Antavla Leif Arne Boström

Ur Nederkalix sockenstämmoprotokoll 1727, 1 november:

Åldersstigne bonden Per Josepsson ifrån Målsöhn inkallades och om dess försporde giftermålshändelse tillspord , emedan barnen med honom derutinnan skola vara uti någon skiljaktighet. Yttrade sig wäl icke varit i de tankar därest barnen mot honom sig så betedt som wederbort. Sonen Johan Persson som sitter uppå sin faders hemman andrar häremot det han sig ingalunda visste vara någon skuld till en sådan sin faders utlåtelse, skolandes gådt honom tillbörligen och wähl under ögonen, samt sedan gården för några år afbrunnit, gjort sin plikt, att den igen till nödiga tarfhus (?) bilfvit uppbyggd och ellijest uppå allt sätt sökt hålla hemmanet wid macht och derföre draga alla onera. Men emedan det så illa upptagit är , att Johan Persson sökt att i godo sin fader afråda vidare att gifta sig, såsom ländande ej mindre för honom sjelf i sin höga ålderdom, än sig och hustrun till olägenhet, af fruktan, att icke kunna med den tillkommande stiuf- och svärmodern förena, hvar igenom han föreställer sig hända det han som nu i många år dragit med hemmanet måste bryta därifrån, med mera oreda han föreställte deraf kunna förorsakas.

Pastor Loci med församlingen sökte Per Josepsson ifrån widare giftermål afråda med förehållan, det han nu om sina 70 år hvarken wore af de krafter eller hade det förr, hälst han nu hade barn och barnbarn som kunna försörja honom och förestå hemmanet hädanefter.Intygades Olof Olofsson i Ytterbyn, som där är uppsyningsman, att barnen allenast wehla med böner förmå sin fader Per Josephsson afhålla ifrån giftermål. Men Per Josephsson påstod som alltid till förene, sig ej kunna därifrån rådas, ehuruväl han ingen ringaste orsak om sina barns hårdhet visa kunde.

Andragandes efter lämnad tid sig därutinnan att betänka, thet sonen Johan sagt honom intet wara wärd bedjas att hålla med sitt giftermål inne. Hvartill sonen högeligen nekade, så väl som dertill att dess fader sökt förebära sig ej så blifva hållen i kläder som wederborde, sägandes widare om icke annat fehlte än det senare så har han sig wäl efter sin faders wilja därutinnan lämpat så vidt hemmanets förmåga tåhlte och dess willkor anstod.

Och som äfven nu på allt sätt Per Josepsson härutinnan sökte övertalas, men förgiäfves . Förmantes sonen med sin hustru ingalunda gifva sin ålderstigne fader tillfälle till något klagomål, utan med tålamod och tiden gå sin fader hörsammeligen tillhanda så framt han i sin levnad vill hafva välsignelse, sammaledes och fadern att leva med sina barn i enighet och gudsfruktan, beqvämandes sig till sämja, och emedan han förmärkte sitt tilltänkta giftermål allom vara obehagligt och numera icke annat åstadkommer, sedan han gifvit husbondeväldet ifrån sig, än osämja honom och barnen emellan, som kunde lända till fast större missämja i längden, än wara ogift. Sina barns åstundan, jämte hela församlingen följaktig wara ock mera tänka på sin dödlighet, med barn och barnbarns tillväxt och förkovring, så i andelig som tjänelig måtto, hvar uppå de tog sitt afträde.

(Avskrift av Bengt-Göran Nilsson, som lägger till kommentarerna:)

Åldern 70 år torde här vara för högt upptagen. Per är född 1664 30/6, son till bonden på nr 14 i Ytterbyn, Josep Danielsson och dennes hustru, Karin Olofsdotter. Således var han 63 år gammal.

Per Josephsson bodde tillsammans med sin son Johan Persson på hemman nr 14 i Målsön,Ytterbyn. Trots alla förmaningar gifte han om sig den 2/6 1728 med änkan Brita Johansdotter från Yttermorjärv. Äktenskapet varade till 1745 då det den 9/4 noteras att testamente lämnats efter "Gamle Per Josephsson i Mårtsön". Han torde då ha varit ca 81 år när han dog. Hans första hustru, Karin Larsdotter från Sangis, dog 1721, 69 år gammal.

(Bengt-Göran Nilsson)