Generation 16 Generation 17 Generation 18 Generation 19 Generation 20

FFMFFFFMMMFMMMFFF Olof Olofsson.
Född i Bure, Skellefteå (Väbo). Bonde i Bure, Skellefteå (Väbo).
Född i Bure, Skellefteå (Väbo).
Olof Olofzson seghs hafua haft 2 sönner och nije dottrar.
Olof Olofson besatt sins faders gård der nu 1601 Johan Bure boor sunnan ån.
Enligt Johan Bure sägs han ha haft två söner och nio döttrar. Besattsin faders gård, där Johan [i] Bure (dvs Jon Olofssons sonsons son)bodde 1601, sunnan ån. (Berättat av Olofs sonsons dotterson, länsman OlofNilsson.)
Y-DNA haplogrupp G2-Z30729.
FFMFFFFMMMFMMMFFFF Olof Hersesson.
Född troligen i slutet av 1300-talet. Troligen far till Anders och Olof i Bure. Finns inte belagd i andra handlingar än Johan Bures släktbok.
Y-DNA haplogrupp G2-Z30729.
FFMFFFFMMMFMMMFFFFF Herse .
Hövitsman i Bureå (enligt Johannes Bureus)

Enligt Johannes Bureus var Herse son till Fale hin Unge i Byrestad. Den uppgiften är troligen felaktig. Farthegn hin Unge har existerat och finns belagd i olika handlingar 1342-1363.

Herse finns inte belagd i samtida källor och har möjligen inte existerat. Det som talar för hans existens är att namnet Herse som i övrigt ej brukades längre användes av Herse Andersson, nämnd 1539-1549 i Bure. Herse är möjligen farfar till de två bönderna Anders och Olof i Bure.

Det säregna namnet Härse eller Härsa finns belagt som dopnamn iendast tre medeltida handlingar, alla tydligen av ångermanländskt ursprung(Gudlef Bilders son Härse 1337; Härse, son till Sigurd i Klappsta, 1374den 21 augusti; "Herssa" i Väja, Ytterlännäs socken, 1479?). Somfadersnamn har det kunnat beläggas en gång, med den Martin Härsasson,som nämns i Stockholm 1496. Som tillnamn tycks det ha använts av denLasse Härsa, som 1470 den 19 mars donerar jord till Eskilstuna kloster.(Uppgifterna om namnet Härse meddelade av Evert Melefors ur Sveriges Medeltida Personnamns samlingar,tagna ur Sikeborgs artikel i Släktforskarnas årsbok 1996.)

Enligt meddelande från Carl Szabad 1998 har han hittat ett tiotal belägg för namnet Herse i Ångermanland under medeltiden. Herssa i Väja är en felläsning, skall vara Herssa i Vaga (Norrvåge).

Av Carl Szabad i Anbytarforum 2003-06-09 under förnamnet Herse:

Följande belägg har jag noterat från Norrland. Det kan finnas även i andra delar av landet, men SMP har inga andra vad jag vet: 1) Hærsero (1337 29/7). 2) Hærsæ eller Hersa (1374 1/8 - 17/10). 3) "H[er]ssa i Vaaga" (1479 8/12) gäller (Norr)våge i Själevad (i SMPs arkiv felaktigt registrerat under Väja i Ytterlännäs). Brevet handlar om en uthäradssyn och Härse står först upptagen av synemännen. 4) "Härse i woga" återkommer 1490 i ett dombrev gällande en tvist omkring 1486 rörande fisket mellan å ena sidan Olof och Härse i Våga och å andra sidan Björn i Burö (avskrift i Härnösand 1777 9/5 av C.G.Nordin). 5) "Hertze i Wåge" återkommer omkr 1493 som nämndeman i en tredje generationens avskrift av ett uppenbarligen feldaterat domprotokoll rörande en gränsdragningstvist i Nätra med uppgivet år 1413 (första avskriften av underlagmannen Evert Hindersson, av den sedan en anonym och odaterad 1700-talsavskrift). Eventuellt är ett "C" i den latinska årtalsangivelsen borttappat vid kopieringen vilket skulle förändra årtalet 1493 till 1413. Personerna omnämnda i handlingen förekommer nämligen i andra 1490-talsdokument. 6) Martin Härsasson i Stockholm 1496. (St tänkebok) 7) "Biörn Hirsesen i Wästerhus" är nämndeman vid ett "prästeting" (ska vara prosteting) i Själevad 1499 12/6 (första avskrift 1596 4/3 av Evert Hindersson, och sedan avskriven från den på 1760-talet av Sakarias Tideman). 8) "Herse", "Hersta" eller "Herster" i Levar 1505 återkommer i sex avskrifter från 1700-talet rörande råskillnad mellan norra och södra Ångermanland. Levar ligger i Nordmaling. Någon som som burit fadersnamnet vidare har dock inte kunnat spåras i Levar. Avskrifterna är tämligen divergenta så vilken namnform som är korrekt är omöjligt att säga. Herse verkar dock rimligast. 9) "Hersse i Mwdgerdh" (Muggärd i Häggdånger) skattar 10 öre enligt Gärder och Hjälper 1535 där han är den ende som bär det namnet i Ångermanland av ca 2000 bönder. Han har patronymikonet Larsson och står för hemmanet i Muggärd till 1562 då han avlider. Kyrkoherden Mattias Helgonis i Ljustorp i Medelpad är en av hans söner vilket tycks märkligt då namnet Härse knappast kan vara en variant av Helge. Troligare är dock att det fornnordiska ursprunget är Härfast eller något annat namn med förledet Här-. Leonard Bygdén skriver i Härnösands stifts herdaminne att Matthias Helgonis var son till den förmögne bonden Herse Larsson i Mulgerd. Så förmögen verkar han dock inte varit, han skattar för 5-6 kor vilket indikerar ett ganska måttligt hushåll. Han kan ju haft andra företräden, dock inga som avsatt spår i Kammararkivets landskapshandlingar. 1543: Herse Nilsson 24 sel 1544: Herse Larsson 10 sel 1545: Herse Ersson 24 sel 1546: Hersze Larson 23½ sel (inkl 1 hemman till) 1547: Hersze Larson 23½ sel (inkl 1 hemman till) 1555: Härsse Persson 23½ sel 1556: Härsse Larsson 23½ sel 1557: Hersse 6 kor 1558: Hersse Larsonn 6 kor 1562: Hersse Larsson 5 kor 1563: Birgitta Enkiann 5 kor 1566: Lasse Hersesonn 1 sp 2½ fj 10) Herse Ingemarsson är bonde i Brunne i Stigsjö 1542-1574. 1542: Herse 24 sel 1543: Oluff Ingemarsson 20 sel 1544: Herse Ingemarsson 20 sel 1545: Ollof Ingemarsson 20 sel 1546: Oloff Ingemarsson 48 sel (inkl 1 hemman till) 1547: Oloff Ingemarsson 48 sel (inkl 1 hemman till) 1548: Hersse i Brun 40 mk sak för han slog sin granne på kyrkovägen. 1555: Härsse Persson 48 sel (inkl 3 hemman till) 1556: Herse Ingelsson 1557: Hersse 10 kor 1558: Hersse Ingemarsson 13 kor 1563: Hersse Ingemarsson 11 kor 1564: Herse Ingemarsson 10 kor 1565: Herse Ingemarsson 11 kor

Av Anders Berg i Anbytarforum 09 juni 2003Mycket intressant. SAOB (och olika andra uppslagsverk) bekräftar någorlunda vad Ohlmarks säger, även om denne gärna lägger till och (mer sällan) drar ifrån efter eget huvud. Direktlänk till uppslagsordet Herse i SAOB. Nordisk Familjebok 3 uppl. skriver: "Herse (fno. hersir) var i Norge intill 1000-talet beteckning för en ärftlig hövdingsvärdighet, men man saknar faktisk kunskap om dennas innebörd. Ordet avlöstes vid enhetskungadömets seger av namnet lendmenn, vilket i motsats till herse gav uttryck åt det förhållande till konungamakten, vari hövdingarna nu inträdde." Det förefaller på mig mest troligt att ett personnamn Herse ska härledas från denna titel. Titeln borde ha använts som tillnamn (binamn), och tillnamnet kan sedan ha övergått till ett vanligt personnamn. Av beläggen ovan ser jag inget som skulle tala för att namnet är en form av Hersten, Herfast eller andra Her-namn. Ingen namnbärare är känd under både ett sådant namn och Herse. Carls belägg 8) är en så sen avskrift att variationerna där saknar värde för att härleda namnet. Namnet är för övrigt också känt från runor. SOFI:s runnamnslexikon redovisar: HærsiR mn. Fsv. Hærse(r) (äv. som binamn Hærse), fvn. Hersir Av (fvn.) hersir m. '(bygde)hövding, herse' Nom. [harsR] M9† Lind, Norsk-isländska dopnamn och fingerade namn från medeltiden (1909) anger under uppslagsordet Hersir ett belägg från 1348 i Jämtland: Hæsser j Næse [DN III 2114]. Känner du till det, Carl? Det kan ju tänkas att SMP valt att inte tolka namnet som en variant av Herse (Hersir) utan sorterar in det under en egen rubrik. SMP tar som bekant även med belägg från de gamla danska och norska landskapen. Slutligen tycker jag inte att den geografiska spridningen av Herse i Sverige talar emot ett norskt ursprung. Jämtland var som bekant norskt ända till 1645.