Generation 12 Generation 13 Generation 14 Generation 15 Generation 16

FFMFFMFMMMMM Karin Persdotter.
Född i Bergsbyn 7 Bergholmen, Skellefteå (Väbo). Död 1671-02-26 i Sjulnäs 19 Klumben,Piteå (Nobo). Breviserska, sedelviserska
Född i Bergsbyn 7 Bergholmen, Skellefteå (Väbo).
Hövitsman Per Olofssons dotter Karin gift i Ragvallsträsk, Skellefteå lfs (Elof Lindmark). Möjligen var hon istället gift med Per Anundsson.
Nämnd från 1644 till 1671.
Ägare från 1644 till 1670 i Sjulnäs 19 Klumben,Piteå (Nobo).
Enligt Nils Burman var Olof Burmans dotter Karin gm lappfogden Per Anundsson i Sjulnäs, men enligt Marks von Würtenberg var hon gift med Clas Nilsson i Piteå.

När Per Anundssons hustru dör 1671 nämns hon som "Per Anundssons hustru Karin". Detta bevisar att Per Anundssons hustru hette Karin. I ett flertal kungabrev, bla i Länsräkenskaper, Västerbottens landsbok verikat år 1644 kallas hon "breviserska Karin Persdotter, framledne lapp- och laxfogden i Västerbotten Peder Anundssons efterlåtne änka". (Olof Andersson)
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=994387#POST994387:Jag undrar om någon reflekterat över det faktum att Ericus Petri Noraeus hade en son som döptes till det ovanliga namnet Könik? Död 1680 10/4 i Piteå. Hans hustru hette ju Barbro Persdotter. Hennes far lappfogden Per Anundsson och vad hennes mor hette finns det olika bud om, vilket diskuterats på andra ställen i Anbytarforum. Hursomhelst, barn döptes ju ofta men kanske inte alltid, efter släktingar i bakre släktled. Om så var fallet med Könik så borde man kunna tratta ner till ett ganska litet antal familjer i området där namnet förekommer. Jag tänkte då som uppslag till Per Anundssons eller hans hustrus härkomst. Jo, jag vet väl att källäget är magert och att det är en familj som många forskare redan forskat runt men jag har iaf aldrig läst någonstans att någon tagit fasta på att det ovanliga förnamnet förekommer bland Noraeus barn och att det skulle kunna vara ett indicium för ev. släktskap. En Könik som förekommer i området är den Könik Persson som äger gården Risön 1613-21 och blir borgare i Torneå 1621. Kan Anundssons hustru ha någon koppling till Könik Perssons familj? Förekommer namnet Könik i fler familjer i området?

Det finns ju belägg för att Per Anundssons hustru hette Karin Persdotter. Tidsmässigt skulle hon passa in bra som en syster åt Könik Persson, vars föräldrar var knekthövitsmannen Per Olofsson ohh Margareta Köniksdotter. Enligt Johannes Buraeus hade paret en dotter som hette Karin som bör ha varit barn när Johannes Buraeus reste genom Västerbotten 1601-02 varför uppgiften bör räknas till de tillförlitligare i Bureaus genealogi.

Ytterligare noteringar angående Karin Persdotter som möjlig dotter till Per Olofsson & Margareta Köniksdotter. -bröderna Könik Persson & Anders Persson uppges inneha arrendeavtal för Kemi respektive Torneå lappmark, samtidigt som deras möjlige svåger Per Anundsson innehar detsamma för Piteå lappmark. (Se inlägg http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=562735#POST562735 ) Familjerna befann sig alltså inom samma krets av lappmarksintressenter. Kopplingar familjerna emellan vore därför inte ett långsökt påstående. -"Eric Noraei hustru war Barbro Pehrs Dotter, hwars Fader war Krono:Befalningsman i Piteå af gamla Fale-Bureslägten." (se inlägg: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=564918#POST564918 ) Kronobefallningsmannen var alltså Per Anundsson. Kanske det påstådda släktskapet med "Burarna" gick via hustrun? Hur kan man annars förklara att det ovanliga dopnamnet Könik dyker upp bland Per Anundsson ättlingar?

(Erik Holmlund i Anbytarforum 2010-05-07)

FFMFFMFMMMMMF Per Olofsson.
Född i Östanbäck 15, Skellefteå (Väbo). Död 1608 i Bergsbyn 7 Bergholmen, Skellefteå (Väbo). i Bergsbyn 7 Bergholmen, Skellefteå (Väbo).
Knekthövitsman
Knekthövitsman
Bonde från 1585 till 1608 i Bergsbyn 7 Bergholmen, Skellefteå (Väbo).
Gift med en Bureättling.
I Johan Bures originalsläktbok nämns barnen: Per, Könik, Karin, Johan, Anders, Könik, Anna, Olof i Gäfle skola.
I X37 står precis samma uppgifter på sid 64.
Anställd som trumslagare vid Christoffer Nilssons fänika. Blev fänrik 1579, löjtnant 1580-1582, hövitsman för samma fänika 1583-1601, krigsöverste för Norrlands knektar i Pernau i Livland 1602. Var med vid stormningen av Narva 6/9 1582, stormningen av Kexholm 1580, belägringen av Wesensberg i mars 1581 och belägringen av Nöteborg 1582. Härtåg till Vita havet 1590 samt till Kola-Hus på Kolahalvön 1591 och dess belägring.Per Olofsson ägde och bebodde ett hemman om 3/4 mantal = 6 tunnor skatt i Bergsholmen. Han fick dessutom förläningar i Hedensbyn. Dessa förläningar blev sedan kronohemmanet Risön i Skellefteå. Han fick från 1583 3 tunnor spannmål årligen, 1587 skattefrihet för hemmanet i Bergsholmen. Från 1589 fick han 6 pund spannmål årligen samt 10 lass hö årligen att föda en klipp = ridhäst, att bruka på sina krigsresor. Från 10/3 1588 fick han tillstånd att på egen bekostnad bruka Bomansforsen samt laxfisket i Finnforsen, som tillhörde kronan, att leverera 7 tunnor väl förvarad lax årligen, men vad Gud och fisket däröver giver, skall han behålla för sin möda och omkostnad. (Elof Lindmark).
Postat söndagen 27 maj 2012 - 22:53 --------------------------------------------------------------------------------Har börjat ringa in vad jag tror är ytterligare några "borttappade Kuuth:ar i Baltikum"... På dessa estländska websidor, som jag upptäckte tack vare Lars-Olov Eriksson, under tråden om socknen Lycksele på Anybytarforum ( http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=1182745#POST11827 45 ) finns citat från 1600-tals källor från svensktidens Estland, varvid ett flertal personer i de estländska akademiska/kyrkliga kretsarna omtalas, och bland dem finns en Johannes Petri Kuuth, ibland med påhänget Sudermannus, vilket indikerar koppling till Södermanland. http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1640.htm http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1643.htm I ovan nämnda länk (1640.htm) finns en hyllningsdikt som han skrev till rektorn/pastorn i Reval, Petrus Johanni Turdinus ofta med påhänget Bothn., indikerandes börd från Västerbotten eller möjl. Österbotten, men det är välkänt att många 1600-tals-Turdinare fanns i Västerbotten. Johannes Petri Kuuth tycks ha lämnat flera avtryck i de estländska källorna åtminstone under hela 1640-talet. Finns det någon som känner till något ytterligare om denne Johannes Petri Kuuth? Tillnamnet Sudermannus till trots, så tror jag han var av norrländsk börd. De norrländska prästbröderna Olaus Petri Kuuth & Samuel Petri Kuuth uppges enligt (den iofs tvivelaktiga) Buregenealogin ha haft en broder vid namn Johan Persson som flyttat till Stockholm. Han skulle tidsmässigt passa ypperligt in i syskonskaran. Visst bör denne Johan Persson vara den Johannes Petri Kuuth som dyker upp i Estlandskällorna? I den, får man anta inte alltför stora akademiska svenskkolonin i Estland, så förekommer också i samma källa är svensken Johannes Caroli Undenius. Namnet leder tankarna till efternamnet på en av Kenicius Kenicii Kuuths hustrur "C.Undén", som måhända har någon koppling till Undenius. En annan som f.ö. också hyllar Petrus Turdinus är Michael Olai Bostadius, som väl också är västerbottning, men kanske lite utanför denna trådens ämne. Enligt denna sida är Johannes Petri Kuuth författare till (och/eller inblandad i utgivning av) 4 st skrifter som publicerats i Dorpat mellan år 1640 och 1647. http://libris.kb.se/hitlist?q=zper:%22^Kuuth%20Johannes%20Petri%201600%20t^%22&p =1&m=10&d=libris&f=browse Även en Christian (Christiernus/Christianus) Kuuth omnämns 1653 i samma samling av källor, se länk nedan. Möjligen en son till Johannes Petri Kuuth? http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1653.htm#KuuthC1 Även upplysningar om Christian Kuuth efterlyses. Min första tanke var att om släktingar till Kenicius Kenicii Kuuth eller starkt kontaktnät redan fanns i Estland, så skulle det förklara varför valde att skriva in sig just vid Academia Gustaviana i Dorpat 1690. Men det visar sig att samma resonemang går igen även för Johannes Petri Kuuth. I Härnösand stifts herdaminne kan man läsa om Johannes Petri Kuuths mycket sannolike broder Olaus Petri Kuuth: "År 1614 var han predikant vid kapten Erik Johanssons kompani, en fännika Westerbottens' soldater, och for om sommaren till »Narviske åminne»." Men inte heller Olaus Petri Kuuth var släktens förste man i Baltikum. Kuuth:arnas fader Per Olsson, ofta refererad till med påhänget Bottnekarl tycks under väldigt långa tider och vid flera tillfällen ha uppehållit sig i Baltikum, och det är inte utan att man undrar om han hade familjen med sig. Jag har inte Birger Steckzéns verk om Västerbottens regementes officerare tillhanda, men jag har läst noten om Per Olsson och snor följande från nätet, som om jag minns rätt härstammar från Steckzén: "Krigsöverste för Norrlands Knecktar i Pernau i Livland år 1602. Var med vid storminingen av Kexholm 1580, belägringen av Wesenberg i mars 1581, stormningen av Narva den 6/9 1582 och belägringen av Nöteborg samma år. Härtåg till Vitahavet år 1590, samt Kolahus på Kolahalvön år 1591 och dess belägring. Garnisonstjänst i Estland 1585-86, samt i Livland åren 1601-02." Ett annat märkligt sammanträffande är ju att författaren bakom HSH menar att Olaus Petri Kuuth var gift med en dotter till en präst i Bygdeå med namnet Turdinus, och det är ju inte utan att man funderar om denne kan ha någon koppling till Petrus Turdinus i Reval, med tanke på kontakterna mellan familjerna. (Erik Holmlund 2012-05-27 Anbytarforum Kuut)Postat söndagen 03 juni 2012 - 23:40 --------------------------------------------------------------------------------Har kikat i "Album academicum der Universität Dorpat" av Arvo Tering. En del intressanta kompletteringar och korrigeringar är på sin plats. 1) Angående Könik Köniksson Kuuth (f.1666). Har tidigare skrivit att han var gift med en C.Undéen och en N.Örn. Det var ganska grov feltolkning från min sida av förkortningen "G." som jag gissade stod för "Geheiratet" (gift) men den stod för "Gratulation". Det finns alltså skriftliga bevarade gratulationer som Könik Köniksson Kuuth skickat till en C.Undéen och en N.Örn. Könik Köniksson Kuuth var således såvitt det är känt, enbart gift med "Helena Dunkam", så som det står i den finska länkade artikeln ovan i tråden. Sannolikt är hennes efternamn missuppfattning av "Duncan". Det finns flera personer som heter "Duncan" i matrikeln av Tering. Har dock inte grottat vidare i vem hennes föräldrar var. Noterbart är att han tycks vara omskriven enbart som Kenicius Kenicii, i de estländska källorna. Utan påhänget Kuuth. 2) 1706-08-15 skrivs en Kenicius Burman angermannus, in vid universitetet i Dorpat. Han finns där 1706-1709. Någon med det namnet finns inte inskriven i varken Härnösands trivialskola (Sundin) eller vid Härnösands gymanasium (Bucht). Jag tror att detta handlar om en son till Könik Köniksson Kuuth, vars mor hette Burman, och att namnet togs efter farmodern. Reservation för om det kan ha funnits någon annan ångermanlänning med namnet Könik Burman som förirrat sig till Dorpat. 3) 1633-07-09 skrivs en Johannes Kenitius in vid Dorpat universitet. Terings uppställningar är lite märkliga. Han skriver att faderns namn var Petrus. Antagligen innebär det han finns känd i Dorpat-källorna som Johannes Petri Kenicius, men Tering tycks inte behandla latinskt patronymikon som en del av namnet. Johannes Petri Kenicius skrevs även in vid andra universitet. 1632-06-08 i Uppsala, och i januari 1635 i Rostock. Han dör 1636 i London. Tering skriver att hans far var troligen var ärkebiskopen. Jag håller med Tering. Det låter troligt. Enligt Buregenealogin hade ärkebiskopen Petrus Kenicius en son Johannes. Buregenealogin uppger dock ingenting om hans vidare öden. Nu vet vi var han tog vägen. Här kan det också vara värt att påpeka att att Dorpats universitet inrättades på ärkebiskop Petrus Kenicius initiativ. 4) Enligt Tering var Johannes Petri Kuuth son till häradshövingen i Ingermanland, Petrus Andreae. Hur det hänger går ihop med att Johannes Petri Kuuth kallas Sudermannus vet jag inte, men Petrus Andreae kan ju ha varit från Södermanland. I vilket fall som helst så tycks det helt uteslutet att min teori ovan i denna tråd skulle stämma, att Johannes Petri Kuuth skulle vara bror till Olaus Petri Kuuth. Johannes Petri Kuuth skrivs in vid Uppsala universitet 1637-03-30, och vid Dorpats Universitet 1640-04-30. År 1650 blev han rekommenderad till tjänsten som universitetssekreterare i Dorpat. Trots det är jag väldigt intresserad av veta mer om häradshövdingen i Ingermanland. Vem var Petrus Andreae? 5) Jag gjordes uppmärksam på, utav Constantinus Lindfors, att det finns uppgifter som gör gällande att Johan Pedersson, sonen till Per Olsson i Bergsbyn, Skellefteå, flyttat till Stockholm stad och blivit rådman där. Publikationen "Stockholms råd och rådhus" (1915-1918) bekräftar dessa uppgifter. Eller snarare är det kanske därifrån uppgifterna härrör? Så här står det: "437. Johan Pedersson, f.1594 i Skellefte, son till höfvitsmannen på Bergholmen Peder Olofsson, var handlande i Stockholm, beklädde kämnärssysslan 1628 12/8-1629 8/6, valdes till rådman 1632 7/5 och kvarstod i rådet vid sitt frånfälle. Han var inspektor öfver köpehandeln med klädes- och kramvaror 1630 12/6-1631 9/5, med viktualier 1631 9/5-1632 7/5, var under maj 1634 förordnad kämnärerna till hjälp, inspektor öfver kvarnarna och Söderström 1634 12/5-1635 12/5, öfver packarebanan 1635 12/5-1637 20/5, bisittare i justitiekollegium 1636 13/5-1639 27/5, 1640 16/6-1650, samt bisittare i stadskämnärsrätten 1639 27/5-1640 16/6. Han afled 1650 och begr. 2/7 i Storkyrkan. Han köpte 1636 30/3 och 1638 13/6 hus i Knut Kråkas gränd, samt ägde stenhus vid Skeppsbron, vid Österlånggatan och vid Slottsbacken. G. 1 m. N.N. G. 2 m. Brita Jansdotter begr. 1659 2/1 i Storkyrkan, dotter af borgmästaren i Västerås Johan Johansson Guldsmed (f.1572, d. 1654 28/3) och Greta Salomonsdotter (d.1656). Barn i 1. giftet: Brita, g. 1653 16/9 m.assessorn i Svea hofrätt Mikael Olofsson Dubb, d.1674 Margareta, g. 1648 16/7 m. kämnären Albrekt Barckman, f.1623 d.1663 Petter Johansson, borgare och handelsman Barn i 2. giftet: Klara, g.1655 14/11 m. borgmästaren Arvid Gustafsson (B.136) Anna, döpt 1635 11/7, g.m. stadssekreteraren Anders Grubbe Karin, g.m. handelsmannen Jakob Grubbe, d.1669 ett barn begr.1636 27/8" Jag har inte synat källorna för det ovanstående. Det hade dock varit intressant att kolla upp vad källan är, till påståendet att Johan Pedersson var son till hövitsmannen Peder Olsson/Olofsson. Jag ifrågasätter det inte, det tycks ju dock som att det finns en del norrländska kopplingar bland barnen. Mickel Dubb har vissa kopplingar till Umeå och Grubbarna gissar jag också har norrländska kopplingar. (Meddelandet ändrat av holmlund 2012-06-04 12:44)
FFMFFMFMMMMMFF Olof Persson.
i Ostvik, Skellefteå (Väbo).
Bonde från 1539 till 1562 i Östanbäck 15, Skellefteå (Väbo).
Landsköpman 1549.
Nämndeman från 1547 till 1559.
Anförlust, se sida . 		     
   
     
   
FFMFFMFMMMMMFM Karin Andersdotter.
Född i Bure, Skellefteå (Väbo). Anförlust, se sida . 		     
   
     
   
FFMFFMFMMMMMM Margareta Königsdotter.
Född i Baggböle, Umeå landsförsamling (Väbo). Ägare i olika längder från 1609 till 1630 i Bergsbyn 6 Bergsholmen, Skellefteå (Väbo).
Inga barn uppräknade till henne i Johan Bures släktbok i autograf.
I X37 har på sid 69 följande barn antecknats: h Samuel i Luleå, Per Persson, Anders i Bureholm, Könik i Torneå och h Oluf i Anundsjö.
Gift med Bureättling.
FFMFFMFMMMMMMF König Olofsson.
Född i Baggböle, Umeå landsförsamling (Väbo). i Baggböle, Umeå landsförsamling (Väbo).
Bonde från 1546 till 1588 i Baggböle, Umeå landsförsamling (Väbo).
Köpman och nämndeman i Baggböle, Umeå landsförsamling (Väbo).
Landsköpman 1549 i Baggböle, Umeå landsförsamling (Väbo).
Möjligen ättling till Könik Skarlakan enligt Nils Ahnlund (Fahlgren 1970, sid 81). År 1346 utfärdades ett bytesbrev mellan domkapitlet i Uppsala och Könik Skarlakan i Uma socken i Kadis by i Norrabotten. För ärvd jord i Malma utanför Uppsala fick han Kåddishemmanet med åker, äng och fiskevatten. Det var troligen det hemman som de barnlösa bonden Johannes i Kåddis och hans hustru Cecilia 1324 skänkt till ärkebiskopen och Uppsala domkyrka. Det är förmodligen med Könik Skarlakan som det tyska namnet Könik kommit till Umeå. (Fahlgren 1980, sid 76).Hade vid Älvsborgs lösen 1571 100 mark i kontanta pengar, 61 lod silver, 20 mark mässing, 6 lispund koppar, 40 mark tenn, 1 häst, 6 oxar, 12 kor, 10 får, 16 getter och 4 svin. Han erlade 6 mark i köpmanspenningar 1579. (Fahlgren 1980, sid 431).
Efterträddes på gården av hustru Elin, nämnd från 1589 till 1596 i Baggböle, Umeå landsförsamling (Väbo).
FFMFFMFMMMMMMFF Olof Clemetsson.
i Baggböle, Umeå landsförsamling (Väbo).
Olof Beltare nämnd 1539 i Baggböle, Umeå landsförsamling (Väbo).
Olof Clemetsson nämndeman vid tinget (hemvist oangiven) 1539 i Umeå landsförsamling (Väbo).
Olof Beltare hade två söner 1539 i Baggböle, Umeå landsförsamling (Väbo).
   
   
FFMFFMFMMMMMMFM Brita Andersdotter.
Född i Röbäck, Umeå landsförsamling (Väbo). Född i Röbäck, Umeå landsförsamling (Väbo).
Jagh mener hon war älre än bröd.e.
FFMFFMFMMMMMMFMF Anders Andersson Burman.
Född i Bure, Skellefteå (Väbo). i Röbäck, Umeå landsförsamling (Väbo).
Burman.
I Sturearkivet 1489, odaterad (troligen 1509) nämns Anders Bureman bland dem som "laagha mijnom herre vnder öghom i Wma sokn".
Förfader till ärkebiskop Petrus Kenicius.
Bekräftad tillhöra Buresläkten via Y-DNA.
   
FFMFFMFMMMMMMM Anna Olofsdotter.
Könik Olofsson på Baggböle 3, nämnd i diverse skattelängder åren 1547-1585, kallade sig aldrig Kenicius - något som enbart sonen, blivande ärkebiskopen, Per Köniksson gjorde (latiniserat namn: Petrus Kenicius).Jag förmodar att det allra tidigaste belägget för namnet på Köniks hustru Anna härrör från sida 319 i krigskommissarien Nils Jakobsson Burmans släktbok, från första halvan av 1700-talet, som är bevarad på Kungliga biblioteket. Någon annan får gärna påpeka för mig om hen stött på en annan, äldre uppgift.(Constantinus Lindfors 2020-02-27 Anbytarforum)