Antavla Leif Arne Boström

Postat torsdagen 23 februari 2012 - 01:54 --------------------------------------------------------------------------------Klockaren Olof Larsson nämns i samband med Maria Bång i DB 1715 (§8, punkt 2). Han kom från Lövånger och tillträdde övergivna nybygget Björksele 1716. Jakob Jakobsson blir återinsatt som klockare senast 1716-08-26 (se nedan!) och behåller sysslan fram till sin död 1741. (Constantinus Lindfors i Anbytarforum 2012-02-23 Anna Andersdotter)

Constantinus> Ja, visst. Ursäkta dröjsmålet.

Lycksele Db 1735-01-14 "Angaf sig Erik Eriksson ifrån Knaften till at gifwa til klåckaren Jacob Jacobsson 4 dlr kmt i det klockaren thäres afbetalning för det lappland, hwilket han nu uti 15 åhrs tid innehaft och skattat före..."

Jakob Jakobssons har alltså upplåtit ett lappskattland från ca 1720 till Erik Ersson. Och det är utan tvekan skattelandet Örträsk, eller del av det landet, som det handlar om. Skattelandet som kallas Örträsk bör inte förväxlas med nybyggena i byn Örträsk, som är helt andra skatteenheter. Erik Ersson lägger förstås dessutom skatt för sitt nybygge. Mats Matsson skattar länge själv för Örträsklandet, men i uppbördslängden 1726 framkommer att det handlar om samma land, då det står på samma rad "Matts Mattson och nybyggaren Erik Ersson". I 1727 års uppbördslängd och därefter står Erik Ersson ensam skattandes för Örträsklandet.(Erik Holmlund 2012-03-11 Anbytarforum Anna Andersdotter)

Vet inte om följande pusselbit tillför så mycket nytt, men den handlar iaf delvis om Jakob Jakobsson, citerat från 1741 års visitationsakt, i Lycksele. Den hänvisar i sig till fler tagningar i samma ärende, och kan kanske ses som en summering av de tidigare noterna i ärendet.

"I den gamla fattiga klockarens ställe i Lycksele, som frös i hiäl i den starcka kiölden, som war näst för juhl, blef nybyggaren, som och lappska språket mächtig är, Pär Pärsson ifrån Granbyn enhälleligen wald och tillsatt; dess cautionister blefwo Lars Olofsson i Örträsk, och Johan Johansson i Rusksele. Och skal denna gl. klockare ännu ej niutit afskrifning på mantalspenningarna, som blefwo honom påförda 1736. twärtt emot kongl. maj. resolution på prästerskapets uthi Wästerbottn anstälta beswär af 1733 12 januari §11 hwarom dock är påmint i visitations acterne 1737 §13 1738 §7 och 1740 §16 och woro det största orätt och synd at des änka och barn skola därföre graveras."(Erik Holmlund 2012-03 Anbytarforum Anna Andersdotter)

"Då ingav nämligen kyrkoherden Nils Gran med påstående om pliktfällning eller uppvisande av laga förfall — en specifikation på de finnar och nybyggare, som fjärde böndagen den 8 aug. 1708 ej varit i kyrkan och bevistat gudstjänsten, nämligen »Pähl Pärsson och Mårten Mårtensson i Vägsehlet, gamle klockaren Jacob Jacobsson i Örträsket, länsman Mårten Mårtensson och dess son Jonas i Fahlträsket, Evald Evaldsson i Björkselet, Jon Larsson och hans son Nils i Björkselet [felskrivning för Ruskselet, min anm.] och Jonn Jonson i Knappseiet», anhållande att de för denna kyrkoförsummelse måtte pliktfällas. Av dessa saknas i jordeböckerna ännu 1722 Jacob Jacobsson i Örträsket, Jonas Mårtensson i Fahlträsket och Evald Evaldsson i Björkselet. Härjämte är i jordeboken år 1712 en Pähr Pährsson antecknad tillsammans med Samuel Samuelsson i Örträsk, också en person, vars ditkomst ej omtalats i något tingsprotokoll."

(Källa: Sida 286-287 i Göthes avhandling från 1929 ”Om Umeå lappmarks svenska kolonisation från mitten av 1500-talet till omkr. 1750” ; ursprungligen från Lyckseles DB 2/1 1709.)

Eftersom Jakob Jakobsson ännu var klockare 3/1 1708 pekar en inte alltför kvalificerad gissning mot att den gemensamma protestaktionen mot kyrkan eller kyrkoherden Gran i augusti samma år lett till att Jakob fick sparken från sin tjänst. Han skulle senare återkomma någon gång mellan jan. 1715 (tinget) och aug. 1716 (dopkok).

Per Persson i Örträsk, som levde ännu 1712, är död senast 26/5 1717 då hans änka Sophia Samuelsdotter dopvittnar för sin späda kusin Malin Mårtenadotter i Lycksele.(Constantinus Lindfors 2012-04-03 Anbytarforum Anna Andersdotter)

Postat tisdagen 13 mars 2012 - 00:06 Det är synd att Anna Mårtensdotters man i Granbyn inte nämns vid namn i 1697:års dombok! Jag önskar verkligen att hon var gift med Ture Jakobsson, vars äldsta son Mårten Turesson kom att gifta sig med Sorseleklockaren Hans Erssons dotter Barbro år 1725. Namnen på deras döttrar (Kerstin, Anna och Karin) förekommer inom Mårten Jonssons släkt. Jag har en uppgift att Mårten Jonsson skall ha varit klockare någon gång och även hans måg Nils Andersson. Känner någon möjligen till tidsangivelserna? Sen blev Mårten Mårtensson klockare (dombok 1697-01-07) och så Jakob Jakobsson (dopvittne 1702-08-14). Ture Jakobsson, som skattar för Olselet 1711-1727, var son till Jakob Andersson som skattar för samma land 1662-1704. Två döttrar är kända från Ture Jakobssons första äktenskap: Margareta och Karin. Jakob Jakobsson hade också döttrarna Margareta och Karin. Då ser jag det som fullt tänkbart att JJ var son till Jakob Andersson i Granbyn, som passar tidsmässigt perfekt in i bilden! JJ (om han var same, vilket tyder på eftersom han det "lappska språket mächtig är" ) behöver själv inte ha kommit från Lyckseleområdet men däremot hans hustru, gärna från Nils Anderssons släkt med tanke på förekomsten av namnet Maria. (Constantinus Lindfors)

Hej Leif!

I tråden om Hans Ersson på Anbytarforum nämnde jag den 3:e april att Nils Andersson från Umbyn fiskade i Falträsket (som låg på Mårten Jonssons land) och detta blev ett ärende på tinget i Lycksele 1671. Den 11:e mars skrev Erik Holmlund i tråden om Anna Andersdotter att: ”Gudrun Norstedt (Lappskattelanden på Geddas karta, 2011, s.124) har också dragit slutsatsen att Mårten Nilsson är son till Nils Andersson och att Mårten tar över Nils Anderssons land. Hon nämner också en domboksnotis från 1664 där det framgår att Mårten Joensson fått rätt att bruka Anders Olofssons land, eftersom han är arvinge till landet. Det är alltså Mårten Joensson som kallas djäkne 1671, vid tillkomsten av Geddas karta. Men han får tydligen enligt domen 1664 bara bruka landet till dess att Anders Olofssons barn blivit myndiga och kan bruka det själva.”

Eftersom Nils Andersson gifte sig med Mårten Jonssons dotter Kerstin är jag inte säker på om Nils var son till Anders Olofsson vars land (släktingen) Mårten Jonsson tillfälligt får ärva. Men om så är fallet så kan inte Jakob Jakobssons hustru Maria (1672-1742) i Brattfors vara syster till Nils Andersson – dels för att fadern var död senast 1664 och dels för att Nils Andersson var fullvuxen 1671. Men eftersom Maria ändå bör ha koppling till länsmannen Nils Anderssons familj får jag betrakta henne som en dotter därhän.

Av Nils Andersson och Kerstin Mårtensdotters 6 barn blir 5 kända:

a) Maria, f. 1672 (döpt efter farmor). Gift med klockaren Jakob Jakobsson i Brattfors.b) Anders, f. ca 1674 (döpt efter farfar). Bosatt på Lycksele prästbordsland.c) Kerstin, f. 1676 (AI:2, döpt efter mormor/mamma). Gift med Måns Månsson i Vapsten.d) Mårten, f. ca 1678 (döpt efter morfar). Tar över faderns land.e) Nils, f. 1680 (döpt efter pappa).

Mvh, Constantinus(E-brev 2012-04-07)

Hej igen! Jag skrev den 10 mars i tråden om Anna Andersdotter att: "En Olof Nilsson med hustru Elsa i Umbyn som dopvittnar för Nils Nilssons dotter Kerstin 1723-02-11 kan höra till familjen, men Olof har dock inte påträffats i andra källor." Eftersom det är första och enda gången som paret nämns, så har jag valt att inte ta med honom.

Om det skulle visa sig att han är Nils Anderssons yngste son (familjen hade 4 söner och 2 döttrar) så var han döpt efter farfarsfar och kanske även mormors far (med morbrodern Olof Mårtensson i åtanke).

I samma inlägg lade jag till: "Den hypotes jag går efter just nu är om Jakob Jakobssons familj är besläktad med Nils Anderssons. I så fall skulle Jakob ha släktförbindelse med socknens två tidigare klockare (Mårten Mårtensson var det 1694) samt förklara varför Jakob inte återfinns i skattelängderna om hans familj räknats till Nils Anderssons hushåll på Lyckseles prästbordsland, där Brattfors kom att ligga inom."

I två inlägg från den 14 mars i samma tråd redogjorde jag för släktskapen mellan klockarna i Arjeplog och Arvidsjaur. Nu vill jag tillägga att jag glömt bort Erik Noraeus som var klockare i Arvidsjaur åtm. 1702-1723 (död), sen tog sonen Olof Noraeus tillfälligt över innan han flyttade till Norge (obekräftad uppgift). Erik Noraeus' hustru hette Margareta Persdotter (Arvidsjaurs dombok 1703 14/1). Hon verkar identisk med den namne som dör i Gråträsk, Piteå lfs 1740 23/12 - i så fall var Margareta kusin till Johan Mattsson, far till Noraeus' efterträdare Anders Johansson i Arvidsjaur. Anders gifte sig med en klockardotter från Arjeplog. Det hela är logiskt när man fått hela bilden klar för sig. :-)

Mårten Jonssons måg Nils Andersson var klockare 1671 (sida 69 i Gudrun Norstedts bok). Vi vet att Mårten Mårtensson senare blev klockare åtminstone under 1690-talet. Om nu klockarna i såväl Arvidsjaur, Arjeplog och Sorsele bestod av släktföreningar så måste även Lycksele ha tillämpat en sån "tradition". Alltså har jag mycket svårt se att Jakob Jakobsson INTE skulle ha någon slags koppling till de tidigare klockarna! Efter Jakobs död 1740 tog Mårten Mårtenssons måg Per Persson från Granön över. Jag tror att Jakob Jakobsson den yngre skulle ha "ärvt" sin faders syssla om han inte drunknat 1737.

På grund av stora luckor i födelselängderna kan vi inte veta om Jakob d.ä. någonsin fick barn som döptes till Mårten/Kerstin. Det bör emellertid noteras att klockaren Olof Laestander i Arjeplog inte hade någon känd son Johan samt att kvinnonamnet Agatha som är så förknippat med släkten Laestadius, där namnet förekommer i varje generation fram till 1800-talets början, saknas bland Olofs ättlingar...!

Varifrån kom då Jakob? Tja, en Sjul Jakobsson var nybyggare i Arjeplog och sen klockare i Silbojokk en tid. Enligt dombok kom han från Sorsele. Erik Holmlund nämnde i ett inlägg i tråden om Lyckselelappar i Åsele att Sjul skattar för sin far Jakob Anderssons land Olselet år 1699. En bror Ture Jakobsson tar över Olselet och efterträds i sin tur av sonen Mårten som gifter sig med klockardottern Barbro Hansdotter från Stensund. Vis av de många familjekopplingarna vill jag gärna tro att Jakob Jakobsson kom från Granbyn. Vad tycker du själv, Leif?

Mvh, Constantinus(E-brev 2012-04-09)

Hej igen! Sida 69 i Norstedts bok börjar med: "Intill oftabemälte land Pausel gränsar ett annat som heter Swäiter, vilket en lapp Mårten Joensson tillförne åbott, och nu hans son Olof Mårtensson eller måg Nils Andersson, nu klockare, åbor och dess lägenheter brukar till land och vatten..." Notarien Anders Holm skrev denna text 1671. Att Nils Andersson var redan gift stämmer perfekt med Marias ålder 70 år vid hennes bortgång 1742.

Erik Holmlund har visserligen en poäng när han påpekade om Jakob Joensson i Umbyn (1661-1671) och sonen Joen Jakobsson (1674-1675). Därefter syns inga spår av dom och vi vet ingenting om övriga släkten. Joen Jakobsson verkar vara fullvuxen redan 1674 så det stämmer dåligt med Jakob Jakobssons ungefärliga födelseår 1670.

Men vi talar om samma Erik som framhärdar i Hans Ersson-tråden att Barbro Königsdotter var uä barn till lappfogden König Olofsson Kuuth och Lucia Andersdotter, trots att Erik medgett i (släkten) Kuuth-tråden att han inte vet om något barn blev avlat i lägersmålet som blev behandlat på Åsele-tinget 1658-59 då inget sånt barn nämns där. Vart tog källkritiken vägen? Samtidigt kräver han oss andra på "solklara" bevis till att König Perssons dotter Barbro i Granön gift sig till Sorsele.

Mvh, Constantinus(E-brev 2012-04-09)