalning på det sättet att av sterbhusegendomen avsattes till 69 daler kmt som Olof Mattsson emottagit att härtill utnyttja jämt hemmanet, och 40 daler kmt skulle Olof Mattsson själv svara som hemmanet emottog, därhos om nu ståndet intet högre skulle räknas än till 100 daler kmt borde sonen i minstone där av 66 daler kmt på så att om något över förordningen är betalt, så är det avkortat, det Olof Mattsson själv såsom förmyndare bort taga i det, ty dömes Olof Mattsson i Agnäset till Per Matts-son att betala 63 daler 16 öre kmt, då kistan är avdragen för 2 daler 16 öre, och som Per Mattsson tillstår sig uppburet sju skäl råg, så återstår allena så den fem skäl som Olof Mattsson även dömes att betala antingen med råg eller 10 daler kmt

AGN1697,20/3,§28:Olof Mattsson i Örträsk klagade över sin svåger Johan Mattsson i Agnäset, att ändock han gjort köp om hemmanet i Agnäs 8 sel. på det sättet att han skulle svara till Per Mattsson de 63 dr. 16 öre som han efter dom där ut hava borde, jämväl avräkna sin fordran 14 dr. som han även fått dom på och därpå hemmanet tillträtt, så har han likväl intet fullgjort sitt accord utan lämnat Pehr Mattsson obetald, som förmedelst dom och excurtion låtit honom panta och ruinera, begärandes att Johan Mattsson måtte vara pålagd stå sitt köp och honom betala samma 63 daler 16 öre kmt. Johan Mattsson nekade köpet, och sade hemmanet var Crone, som han intet kan köpa. Olof Mattsson beropade sig på grannarna Per Persson och Påhl Påhlsson i Agnäs som varit över köpet, vilka efter avlagd Ed vittnade att Johan Mattsson anbjöd sig betala för Olof Mattsson de penningar som brodern Per Mattsson skulle ha ut ur hemmanet i faderns Båtsmansstånd efter vunnen dom, jämväl avräkna sin Faders 14 dr. om Olof Mattsson skulle vilja avträda hemmanet, då han visste hemmanet vara Crone, men Olof Mattsson dessa penningar skulle njuta för upphävdningarna, vilket tillbud Olof Mattsson antog som med handslag dem emellan bekräfta-des, varpå Olof Mattsson inropade hemmanet till Johan Mattsson.RESOLUTION: Alldenstund genom Per Perssons och Påhl Påhlssons i Agnäs Edeliga bevittnande är bevisat att Johan Mattsson slutit köp med Olof Mattsson över besittningen av hemmanet i Agnäset på det sättet, att som han stiger i hans ställe för hemmanet så skulle han ock för honom betala de 63 daler 16 öre kmt. som Per Mattsson hade av hemmanet till fordra i Faderns Båtsmansstånd efter vunnen dom den 7 Februari 1696 på Olof Mattsson, jämväl avkorta med honom sin fordring på de 14 daler han då även på honom vunnit, så att köpet icke allena med handslag är stadfästat i vittnens närvaro, utan ock Johan Mattsson där på hemmanet tillträtt och ett år bebott. Ty prövar Rätten för skäligt att Johan Mattsson bör stå sitt köp och betala Olof samma 63 daler 16 öre som flyta av hemmanet och han till Per Mattsson efter Tingsdomen av den 7 Februari 1696 har måst betala, behållandes hemmanet som icke dess mindre för Crone kan beräknas, efter detta avser Stubbrätten eller förbättringarna allena.

AGN1700,19/2,§4:Per Mattsson i Nyåker har citerat grannen Anders Mårtensson om en Rågsvedja, men Anders Mårtensson genom sin fullmäktige Jonas Olofsson i Brattsbacka sig sades med Pehr Mattsson förenat över Rågsvedjorna, att var och en skall behålla den Råg som fallen är efter sitt eget utsäde.

AGN1702,1/3,§12:I saken mellan Per Mattsson i Nyåker kärande och Johan Eriksson i Sunnansjö svarande, angående betalning för gjord tjänst hos Morfadern Mårten Nilsson som tvistas om, är detta Rättens Dom:Mårthen Nilsson i Nyåker har uppfött sin dotterson Pehr Mattsson och har sedan Morfadern tjänat intill år 1695, då Mårthen Nilsson skiftar bo ifrån sig mellan barnen, varefter Pehr Mattsson tog emot hemmanet jämte det gamla folket att förestå, blivandes honom lagt i betalning för sin gjorda tjänst 30 daler kmt. av Husen och en Ko för 10 daler kmt. Nu föregiver han Kon vara störtad och hemmanet Crone, vill alltså njuta sin vedergällning av någon annan sin Morfaders Mårthen Nilssons egendom, som svågern Johan Ersson hos sig har. Men medan Pehr Mattsson på det sättet är kommen till hemmanet att han det gamla folket skulle förestå, då han också boskapen emottagit, och det intet efterkommit, utan de måst bege sig till Mågen Johan Ersson med sin lilla övriga egendom, som i det knappaste kan förslå till deras uppehälle, så kan Rätten intet pålägga Johan Ersson att göra till Pehr Mattsson någon annan betalning än den han en gång vederkom.

Enligt prot.1731-09 från häradssyn i prästgård var Per Mattsson halvbroder till gamla pigan Annika Hansdotter på Vallen.

AGN1704,22/2,§32:Nils Andersson i Nyåker anbjöd sig uppta till bruks Erik Nilssons Hemman i Sunnansjö, 7 seland allenast han kunde njuta någon frihet till dess upprättande från Ödesmålet. Satte för sig i löfte Anders Mårtensson från Nyåker och Per Mattsson ibm. varför undersöktes om detta hemmans beskaffenhet, och befanns att det Öde blivit år 1699 och sedan legar Öde åren 1700 - 1703. Ödesmålet är förorsakat av Åbons Erich Nilssons död, varpå änkan gift sig till en annan By och lämnat hemmanet Öde, varigenom Åkern är igengången, Diken och Gärdesgård förfallna, Ängen skogsvuxen, Husen nedruttnade och förfallna. Under Byn någorlunda Mulbete men ringa Fångskog. Synes intet kunna upprättas under 3 års frihet.

AGN1707,21/10,§24 sammandrag:Bef.man Olof Westman angav sig försport några Älgedjur vara fällda på Hummelholms skogen om Vintern år 1706. Hummelholms borna nekade. Isak Mattsson från Mjösjön framkallades och vittnade på Lars Olofsson från Armsjön, Johan Mårtensson från Agnäset, Pål Pålsson ibm. Mårten Jonsson ibm. Erik Eriksson i Hummelholm berättade ? Anders och Per Persson i Hummelholm vittna? Johan Olofsson i Hörnsjö och Johan Mårtensson i Agnäs. Lars Olofsson i Örträsk, Håkan Eriksson ibm. Johan Mattsson i Bastuträsk, Nils Johansson i Bjärten, Olof Larsson i Bergsjön, Mats Hendriksson i Brattsbacka. Per Ersson Bjurs Hustru, Johan Eriksson i Sunnansjö, Johan Johansson i Orrböle. Anders Mårtensson i Nyåker angavs. Per Mattsson i Nyåker och Israel Mattsson i Mjösjön.RESOLUTION: Alldenstund Johan Mårthensson i Angnäset, Jon Mattsson ibm. genom sin Son Påhl Påhlsson ibm, Johan Olofsson i Hörnsjön, Johan Olofsson i Orrböle, Johan Johansson i Orrböle, så vida äro övertygade genom Lars Erichssons, Anders Pehrssons och Pehr Pehrssons i Hummelholm Edliga bevittnande att de måste tillhållas ha fällt fyra stycken Älgdjur kring Mattsmäss-tiden år 1706 på Humelholms skogen, i viken beställning Johan Erichsson i Sunnansjö, Matts Mattsson i Mjösjö och Isak Mattsson från Mjösjö så vida sig inlåtit att de jämväl uppburit sin lott och andel i Kött och hudar, allt efter övertygan. Fördenskull som sådant Älgdjurs fällande med Bössa och skidor jämväl på denna orten är förbjudet av överheten år 1681, alltså dömmes dessa bönder att plikta för vartdera Älgdjuret 50 daler smt. som gör för fyra 200 smt. efter den 9 § i Kungl. Majts. Stadga om Jakter och Djurfång år 1664. Och var de ville ha flera lagare (deltagare) sig till lindring, kan de själva söka (dessa).

AGN1716,3/12,§26:Crono Bef.man Välbetr. Olof Westman anklagade Bonden Per Mattsson, och änkan hustru Segrid Olofsdotter från Nyåker, samt Erich Johansson från Nyåker samt Erich Johansson från Sunnansjö, vilka mot Laga överhetens åtskilliga Edliga publikationer hyst och andanhållit drängen Olof Isaksson, vilken förliden sommar i Juni månad till Gerdes Karl var skriven hos Postbonden Per Larsson i Långed och att Befallningsmannen nästlidna Oktober månad honom omsider ertappade och till lydno bringade. Anhållandes Bef.mannen att berörda Bonde och Änka med Laga plikt anses. Per Mattsson nekade sig på ett eller annat sätt till Olof Isakssons av våld och motvilja vållande orätt medverkat, och kunde han ej heller med skäl till något förfarande i detta mål bindas. Hustru Segrid Olofsdtr var fuller i Rätten instämd, men komparerade.. för sin opasslighet, Erich Johansson från Sunnansjö kunde intet neka sig någon gång hyst eller un-danhållit Olof Isaksson den tid han på flykten var. Fördenskull sakfälldes Erich Johansson till 40 mk. Smt. böter efter det 32 Capitlet Tingsmåla Balken ll. Men Per Mattsson dömmes för vidare åtal i detta mål fri, efter det 20 Capitlet Tingsmåla Balken. Och skall änkan, Hustru Segrid Olofsdtr vid nästa Ting Lagföras och dömmas.

AGN1719,2/12,§26:Efterskrivna ärlige män, som är utsedda till Tionderäknare, avlade var sin Trohets Ed, nämligen : För Nordmalings Socken, Pär Ersson i Nyåker ( Per Eriksson ) och Erik Olofsson i SörbynANM:Bör vara Per Mattsson

AGN1722,3/12,§8:Pär Matzon ( Per Mattsson ) och Johan Andersson från Nyåker, klaga att Mårten Johansson, Mårten Jonsson och Erich Matzon i Angnäs ( Erik Mattsson i Agnäs ) med Nävertäckt gjort åverkan på dess skog (norrom) Öreån, samt begär för skadan betalda bliva och att Angnäs män med plikt beläggas må. Anders Persson från Humblelholm, ( Hummelholm ) av Angnäs borna fullmäktig, uppgiver Klockstensberget, Gravaberget och Sebberst-tjärnen för skillnad mellan dessa parters ägor, och förmenar att Angnäs borna ej överträtt samma skillnad, ej heller åverkat på Nyåkers skog. Men kärandena påstår att Glugberget och (Forstierns)-bäcken skola efter urminnes härmelse vara deras och vederparternas bolstada skäl, dock kan ingendera av dem fråntas något (land) i anförda ström, berg, tjärn och bäck, som blivit för deras gränse-skillnad erkända och förklarade. Bef.mannen Välbetr. Olof Westman påminner att både Nyåker och Angnäs äro Crono, samt anhåller att denna tvist kunde genom Härads Syn rättad och avgjord bliva, vilket likmätigt 26 Capitlet Byggninga Balken ll. beviljades

AGN1723,22/2,§9:Olof Olofsson och Erich Erichson ( Erik Eriksson)i Orrböle, Pär Matzon ( Per Mattsson ) och Johan Andersson i Nyåker, Mårten Johansson, Erich Erichsson och Mårten Jonsson i Angnäs, ( Erik Eriksson i Agnäs ) Matz Matzon ( Mats Mattsson ) och Daniel Eriksson i Brattsbacka, klaga genom deras fullmäktige Båtsmannen Johan Jerpe, ( Johan Hjärpe ) att de denna vinter med möda kommit till Kyrkan, av orsak Anders Larsson och Nils Eriksson i Sunnansjö efter ur och snöfall intet vågat över deras ägor, samt anhålla att de för sådant med plikt beläggas må. Anders Larsson och Nils Ericksson svarar sig fört timmer till deras av Ryssarna uppbrända Gårdars byggnad, att hästarna voro alldeles maktlösa och kunna intet gå genom djup snö, vilket Nämndemannen Isak Jacobsson från Mo med flera intygade sant vara. Ty finner Rätten skäligt denna gången befria Anders Larsson och Nils Eriksson från Kärandernas tilltal i detta mål. Men varnas att hädanefter Väga när det behöves, så kärt dem är att undvika Plikt.

AGN1726,28/11,§33:Bef.mannen Välbem. Olof Westman berättar det isarna i början av sistlidne April månad blivit så svaga, att de resande ej kunde över dem komma utan livsfara, och att han fördenskull nödgats den 9 av samma månad, stämma följande bönder att uppbtyta Sommarvägen, nämligen: Anders Eriksson och Åsmund ( Asmund ) Svensson i Ledusjö, Sven Olofsson, Per Jonsson, Erik Johansson och Lars Håkansson i Djupsjö, Jon ( Jonas ) Olofsson, Mårten Andersson och Mårten Nilsson i Baggård, Erik Johansson, Nils Eriksson och Anders Larsson i Sunnansjö, Olof Olofsson och Erik Eriksson i Orrböle, Matts Mattsson och Daniel Eriksson i Brattsbacka, Johan Andersson och Per Mattsson i Nyåker, Erik Mattsson, Mårten Johansson och Mårten Jonsson i Agnäs, Olof Johansson, Erik Karlsson, Per (Mattsson) och Mikael Jacobsson i Hörnsjö, Johan Jonsson, Olof Tobiasson och Tobias Olofsson i Gräsmyr, Erik Andersson, Jonas Jonsson, Olof Jonsson, Anders Pålsson, Hans Johansson och Per Andersson i Hummelholm, Jonas Larsson, Erik Svensson och Johan Pålsson i Torrböle, Per Persson i Örsbäck, Anders Eriksson och Anders Persson i Hallen, Olof Olofsson d.ä., Nils Tobiasson, Östen Olofsson och Olof Olofsson d.y. i Brattfors, Olof Davidsson i Mullsjö, Johan Persson, Mats Eriksson och Olof Danielsson i Norrbyn, Erik Olofsson i Sörbyn, Jacob Tomasson, Olof Andersson, Olof Jacobsson och Östen Ivarsson i Öre, Olof Eriksson, Per Eliasson, Jonas Olofsson och Anders Jonsson i Järnäs, Jöns Sjulsson, Johan Nilsson, Nils Olofsson och Johan Persson i Bredvik. Dock böta de allesammans efter sitt hemmans skyldighet i berörda mål. Ty anhåller Bef.mannen att de för slik treska och olydno de bötefällas må. Berörda personer uppropades att sig häröver förklara. Men ingen av dem var tillstädes, icke heller låtit anmäla något hinder, oavsett de, efter Nämndemännen Isak Jacobssons i Mo och Johan Larssons i Bredvik samt Länsmannens Hans Finbergs intygan, blivit i god tid för detta Ting stämda. AlltsåResolveradesatt alla ovanbenämnde personer skola för stämningens försittande i så angeläget mål, plikta var sina 3 mk.Smt. efter 3:e. Capitlet Byggninga Balken och 33 Capitlet Tingsmåla Balken. Dessutom sakfälles de till 1 dr. Smt. böter vardera för det de varit borta vid uppropet. Dock bör Bef.mannen så långt före nästa Ting låta dem om denna Resolution lageligen ansäga, att de må hava tid honom därtill att stämma, om de vilja, och förmena sig kunna laga förfall visa, eller skäl hava att återvinna huvudsaken, likmätigt Kungl. Förordningen av den ... Juli 1695 § 2.(Databas Kråken 11A)
Anförlust, se sida .