FFMFMMFMFFMF
Påvel Olofsson.
Född
troligen
omkring 1560
i Boberg, Vånga (Östg).
Död
före 1629
i Sunkerstad, Vånga (Östg).
Riksdagsman, bergsfogde, länsman och nämndeman
|
FFMFMMFMFFMFF
Olof Persson.
Född
omkring 1500.
Död
före 1589
i Boberg, Vånga (Östg).
Bergsfogde, länsman och nämndeman
Bodde
i Sunkerstad, Vånga (Östg).
Bodde
i Boberg, Vånga (Östg).
Det slutliga svaret visade sig finnas i ett dokument från 1594. Det är ett brev från hertig Karl till bergsfogdens efterlämnade hustru, och i detta brev står klart och tydligt Olof Persson. Dessutom får vi veta att hustruns fullständiga namn var Ramborg Persdotter. Tidigare har vi bara vetat hennes förnamn. Brevet har ärvts av deras ättlingar genom fjorton generationer, under drygt fyra sekler. Nuvarande ägare är vångaättlingen Eivor Petrini, en syssling till min far. Hon har numera deponerat dyrgripen hos Vadstena landsarkiv.Det var en lång rad tillfälligheter som gjorde att jag kom att läsa det fantastiska brevet hos mina släktingar. Att det var ett mycket gammalt och mycket värdefullt dokument visste man ju, men rimligen inte att namnen på personerna varit så omtvistade. Stort tack till Eivor och till hennes dotter Caroline Göransson för att jag fick läsa brevet!Jag känner också stor tacksamhet till Sune Lindqvist som lyft fram Jahan Retzius/Rosenstolpes gamla handskrift ur glömskan och benat upp släktförhållandena kring Olof och Ramborg i Boberg. Läs hans artikel "Kring en storbondesläkt i Vånga" i Släkt och Hävd 2001:1!(Ragna Rosenius)
Familjeblad Man: Olof Persson Född: omkr 1500 i: Sunkerstad, Vånga Död: före 1589 i: Boberg, Vånga Ref.: Yrke: Länsman och bergsfogde Far: Mor: Det hade länge rått osäkerhet om Olofs patronymikon. I domboksnotiser 1696 kallas han Persson, medan Jahan Retzius Rosenstolpe nämner honom som Påhlsson i sin släktkrönika "Stemmatogrphia Retziorum atque Wangeliorum" från 1693. Båda dessa källor är ju dock daterade mer än hundra år efter Olofs död. Ett dokument från 1594 har dock klarlagt båda makarnas patronymikon, nämligen ett brev i en marktvist från hertig Karl till Ramborg Persdotter, Olof Perssons efterleverska. Av tabell 68:89 i Vånga-arkivet samt av Linköpings stifts herdaminne framgår följande: Olof var länsman, nämndeman och bergsfogde. Han ägde Sunkerstad, bestå- ende av 1 skattehemman och som ärvdes av sonen Påvel, samt Bobergs by, bestående av 2 skattehemman vilka ärvdes av sönerna Peder och Carl. Olof nämndes tidigast 1559 11/9, "Olof i Sunkersta", och 1567 nämns han som "länsmannen Olof i Sunkersta" (skattelängd och jb). Han bodde 1571 i Sunkerstad och skattade vid Älvsborgs lösen för 50 lod silver. 1580 bodde han i Boberg och gästades då av ledaren för bergverken Östergötland, Wellam de Wijk och dennes följe. Olof var död 1589, då hans änka Ramborg bodde i Boberg. Hon var kvar där ännu 1622. Åren 1636, 1639 och 1650 bodde sonen Carl på samma gård. Av Jahan Retzius Rosenstolpes släktkrönika framgår att Olof utöver Elin hade ytterligare två döttrar, Maria och Kierstin, som bägge gifte sig med präster. (Se vidare vid dessas namn.) Jahan berättar också att sonen Carl Olofsson var ståthållare i Nyland, alltså det län i södra Finland som bl a omfattar Helsingfors. Hustru: Ramborg Persdotter Gifta: i: Född: i: Död: efter 1622 ? i: Boberg, Vånga Begravd: i: Vånga Bodde i Boberg i: Far: Mor: Hustru Ramborg i Boberg hade detta hemman fritt enl Kungl Maj:ts brev 1594 6/6 (Sven Tidichssons räkenskaper 1597). Ramborg, "rika änkan i Vånga", är nämnd i Gemensamma domböcker 1590 2/5. Att hennes patronymikon var Persdotter framgår av ett brev till henne 1594 25/10 från hertig Karl, på kung Sigismunds vägnar. Hon hade vänt sig till kungen i en marktvist med Ture Jakobsson Rosengren på Grensholm. Deras barn: 1 Karl Olofsson Bärg d. ___ 1656 Karl Olofsson Bärg är nämnd i Vånga C:1, död- och begravningslängden: "1689 6/1 avled och 13/1 begravdes Carl Olovsson Bärgs oäkta dotter Kierstin, född 1614, gift och boende i Hårkesäter, blev änka åtta år tidigare." - Kerstins mor hette Sigrid Persdotter. Carl var ogift. Carl ärvde efter sin far en skattegård i Boberg. - Han var kommissarie i Norrland för Älvsborgs lösen 1613-18 och ståthållare i Nyland. 2 Påvel Olsson f. omkr 1560 d. före 1629 Påvel Olsson var länsman, nämndeman, bergsfogde och riksdagsman. Han föddes senast 1560 i Boberg, eftersom han nämndes i tiondelängd första gången 1578. Han levde ännu 1622 (boskapslängden) men var död 1629, eftersom hans syster Elin i en tvist 12/1 1629 då kärade till hans barn (Ög läns domböcker, vol 3, 1624-29, Göta hovrätts arkiv). Påvel bodde i Sunkerstad. Han ärvde efter sin far skattegården i Sunkerstad (RHD A:I:368ff, 8/6 1696). Påvel var redan 1586 nämndeman (Östergötlands gemensamma domböcker vol 1, fol 29r, 17/2 1586, VLA). Han var bergsfogde i Sunkerstad 1588 (Ög gem domb vol 1, fol 65v, 19/10 1588) och även 1594 (Sven Tidichs- sons räkenskaper i Östergötlands handlingar 1594 nr 18, KA) och fort- farande 1621 (boskapslängden). 1598 sattes Påvel av hertig Karl att som befälhavare för 153 bergslags- bönder bevaka bron vid Mem, medan hertigen flyttade huvuddelen av sin här till Slätbakens norra strand (Petri, Kungl Första Livgrenadjärregementets historia, I, Sthlm 1926, sid 285). År 1600 var Påvel riksdagsman för Vånga bergslag (Mårtensson, Förteckning över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1600-1697, Sthlm 1950). Påvel skänkte en bibel till Vånga kyrka enligt inventarieförteckning i vol C:3 sid 9: "1 Bibel gammall, gifwen af Sal. Påwel i Sundstad". Källor: Domböcker, längder etc enl texten ovan samt tab 68:88 och 68:137 i Vånga-arkivet. 3 Peder Olsson d. före 1650 Peder ärvde efter sin far en skattegård i Boberg. Han är tidigast känd från tiondelängd 1597 och mtl 1606. I hjonelagslängd 1611 nämnes Pär i Boberg, hustru och dräng. Han var nämndeman 17/5 1613 (fastebrev på perga- ment). Han är nämnd 1620 och 1621 (boskapslängder) etc. Han levde ännu 1638 (bosk.) och 1640 (mtl) men nämnes ej 1645 (jb) och 1650 (jb och mtl). Hans hustru är ej känd. - Källa tab 68:551 och mtl etc. 4 Maria Olofsdotter d. ___ 1614 ? Maria torde ha fötts omkring 1570-80. Hon var först gift med komministern Joannes (Jöns) i Vreta kloster och därefter med kyrkoherden Stephanus (Staffan) Haquini. Marias make Joannes blev prästvigd 1599 och komminister i Vreta kloster år 1602. Stephanus Haquini blev komminister i Vreta kloster 1577 och kyrkoherde där 1595, kyrkoherde i Torpa 1602 och kontraktsprost där 1616 28/4. Han gifte sig med Maria när hon blivit änka efter Joannes. När Maria hade avlidit gifte Stephanus om sig med änkan efter prästen J N Torpadius. Källor: Stemmatographia Retziorum atque Wangeliorum samt Linköpings stifts herdaminne 2:122, 2:138 och 4:298. (Marias namn och härkomst framgår inte av herdaminnet. Uppgifterna där om hennes och Joannis' dödsår är oklara.) 5 Kerstin Olofsdotter Kerstin torde ha fötts omkring 1570-80. Hon gifte sig med Joannes (Hans) Banck som var född 1571. De fick sex barn som ännu inte är inlagda i detta register. Joannes Banck utnämndes till komminister i Vårdsberg 1600 och till kyrko- herde i Furingstad 1606. Källor: Stemmatographia Retziorum atque Wangeliorum samt Linköpings stifts herdaminne 3:264. (Enligt herdaminnet hette Joannes Bancks hustru Brita Jonsdotter, men Jahan Retzius Rosenstolpes uppgifter får anses mest tro- värdiga.) 6 Elin Olofsdotter d. ___ 1652 ? Elin torde ha fötts omkring 1570-80. Hon gifte sig 1600 19/10 med prästen i Vånga Bothvidus Jonæ som blivit änkling 1598. Botvid hade varit gift med kyrkoherdedottern Margareta Larsdotter från Linköping och hade i det äktenskapet tre söner och tre döttrar. Elin och Botvid fick tillsammans en son och en dotter. Botvid dog 1631 8/11 och hade då varit präst i Vånga i 45 år. Sonen Jonas Bothvidsson kallade sig Wångenberg. Han blev grevlig hauptman och häradshövding i Nyland och Raseborg samt borgmästare i Ekenäs. Han var född 1601 och dog 1672 17/7. Dottern Margaretha Botvidsdotter föddes S:ta Annæ dag år 1608. Hon gifte sig 1630 10/10 med kyrkoherden i Västerlösa Nicolaus Cnattingius. De fick sex barn. (Deras son Botvid gifte sig med änkan Karin Jönsdotter som var min mf fm mf mf fm!) Elin ärvde efter sina föräldrar en tredjepart i Sunkerstad. Hon fick, mot sina brorssöners vilja, tillstånd av tinget i Vånga 1629 12/1 att bygga ett hus på arvsparten för sig och sin gamle make. Källor: Stemmatographia Retziorum atque Wangeliorum, tabell 68:137 i Vånga-arkivet samt Linköpings stifts herdaminne 3:690. (Herdaminnet har inga uppgifter om att Elin Olofsdotter var hustru till Botvid Jonæ. Jahan Retzius Rosenstolpes släktkrönika förtjänar dock mest tilltro.)Ragna Rosenius i Anbytarforum 2011-04-27 Vånga
|
|
|
|
|