Antavla Leif Arne Boström

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/286802.html?1275121845

Av Erik Holmlund i Anbytarforum:Postat måndagen 24 maj 2010 - 19:57 --------------------------------------------------------------------------------

1) I en skrivelse till konsistoriet 1728-03-31 kallar kyrkoherden i Lycksele Olof Graan, sin komminister i Sorsele Könik Granlund för 'lapp' och varandes 'av lappsk nation': "Nu ehuruwäll några af den lappska nation, som kommit till at studera, gifwit godt hopp om sig, så länge de warit wijd Kongl. Gymnasium och Academien; men så snart the till Sacrum ministerium blifvit wärdige ährkiände, och kommit till fiället, hafva the begynt ett annat lefwerne och j Fyllan framfarit med trätor och slagsmåhl, ibland sina åhörare Lapparna som de lijkwäll annorledes borde underwijsa. Men hwad denne Hr Kiönig Granlund angår, så hafwer han utaf them alla, varit den fogligaste och stiligaste och på den tijden han siälf intet godt kan uthrätta så söker han intet heller att nedbryta, hwad andra upbygga såsom ty wär skiedt är af de andra präster som af lappska nation warit". http://www.foark.umu.se/samlingar/digitalt/dighand25/SE_FOARK_25_04_04.pdf (sida 6 & 7)

2) I en skrivelse till konsistoriet 1728-06-10 kallar Könik Granlund sig själv för "lappoike" i en bedjan till konsistoriet om att få byta tjänst: "Bediande och ödmiukelin, att så framt passion framdeles icke lindras, utan mehra tilltager, at Jag då kunde hafwa hopp antingen till förwäxling till ScholaeBestälningen (fast jag veet att det är swårt med en will lappoike) elr få mig en hielp i arbetet den jag med kost och löhn will uppehålla, på det Jag såleds som är..." http://www.foark.umu.se/samlingar/digitalt/dighand25/SE_FOARK_25_04_04.pdf (se sida 9)

Punkt 1) och 2) tycker jag är mycket starka bevis för att Könik Granlunds far Hans Ersson INTE kan ha varit av svensk härkomst. Det är fullständigt orimligt Könik Granlund skulle kalla sig själv för en "lappoike" om bägge hans föräldrar var av svenskt ursprung. Det går inte att försöka bortförklara på samma sätt som jag har sett att flera har försökt bortförklara det faktum att Könik Granlund skrivits in vid Uppsala Univ. med tillskrivna epitetet 'lappo' med att de rörde sig om svenskar boende i Lappland. Jag har haft svårt för den tolkningen, och nu hoppas jag att alla andra slänger den tolkningen på soptunnan. Nåväl, jag accepterar tills vidare att Hans Erssons hustru Barbro Königsdotter kom från Granön och var dotter åt bonden König Persson, så det är väl oavgjort på den tolkningen då . Vad Könik Granlund med menar med 'lappoike' lär vara 'lappson'. Pojke är väl ett låneord ord från finskan och i finskan betyder ordet 'son' och det är väl inget långsökt antagande att ordet kan ha använts i bemärkelsen 'son' även i Sverige i äldre tider. Lappson alltså. Fadern lapp, modern svensk. Klockrent.

Case closed. Stryk Erik Persson i Granön som far till klockaren Hans Ersson ur era antavlor.

Postat måndagen 24 maj 2010 - 20:33 --------------------------------------------------------------------------------

Som sagt så tycker jag det citaten i det ovanstående inlägget bevisar att Hans Ersson inte kan ha varit svensk. Men det finns ju en uppsjö av ytterligare indicier som i sig inte bevisar något, men som ytterligare stödjer påståendet att Hans Ersson var lappsk, som även de kan vara värda att omnämna:

3) Hans Ersson tituleras profoss. Jag vet uppriktigt sagt inte i vilken källa uppgiften att han var profoss kommer ifrån men det tycks vara en uppgift som repeteras av många forskare. Så här skriver von Duben i "I Lappland och Lapparne", tryckt 1873, sid 35-36 om profoss-befattningen: "Det är sådana afsigkomna varelser, s. k. fattiglappar, hvilka slå sig på kring-vandring och tiggeri i hemlandet, eller uppträda som vallhjon i sydligare delar af Norrland och vid dess kuster. Ur dem rekryterades fordom de s. k. Socken-lapparne, hvilka åtogo sig profoss- och afdragare-befattningar i orterna omkring. " Von Duben talar förvisso om sockenlappar, men profoss-titeln tycks ofta ha varit en befattning som tilldelades just lappar. Märk väl att de militära profosserna torde vara att betrakta som ett helt annat kapitel. Tips på andra profosser i lappländska socknar mottages gärna, oavsett om de är svensk, finsk eller lappska.

4) Hans Ersson bebor ju ett lappskatteland. Märkligt att ingen tillmätit det en större vikt. Har ingen undersökt vidare i mantalslängder/uppbördsböcker om det fanns någon Erik bland skattlapparna i Umeå lappmark som kan ha farit hans far?

5) Könik Granlund kallas som sagt för 'lappo' på ett flertal platser. Det borde inte ha viftats bort så lättvindigt.

6) Könik Granlund uppges i en konsistorieberättelse från 1740 vara "mäktig lappska språket"(återges även i herdaminnet). Han har inte lärt det sig av sin moder, det är helt klart. Förvisso förekommer det att personer utan lappsk påbrå kunde lära sig lappska. Att uppges vara "mäktig" ett språk, det är ett starkt uttryck. Man kan inte bara vifta bort det som en oviktig detalj.

7) Hans Erssons dotter Barbro Hansdotter var gift med lappen Mårten Turesson (af Gran) som mig veterligen inte finns antecknad någonstans som nybyggare. Det är extremt ovanligt att helsvenska nybyggardöttrar gifter sig med lappar som inte är nybyggare, om det förekommer så är det väldigt mkt av undantag. Att döttrar till lappska nybyggare gifter sig med skattlappar är dock inget ovanligt.

8) Carl-Oskars fynd nämnt längre upp i tråden, från Arjeplogs kyrkoräkenskaper är mycket intressant: "Hans Ericsson Gran ifrån Sortzelet låtit begrafwa ett barns lÿk i kÿrckan" Dock tolkar jag det inte på samma sätt som Carl-Oskar. Jag tolkar inte Gran som en del av ett namn utan som en beteckning för tillhörighet till Grans lappby. För övrigt fanns inget kapell 1685 i Sorsele, utan då låg kapellet i Gillesnoule. Kyrkan i Sorsele byggdes väl "ca 1693". Det utesluter förvisso inte att en svensk nybyggare kan ha slagit sig ner vid Sortzehlet redan innan. Dock utesluter det väl att klockarskapet som sidosyssla var något som kan ha utlovats eller lockats med för att få någon svensk nybyggare till platsen.

9) Som redan anförts av andra så vimlar det lappska klockare i fjällsocknarna. Det var regel med ytterst få undantag, att de tidigaste klockarna i fjällbygderna var lappar.

Sen finns ju de olika anteckningarna om Hans Erssons svågerskap med lappar, som jag dock avstår från att kommentera här och nu. Kanske reder det ut sig en dag på den punkten .

Hursomhelst, det känns som att det har grottats för lite i mantalslängder/uppbördsböcker över Umeå lappmark när det gäller fallet Hans Ersson, eller har jag fel? Kanske finns där någon Erik som möjlig fader.

Carl-Oskar Lundström (Col)Föreningsmedlem Postat måndagen 24 maj 2010 - 22:53 --------------------------------------------------------------------------------

Enormt intressant! Att König Granlund kallar sig själv "lappoike" kan inte betyda annat än att han själv är ur samiskt ursprung. Punkt 1 och 2 ovan tycker jag bevisar Königs samiska härkomst! Rörande de övriga punkterna i tur och ordning:

3) "Bropfossen Hans Ersson" nämns i Lyckseletinget 1692 (i avskrift hos Egerbladh Sorsele 1671-1821, s. 61).

4) Det fanns inget som hindrade att icke-samer kunde vara ägare av lappskatteland. Det finns flera exempel på detta från den äldre tiden innan formella nybyggesinsyningar gjordes. (T.ex skattade klockaren Olof Læstander år 1730 för landet Sjuga i Arjeplog som han kommit i besittning några år tidigare - Tinget i Arjeplog 1733-01-27). Någon Erik har jag inte kunnat finna i mantalslängderna för Granbyn som passar in som far till Hans Ersson. Intressant är att han skattar för sitt land Olselet tillsammans med en "Michell Andersson" åren 1694, 1697, 1698 samt 1699. Denne bör med mycket stor sannolikhet vara identisk med den Mikael Andersson som var bosatt i Arjeplogs kyrkostad (och ägare av det tidigare nämnda skattelandet Sjuga). Mikael Andersson nämns i Arjeplogs dödbok 1724 vara "fordom född i Iuchs byn och Umehå Sochn af Anders Pärson och Karin". Alltså barnfödd i Hjuken, uppges vid sin död vara 50 år gammal och alltså född ca 1673. Han gifte sig ca 1694 med Brita Esbjörnsdotter (1670-1758) från Arjeplog.

5) Det förekommer dock att icke-samer från Lappland kan kallas "Lappo". T.ex. kallas Petrus Noræus så i akademiska konsistoriets protokoll 1678-08-22 (se t.ex. Bygdéns Hernösands stifts herdaminne III, s. 271). Noræus var son till kyrkoherden Erik Noræus i Silbojokk (som var bördig från Nora i Ångermanland) och dennes hustru Barbro Persdotter (som dock i sin tur var dotter till lappfogden Per Anundsson... vars hustrus ursprung jag köper din på annat ställe framlagda teori).

6) Det var vanligt att personer uppväxta i Lappland under denna tid kunde samiska eftersom den större delen av befolkningen var samer.

7) Kan bara hålla med. En annan sak var om samen var nybyggare, då finns det ett flertal exempel... men inte annars.

8) Ja det torde vara Grans sameby som avses med namnet Gran. Jag har ändrat mig nu! Dock vill jag se det mer som ett namn eftersom det låter det underligt med "Gran ifrån Sortzelet" eftersom jag aldrig annars har sett det skrivet så rörande folk från den intilliggande Granbyn. Det brukar bara stå Gran eller Granbyn på de samer som nämns vara därifrån.

9) Möjligen få undantag, har dock inte koll på alla. En icke-samisk klockare är t.ex. Olof Læstander i Arjeplog (verksam från ca år 1700). Men hans företrädare Per Gunnarsson var möjligen same, men nämns dock även ha varit bruksknekt.

Svågerskapen är intressant. Jag vill citera en av Hans Erssons ättlingar, nämligen Petrus Læstadius. Denne var född 1802 och har alltså endast muntliga sägner berättade om Hans Ersson. Hur som helst är uppgifterna intressanta. Han skriver (Fortsätning af Journalen öfver missions-resor i Lappmarken, innefattande åren 1828-1832, s. 401): "[...] Sorsele nybyggare åter hufvudsakligen från en der varande Prests, Herr Henrics, Styfson, Hans Ersson, hvilken var Klockare på stället, och från Lappar." Samt på sidan 431: "Såsom i Arieplog och Silbojock någon af de första presternas söner blef klockare och derigenom stamfar för nybyggare, så var det äfven här. Herr Henric, hvars tillnamn lärer varit Lyckselius, var Capellan i Sorsele på 1670. 80 och 90-talet, och hade en styfson vid namn Hans Ersson, som blef klockare på stället [...]".

Vad jag kan tycka är intressant är varför ett nybygge i Sorsele får namnet Tväråträsk och att Hans Ersson uppges enligt en anteckning från 1700-talets slut i en av Lyckseles husförhörslängder härstamma från Tväråträsk i nuvarande Vindeln. Ossian Egerbladh har dock avfärdat de Erik i Tväråträsk som kunnat antagas vara Hans Erssons far.

Hur som haver, Hans Ersson måste ha varit same. Allt tyder på det. Men som sagt, jag har inte kunnat finna någon Erik i Granbyn i mantalslängderna som kan vara hans far.

Erik Holmlund (Holmlund)Registrerad användare Postat tisdagen 25 maj 2010 - 00:32 --------------------------------------------------------------------------------

Carl-Oskar> Ja, visst var det ett intressant fynd. Klockarsläkten i Sorsele är ju så enormt "dominant" bland nybyggarsläktena i Sorsele socken. Dominant i den meningen att den är spridd till ja, i princip varje by, så det är ju ett kapitel i Sorseles historia som måste skrivas om, för uttrycka det lite dramatiskt. Tyvärr lär ju de felaktiga uppgifterna om Hans Erssons ursprung i Granön lär leva kvar länge. Thank you Internet

Jo, det är sant att svenskar kunde inneha lappskatteland, och det är sant att det förekommer att svenskar kunde prata lappska och jo, det förekommer svenska klockare i lappmarken likväl som det antagligen går hitta någon svensk profoss i lappmarken(även om jag inte lyckats med det sistnämnda). Men gemensamt för alla dessa påståenden är ju att om går man konsekvent på undantagsfallet rörande flera indicier som egentligen pekar åt ett annat håll, det är då man riskerar att hamna helt fel som i detta fall. Men ja, det är lätt att va efterklok.

Jo, att Tväråträsk förekommer i Sorsele och Degerfors är det ju inte bara du som har påpekat utan många före dig. Det tål att påpekas att det finns biflöden till åtminstone Byskeälven, Bureälven, Rickleån, Umeälven, Åbyälven, Ängesån, Piteälven & Umeälven som samtliga heter Tvärån(Google kan va bra), enbart i övre norrland. Att det uppstår flera Tväråträsk på olika ställen förefaller väldigt naturligt och inget konstigare än att det uppstår flera orter som heter Nyliden eller Storsjön på olika håll utan att det behöver finnas nåt samband dem emellan. Jag tycker egentligen inte att Tväråträsk är ett så pass unikt ortsnamn att har något indicievärde alls. I min bok hör Tväråträskindiciet till kapitlet "konstruerade stödjeteorier"

Vad gäller namnskicket i Umeå lappmark så stämmer det ju så som många har sagt, att König var ett ovanligt namn i Umeå lappmark, om det ens finns belagd någon namnbärare med det förnamnet, men det utesluter ändå inte att Barbro Königsdotter kan ha varit lappsk. För 1600-talet finns ju endast källor över skattlapparna, dvs en delmängd av det lappska kollektivet, så det kan mkt väl ha funnits någon lapp som hette König. Att det dessutom är just Umeå lappmark vi pratar om gör det hela desto mer sannolikt eftersom förnamnet König är väldigt vanligt i just Umeå och namnskicket när det gäller lappska förnamn i olika lappmarker tycks ha mer gemensamt med de kustbygder som en viss lappmark hade kontakter med, än med andra lappmarker. Det är en känsla jag fått.

Förresten, har sett att du verkar mkt insatt i Arjeplogs förhållanden. Du råkar inte ha kopplingar till nybyggaren Nils Mårtensson Lundström i Björkliden, Arjeplog?

Carl-Oskar Lundström (Col)Föreningsmedlem Postat tisdagen 25 maj 2010 - 11:39 --------------------------------------------------------------------------------

Ja vi får se vad som kan återfinnas framgent rörande Hans Ersson och Barbro Königsdotter. Om det är så att Hans Erson var styvson till Henrik Lyckselius så borde alltså Lyckselius hustru Kerstin Mickelsdotter vara klockarens mor. Men inget finns i domböcker som pekar på ett släktskap mellan Kerstin och Hans Ersson de få gånger de båda nämns i samma protokoll. Lyckselius hustru har påståts härstamma från Vindeln. Vilken källan som säger det känner jag ej till just nu.

Tyvärr är det ju ett begränsat källmaterial för den tid det gäller, men man kan ju hoppas att det dyker upp fler intressanta dokument som klargör släktförhållanden rörande Hans Ersson och Barbro Königsdotter.

Jag har inga kopplingar till Nils Mårtensson Lundström. Min farfars far (visserligen född i Sorsele) kallade sig Lundström efter att mamman gift sig med en Burträsk-Lundström.
Y-DNA R1a-M512>Z284>S4458>S6842>YP670.
Hej!Hans Ersson 1657-1722 var inte profoss men hans far var regementprofossErik Persson TröötAnt. 1667 från corpral vid Umeå komp.Avg. 1676-06-01 till: död på skeppet Stora CronanBrev 1676-10-04 i Stockholm av änkan Margareta Thomasdottertill sin broder Nils Thomasson i Öhn, fordran av regementskrivarenOlof Svensson på 1676 års lön. Hemvist UmeåMvh/BW (E-brev från Bengt Wikström (bengtft.wikstrom@telia.com) 2011-02-27 17:50)

AnbytarforumErik Holmlund25 februari 2011

Några ord om klockarhustrun Barbro Königsdotter. -tiden för hennes död bör, som bekant av de flesta, vara i mars 1745, då "Gamla gumman Barbro i Stensund" dör, enligt Lycksele F:1, sida 134. -hennes födelseår är okänt. Dock vet vi att hon försvinner ur hustrukolumnen för Hans Erssons hushåll 1718. I mitt inlägg 17 februari 2011 skrev jag att detta var "märkligt" givet att vet att hon levde länge till, men det är ju inte alls märkligt. Övre åldersgräns för mantalskrivning var 63år. Jag har dock sett kommentaren "öfuer 60 år" på husbönder(som ju ändå står där trots att de var äldre än gränsen) i t.ex. Umeå sockens mantalslängder på slutet av 1600-talet, som då indikerar att 60 bast var en lokal praxis). Det skulle ge oss att Barbro Königsdotter var född ca 1655-58, lite beroende på vad man utgår ifrån för övre gräns. Det är ju av vikt när man spårar hennes ursprung. Det gör också att det blir än mer problematiskt att härleda hennes ursprung till König Persson i Granön. Detta har ju delvis diskuterats tidigare i tråden, och det bör vara ett par sidor bakåt i tråden vid det här laget.

Erik Holmlund 2 mars 2011

Apropå Erik Eskilsson som fadersalternativ till Hans Ersson så finns ju ett tidsmässigt dilemma i ekvationen trots att Erik Eskilsson framträder i skattlängder (fr.o.m 1684) i Umeå lappmark före Hans Ersson (fr.o.m.1686). Hans Erssons första son König är ju född ca.1682, och även om den födelseuppgiften har en viss osäkerhet kring exaktheten, så får man utgå ifrån att Hans Ersson äktade Barbro Königsdotter senast 1681/82. Eftersom namnet König är vanligt (peppar, peppar) i de kustbygder som har gränser mot Umeå lappmark men knappt förekommer alls i de norrbottensocknar som hade kontakter med Piteå/Luleå lappmark i mitten på 1600-talet så krävs en tidigare närvaro för Erik Eskilsson i Umeå lappmark för att inte vara besvärande för EE-teorin. Och det finns faktiskt en uppgift, som jag just upptäckte, som pekar på en tidigare närvaro i Umeå lappmark av Erik Eskilssons familj. I personregistret för Västerbottens renoverade domböcker 1635-1736 finns en referens till en 'Anders Eriksson i Raan' som förekommer i protokollet för Lyckseletinget 1680 13/1 §2. Eftersom ingen Anders Eriksson finns i skattlängderna för Ran (eller för Gran) kring denna tid så håller jag det för troligt att detta är sonen till Erik Eskilsson. Både EE & sonen Anders Eriksson skattar ju i Umeå lappmark ett antal år senare, men detta tyder på att EE:s familj troligen varit närvarande i Umeå lappmark redan tidigare än vad som är känt från skattlängderna. Därmed är också det tidsmässiga dilemmat löst. Vad som står i denna notis vet jag inte, men det får vi väl kolla upp. Carl-Oskar nämnde att Erik Eskilsson ansökt om att få byta från Piteå lappmark till Umeå lappmark. När gjorde han det?

För övrigt kan man iofs tänka sig att Erik Eskilsson kan ha kommit i kontakt med folk från bygder där namnet König förekommer redan 1675 då han var involverad vid Luleå silverbruk, där han skattar som hållapp. Väldigt många knektar från Skellefteå & Burträsk tjänade som bruksknektar vid Luleå silverbruk. Utifrån den tanken är naturligtvis inte en tidig närvaro i Umeå lappmark något krav... Personligen tycker jag dock att "scenariot" att Hans skulle äktat sin fru flera år innan han kommer till Umeå lappmark låter betydligt mer osannolikt än att Hans Ersson skulle ha äktat sin fru efter han kommit till Umeå lappmark.

En König som jag aldrig sett diskuteras som fadersalternativ för Barbro Königsdotter är König Olofsson Kuuth (d.ca 1672) i Anundsjö. Inte så konstigt eftersom Anundsjö ligger en bra bit bort och det är högst oklart om han hade några döttrar som skulle passa in (se mer i tråden om släkten Kuuth). Men enligt ovannämnda domboksregister så förekommer faktiskt 'Kiönick Kuuth', lappfogde i Ångermanland, i en domboksnotis vid Lyckseletinget 1666 11/1 §5. Notisen lär väl knappast ge någon info om någon ung dotter Barbro, men alla König:ars förehavanden i Umeå lappmark är naturligtvis intressanta att kolla upp.

En annan intressant person som omnämnts tidigt i denna tråd, som jag inte tror någon har koll på var han tar vägen, är den Anders Persson i Tegsnäset, Umeå som flyttar till lappmarken 1686. Han förekommer tydligen i många domboksnotiser: Lyckseletinget 1675 9/1 §6 samt vid tingen för Umeå socken 1675 19-21/7 §26, 1682 8-9/6 §15 & 1687 25-26/10 §35.

Det finns alltså en hel del möjligen högintressant info att kolla upp i domböckerna. Dock litar jag inte för fem öre på att personregistret är fulltäckande. För t.ex. Lars Rang som vi vet förekommer i drösvis med domboksnotiser finns det bara två domboksreferenser i personregistret. Någon som vet om Västerbottens domböcker finns tillgängliga online? Hittar dom inte på Svar, men kanske på Genline eller Arkiv Digital??

Erik Holmlund 4 augusti 2011

Den Könik Olofsson Kuuth som jag omnämnde i mitt föregående inlägg finns belagd som lappfogde i Åsele lappmark 1662-69. Men det är också intressant att notera att han förekommer i ett utdraget lägersmål i Åsele lappmarks domböcker 1658 & 1659. Könik Kuuth beskylls för att ha lägrat en lappiga i Vapstens sameby(som dock inte hörde till Åsele lappmark, utan till Ume lappmark).

Det följande citatet är av ett inlägg som jag just skrev under släkten Kuuth ( http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=1107802#POST1107 802) "I Åsele Db 1658-01-08 §6 stämmer Kiönich Olofsson wapstlänsmannens son Peder Jacobsson om ansvar för falsk beskyllning mot Kiönich för lägersmål med lappigan Lucia Andersdotter. Huruvida något barn blev avlat vet jag inte, men man kan ju anta att det ofta var så lägersmål kom i dagen. I vilket fall som helst så tycks det ha funnits uppfattningar i Vapstens lappby företrädd av sonen till byns betrodde ordningsman, att Kiönich Olofsson lägrat en av byns pigor.

Märkligheterna fortsätter i Åsele Db 1659-01-03: §1 Wapstlänsmannen Jacob Pedersson anmäler att hans son Peder Jacobsson har blivit rånmördad av Enar Andersson av Grans lappby i Ume lappmark. §3 Rannsakning om Kiönich Olofssons horsbrott mot lappigan Lucia Andersdotter.

Uppenbarligen har rannsakningen mot Könik Kuuth fortgått över två ting, men vid tillfället för det andra tinget så finns inte personen som leder anklagelserna mot Kuuth närvarande, för han har just gått och blivit mördad. Vilket märkligt sammanträffande. Måhända fanns det någon halvlappsk person NN Königsdotter/Königsson av oäkta börd i Vapstens lappby. Långsökt är det i vart fall inte. En lägring som mynnar ut i en oäkting torde ha rört upp mer känslor, och dragit upp brottet till ytan, mer än en lägring som aldrig resulterat i något barn.

Könik Kuuth förekommer också vid ett tillfälle i domböckerna för Umeå lappmark. Ume lappmarks Db 1666-01-10 §5 handlar om Siul Jonssons i Wapsten besvär över lappfogden i Ångermanland, Kiönich Kuuth att han försöker slå under sig kronouppbörden för från Wapsten, oaktat icke Kuuthen utan Aegidius Otto vore rätter uppbördsman."

Det kan alltså mycket väl ha funnits någon lappsk Königsdotter (eller snarare halvlappsk) i Umeå lappmark, född av lappigan Lucia Andersdotter. Detta har bäring mot det som i denna tråd har diskuterats rörande hustrun till Hans Ersson, dvs Barbro Königsdotter. Det har hävdats att namnet König indikerar svenskt ursprung, och namnet König har använts för att knyta klockarfamiljen till olika personer i Umeå landsförsamling, där namnet König förekommer någorlunda frekvent. Könik Kuuths lägrande av en lappsk piga i Umeå lappmark visar dock att det mkt väl redan kan ha förekommit någon person i Vapstens lappby som bar namnet Königsdotter.

Vem som var Barbro Königsdotters föräldrar lär nog vara en fråga som inte får något entydigt bevis åt något håll, men tvärsäkra påståenden att hon måste ha kommit från de svenska kustsocknarna köper jag inte. Som tidigare nämnts i denna tråd, så uppges det i en domboksnotis att hon hållit högläsning ur den [lappska] postillan inför församlingen. Är inte det ett starkt indicium på lappsk börd så vet jag inte vad som är det. Det är i vart fall inget svagt indicium på lappsk börd i en kapellförsamling där ingen annan person i församlingen var av svensk börd, bortsett från någon prästfru.

F.ö. kan man notera att om något barn kom ur den påstådda beblandningen mellan Könik Kuuth och Lucia Andersdotter, så bör barnet ha varit närmast jämnårigt med klockaren Hans Ersson.

Constantinus Lindfors 4 augusti 2011

Erik: En intressant tanke! Om Barbro Königsdotter verkligen kom från Vapsten så skulle det kunna förklara varför hustrukolumnen hos Hans Ersson är tom i mtl redan från 1718 (se ditt tidigare inlägg från den 17 februari 2011 kl. 22:06 i den här tråden). I mantalslängderna upptogs folk mellan 15 och 60 år och Barbro skulle ha passerat 60-strecket 1717/1718. Men samtidigt ställer jag mig lite skeptisk till det faktum att Barbro vore 50 år gammal när yngste barnet Anders Hansson föds 1707, dock ingen omöjlighet.

Erik Holmlund 4 augusti 2011

Constantinus> Tack för påpekandet om tidpunkten när hustrukolumnen blir tom, för den hade jag för tillfället glömt att reflektera kring, men den tycks ju peka mot födelseår på ungefär 1657/58. Jo, det stämmer ju att det finns uppgifter som anger att Hans Ersson hade ett "sladdbarn" född 1707, dvs sonen Anders Hansson. Födelseåret kommer från husförhörslängder. Inget av Hans Erssons barn återfinns, mig veterligen, i någon födelsebok, varför det finns ett stort mått av osäkerhet kring exaktheten i födelseåren i barnaskaran. Andra anledningar att fundera kring födelseåren i barnaskaran: -Det generellt höga felaktighetsfaktorn i Lycksele/Sorseles kyrkböcker -Anders Hanssons hustru Barbro Laestadia uppges vara född 1695 (enl husförhörslängder), och hon vore alltså tolv år äldre än sin make om födelseåret 1707 för Anders stämmer. -Det märkligt långa och utdragna tidsspannet för Hans Erssons barnaskara. 4 kända barn når vuxen ålder. Via bakräkning (sonen König Granlund) respektive osäkra födelseuppgifter i HFL för de andra barnen så kommer man fram till att de är födda 1682, 1692, 1700 & 1707. Utöver dessa barn finns uppgiften från Arjeplog om ett ytterligare barn som begravts 1685(tidigare omnämnd i denna tråd). Det är märkligt stora luckor i barnaskaran. Stämmer alla f-åren, eller kan barn ha fått felaktiga födelseår, är en fråga jag länge ställt mig. Det känns som att det mkt väl kan var så, men jag saknar bevis för påståendet.

Tillägg: Nämnvärt är också att Barbro Laestadia bör vara 47 år gammal när sonen Anders föds 1742, om alla födelseuppgifter är korrekta. Det är också en aktningsvärd och hög ålder att föda barn vid. Anders (f.1742) återfinns i Sorseles födelsebok, men den bär dock tecken av att vara en i efterhand rekonstruerad födelselista, snarare än en kontinuerligt förd födelselängd, varför tillförlitligheten även om den uppgiften, är lite svajig.

Dock berörde Erik Holmlund bonden König Larsson i Bygdsiljum, Burträsk i tråden om Hans Ersson på Anbytarforum den 18/2 förra året ”…Könich Larsson i Bygdsiljum. Han återfinns i mtl under en lång serie av år. I mtl 1680 dyker det upp en dotter i dotterkolumnen och hon bör alltså vara född 1662/63. Hon finns på gården t.o.m. mtl 1682. I mtl 1683 är dotterkolumnen tom! Var Babsan i Stensund bördig från Burträsk? Hade Sorseleklockarns ättlingar hår under fötterna?...” Således behöver König Larssons familj först redas ut innan en säker Granö-koppling kan slås fast! (Constantinus Lindfors i e-brev 2012-03-24)

Postat lördagen 07 april 2012 - 18:15 --------------------------------------------------------------------------------

Erik: Jag har funderat lite på Åsele-spåret. Du menar alltså att lappfogden König Olofsson Kuuth omkring 1657 skulle ha fått en utomäktenskaplig dotter Barbro med lappigan Lucia Andersdotter, som äktar sig 1658/59 med Erik Persson i Åsele (som senare flyttar till Umbyn/Örträsk). Lucia dör och Erik gifter om sig med Malin Persdotter, med vilken han fick två döttrar som blev gifta med Matts Mattsson i Umbyn resp. Erik Christoffersson i Åsele.

Så här långt är allt OK, men hur hamnade Barbro Königsdotter i Sorsele? Efter mammans bortgång tar morbrodern Jakob Andersson hand om flickan, som får växa upp hos hans familj. Barbro gifter sig senast 1682 med Hans Ersson (parets äldste son König föds då). Jakob Andersson skattar för Olselet 1661-1704 och får sällskap av Hans Ersson som skattar för samma lappland 1686-1720. I Jakobs delområde anläggs så småningom Saxnäs/Storvallen och i Hans' delområde tillkommer Stensund. Platserna ligger bara någon mil från varandra fågelvägen. I så fall kan man konstatera att Hans Ersson blev ingift i Jakob Anderssons familj genom fosterdottern Barbro, och då kan du mycket väl ha rätt i ditt antagande så det är bara att gratulera.

MEN det finns ett stort frågetecken i denna historia! Du skriver själv i detta inlägg att du inte vet om något barn blev avlat genom kärleksaffären mellan König Olofsson Kuuth och Lucia Andersdotter, och det är ett uppenbart svaghetstecken (hela historien står och faller på denna lilla detalj!). Även Åsele-spåret består av en mängd spekulationer och detta är inte så mycket bättre än Granö-spåret där vi vet att bonden König Persson hade en dotter med namnet Barbro! Likväl skulle jag uppskatta att chansen åt endera hållet är fifty-fifty. Säkra på hur det hela faktiskt förhöll sig kan vi aldrig vara.

Om nu Barbro Königsdotter och Per Noraeus Fjellström i Silbojokk var tremänningar, så blir jag nyfiken över Erik Persson Sorsell (1682-1754) från Sorsele som gifte sig med Pers dotter Barbro Fjellström (1684-1759). Erik bodde i Silbojokk åtm. 1716-1721 där han var klockare och familjen flyttar senare till Heden i Öjebyn, Piteå lfs. Erik kom då att fungera som tingstolk i lappmarken. Vem är tänkbar fader till Erik Persson Sorsell? (Constantinus Lindfors i Anbytarforum)

Efterträdde Erik Persson i Granön.

DB 1671 9/1: Striden om Fahlträsket tas upp första gången. KP i Granönmot Nils Andersson från Umbyn (lapp).

1705 Lyckseletinget: Könik Persson och Anders Nilsson i Kussjön hadefiskat i Falträsket, Järvträsket, Lappträsket, Mörttjärn, Grubbtjärna,Långtjärna och Klaawattotierna, 6, 7 och 8 mil från Granön belägna.

DB 1708 20/1: Vittnar om Höghedsbron, som han säger tillhörtStärkesmark.
Baserat på mantalslängderna. 1709 König Persson med måg och 2 döttrar. 1710 Zachris Jonsson m hust, 1712 Zachris Jonssons hust, 1714 hu Brita och därefter ZJ till han dör 1719 och hust Brita står för hemmanet igen.

GMR 1728 ger Könik Perssons skattehemman åbos nu av hust Brita. 4 soldater utgått för hemmanet sedan roteringen. (Rune Forsgren i Anbytarforum 2006-09-04 Umeå)

Hittade en intressant sak på sida 153-154 i boken ”Om Umeå lappmarks svenska kolonisation från mitten av 1500-talet till omkr. 1750”, en akademisk avhandling av Gustaf Göthe, Uppsala 1929.

Samma år [1671, min anm.] kommer för första gången striden om Falträsket mellan bygd och lappmark till synes i domböckerna. Könich Pedersson i Granön, som år 1667 å Ume ting hade första gången uppbjudit ett av honom upptaget hemman för vinnande av fastebrev, klandrades nämligen av lappen Nils Andersson från Umbyn, för att han hindrade denne att »bruka sina fisketåhlar» i nämnda sjö. Könich genmälte, att av urminnes tider vore detta träsk under hans hemman hävdat, men att Nils Andersson ändock fiskade däri, även just den tid, då Könich idkade själv där »sina våhnar»; detta säges han, Nils Andersson, göra »efter förriga bruk och gammal sedvänjo givandes dessförinnan andra lov detsamma att göra». Vidare klagade Könich, att, när han ber lappen för betalning föra hans fisk därifrån, denne förvägrar sig att bispringa honom. Resultatet blev, att de härom blevo »inför rätten med handsträckning förlikte (emedan bevisligt är berörde träsk av fornt och urminne Könichs hemman tillytt hava), att Nils Andersson brukar med Könich Pederssons lov och minne samma träsk uti hans frånvaro, men när Könich själv är närvarande, skall Nils Andersson därmed avstå, icke heller någonsin androm lov giva där att fiska. Nils Andersson tillsäger sig ock vilja för betalning hjälpa Könich Pedersson med sin avel ifrån förbemälta träsk, då han därom til litas».”

Källa: Sept.-tinget 1667 i Umeå socken samt Umeå lappmarks tingsprot. 9 jan. 1671.(Constantinus Lindfors i Anbytarforum 2012-04-03 Hans Ersson)