Förfäder Karin Andersdotter.   Född i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo) [1] . Född i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo) [2] .
Gift.
med Olof Matsson. Olof Matzon i Gävle [2] .
Rådman i Gävle (Gäst).
Hans namn har felaktigt tolkats som Olof Mårtensson i Gävle (Gäst) [1] .
1 Malin Olofsdotter.   Född i Gävle (Gäst) [3] . Gift.
med Olof Larsson. i Gävle (Gäst) [3] .
  2 Lars Olofsson.   Född i Gävle (Gäst) [3] . Borgmästare i Gävle (Gäst) [3] .
med .
    3 Daniel Larsson.   Född i Gävle (Gäst) [3] .
    3 Måns Larsson.   Född i Gävle (Gäst) [3] .
    3 Brita Larsdotter.   Född i Gävle (Gäst) [3] .
    3 Anna Larsdotter.   Född i Gävle (Gäst) [3] .
  2 Johannes Olai Gevaliensis.   Född i Gävle (Gäst) [3] . Död 1598 i Uppsala [4] . Magister [3] .
Professor Academiae Upsaliensis [3] .
med .
    3 Olaus Johansson.   Född i Uppsala [3] .
    3 Martinus Johansson.   Född i Uppsala [3] . Död i Uppsala [3] .
    3 Lars Johansson.   Född i Uppsala [3] . Död i Uppsala [3] .
    3 Karin Johansdotter.   Född i Uppsala [3] .
  2 Magnus Olai.   Född i Gävle (Gäst) [3] . Mäster Måns [3] .
Kyrkoherde i Söderköping [3] .
med .
    3 Margareta Månsdotter.   Född i Söderköping [3] . Gift.
med Sven Tidiksson. Fogde i Östergörland [3] .
      4 Svensdotter.   Född [3] . 3 barn [3] .
Gift.
med Anders Svensson. i Norrköping [3] .
      4 son Svensson.   Född [3] .
    3 Malin Månsdotter.   Född i Söderköping [3] .
    3 Johannes Bur.   Född i Söderköping [3] .
    3 Karin Månsdotter.   Född i Söderköping [3] .
1 Brita Olofsdotter.   Född i Gävle (Gäst) [5] . Gift.
med Nils Olofsson. Född [5] .
  2 Anders Nilsson.   Född [5] . Rådman? [6] .
Anders Nils. som förr hade Sifridh Henr. Secreterere(n)s Hustru [5] .
Gift med Bureättling.
Gift.
med Elin Königsdotter. Född i Baggböle, Umeå landsförs (Väbo) [7] .
Hennes barn med Sigfrid Henriksson inte med i Johan Bures släktbok i autograf, men i X37 och X36.
Gift med Bureättling [7] .
    3 Olof Andersson.   Född 1576 [8] . Död 1627-11-04 [8] . i Köping [5] .
i Stockholm [9] .
Borgmästare i Stockholm (Nordin)
Född [5] .
Olof Andersson (person-id 2489) finns på sida 30-31 i andra delen av ”Stockholms rådhus och råd” från 1918. Där framgår följande: ”118. OLOF ANDERSSON, f. 1576 i Gefle, son af rådmannen därst. Anders Nilsson och Helena Köniksdotter (syster till ärkebiskopen Petrus Kenicius), var först handlande i Gefle, men flyttade sedermera till Köping, hvarest han valdes till rådman 1605 30/4, blef borgmästare därst. 1610 6/5 och ånyo rådman 1611 7/5 – 1616 3/5, då han uppsade sitt ”rådmansvälde” och flyttade till Stockholm, hvarest han blef kämnär s.å. 5/5, rättafogde och borgmästare 1617 21/5, ordförande i den andra deputationen af rådet 1627, död 1627. Han var äfven stadens byggmästare 1619 7/5 – 1620 8/5. Han sålde 1626 14/8 två sammanbyggda stenhus öfverst i Skottgränden på södra sidan den tomt, hvarpå den bekanta källaren ”Holländska Thijen” ännu på 1800-talet låg, nr 21 Österlånggatan. Vid samma gata invid Slottsbacken, sålde han 1626 9/12 öfversta hörnhuset vid Lindveds gränd, på högra sidan, då man går ned till stranden. – G. 1:o 1598 m. Anna Michaelsdotter, † 1613; dotter af k. hofpredikanten, prosten och kyrkoherden i Köping, Michael Olai Gevaliensis; 2:o 1614 9/1 i Nicolai förs. m. Brita Andersdotter, i hennes 2:a gifte, † 1619, änka efter Johan Berndtsson; 3:o 1622 m. Maria (Chesnecophera) Liljeram, i hennes 2:a gifte, † före 1660, dotter af legaten, professorn och jur. doktorn Nils Chesnecopherus och Agneta Lonicera samt enka (g. 1620 30/1) efter kamreraren Boo Wernersson († 1621) i hans 2:a gifte, och omg. 1629 m. öfversten Jakob Forbes af Lund. Barn i 1:a giftet: Olof (antog släktnamnet) Rigelius, f. 1599, fil.mag.; Mårten Olofsson, f. 160(1), borgare i Stockholm, begr. 1650 1/3 i Storkyrkan; Brita Olofsdotter, f. 160(3), begr. 1655 18/2 i Storkyrkan, g. 1620 m. borgmästaren Jöns Henriksson, † 1655; Karin Olofsdotter, g. 1625 27/2 m. handlanden i Stockholm Jacob Feiff; i 2:a giftet: ett barn, d. 1616 6/6, ett barn, d. 1617 20/10; i 3:e giftet: Agneta Olofsdotter, d. 1623 30/3, g. m. öfversten Mauritz Duwall, f. 1603 18/5, † 1655 25/1; Nils Olofsson, d. 1624 3/3, † ung; Anna Olofsdotter, f. 1625 6/5, † 165., g. 1650 m. häradshöfdingen och assessorn Åke Wrång, i hans 1:a gifte, f. 1612 16/9 † 1679; Bo Olofsson, d. 1627 10/4." Här bör jag inflika att kamreraren Bo Verniksson (död 1621) som nämns i ovanstående text, var även en Bureättling (person-id 447). Samtidigt blir man nyfiken på föräldrarna till Olof Anderssons första hustru. Delar av utdrag från sida 192-194 i Gunnar Ekströms ”Västerås stifts herdaminne” (1:2) från 1949: ”Michael Olai Gevaliensis – Mickel Olsson – 1573.29.9 – 1599.26.4. Herr Mickel var bördig från Gävle (RMP f. 44v). Broder är kungl. kamreraren Mats Törne (VH 1581:4). […] Den 26 april 1599 ”avsomnade den gudfruktige man herr Michael i Köping och begrovs 6 maj.” (UB, E 297 s. 114). G.m. Elin Mårtensdotter som lever ännu 1624, men som påföljande år synes vara död (VH 1624:4C, 1625:4A). Hon var dtr t. borgmästaren Mårten Bengtsson i Åbo och h.h., bördig från Gävle, med gård i denna stad och hemman i Sätra, där intill (RR 1587 f. 27v). Av barn måste ha funnits åtminstone en dotter, eftersom 27 maj 1608 i Köping omtalas en måg, Olof Andersson (KSA A1:1). Denne är rådman, sedermera borgmästare i Köping och död 1627 som borgmästare i Stockholm. Han var g.m. herr Mickels dotter Anna, död 1613 (SRR 2 s. 30).” En aha-upplevelse inkom efter det faktum att Michael Gevaliensis och Matts Törne (som levde än 1590, men var död 1591) var bröder och barn till en Olof Törne i Gävle! Se även denna tråd. Åter till ”Stockholms rådhus och råd”, sida 29: ”115. OLOF NILSSON, ofta med ett tillagdt ”östantill”, f. omkr. 1570, var son af tullnären Nils Larsson och h.h. Ingrid, döda före 1606. Han lär omkring 1597 hafva blifvit borgare i Stockholm, var 1600 5/5 – 07 8/7 en av borgerskapets 48 äldste, brandmästare 1601 22/5 – 04 14/5, vin- och dryckesprofvare 1604 14/5 – 05 27/5, kyrkovärd i Storkyrkan 1605 27/5 – 07 8/7, hvilken dag han blef vald till kämnär och utan att hafva suttit såsom rådman blef han 1608 30/5 borgmästare. Han förvaltade stadsbyggareämbetet 1612 8/5 – 1614 23/5. I juni 1615 utnämndes han till assessor i Svea hofrätt och blef tillika häradshöfding öfver Vaxala, Bälinge och Bro härad i Uppland 1631. I anseende till ålder och sjuklighet erhöll han afsked från hofrätten 1642 20/5. Död före dec. 1650 (ej 1652). Ägde hus vid Olof Knutssons gränd och Skomakaregatan. – G. före 1597 m. Barbro Mattsdotter Törne, † änka, begr. 1650 22/12 i Storkyrkan, dotter till konungens kammarmästare Matts Törne. Barn: Helena, g.m. Jakob Gardiner; Karin, † 1639, g. 1615 12/11 m. rådmannen Erik Henriksson (Stockenström); Barbro, † 1674, g. 1621 11/2 m. rådmannen Anders Henriksson (Stockenström); Nils Olofsson, borgare; Johan Olofsson; Hans (upptog mödernenamnet) Törne, politieborgmästare, † 1671; Malin, d. 1611 30/6; två barn, döpta 1612 16/8 o. 1614 19/6 (sannolikt identiska med ett par af ofvannämnda söner).” Trots den felaktiga kopplingen mellan Anders Nilssons familj och klanen Törne i Svenska Ättartal kan man ändå konstatera ett indirekt släktskap i och med att Olof Anderssons och Olof Nilssons hustrur var kusiner. Dessutom blev Olof Anderssons systerdotter Christina Hising från Köping gift med Olof Nilssons son Hans Olofsson Törne. (Constantinus Lindfors 2015-09-01 Anbytarforum Johan Bures släktbok)
    3 Anna Andersdotter.   Född [5] . Gift.
med Mickel Hysing. i Köping [5] .
  2 Olof Nilsson.   Född [10] . På en liten papperslapp som senare bundits in i släktboken med folionummer 147 finns en separat släkttavla där han, syskonen och föräldrarna skrivs: ”Olof Nilson” [10] .
  2 Kerstin Nilsdotter.   Född [10] . Piga [10] .
På en liten papperslapp som senare bundits in i släktboken med folionummer 147 finns en separat släkttavla där hon, syskonen och föräldrarna skrivs: ”Ju. Chirstin en degeligh pijga som war i Samwetz qâl hos M.<äster> Lars Kyrkh. i Stokholm.” [10] .
Denne magister Lars var hennes morbror [11] .
1 Gertrud Olofsdotter.   Född i Gävle [3] . Hu: Gertrudh Måns Jönsons Secretererens förre hustru barnlös [3] .
Gift.
med Måns Jönsson Blanting. Sekreterare [3] .
1 Martinus Olai Gestricus.   Född i Gävle (Gäst) [2] . Död 1585 i Nyköpings stad [12] . Biskop i Linköping [2] .
Avsatt 1580 [13] .
Gift.
med Kristina Månsdotter. Född [14] .
Av Michaël Lehman (Philippos) i Anbytarforum måndag den 01 aug 2005 kl. 10.11: Marc avser Forsa församling i Hälsingland. Angående dessa ärkebiskopar kan jag rekommendera studium av Svenskt Biografiskt Lexikon. Enligt de uppgifter, som jag har, hette Olai Martini moder Kristina Månsdotter, dotter till Magnus Erici, kyrkoherde i Forsa. Enligt andra uppgifter hette hon Kristina Larsdotter och var dotter till Laurentius Petri Nericius, som dock inte var kyrkoherde i Forsa, utan ärkebiskop av Uppsala. Att Olaus Martini hade en son vid namn Nils Olai Olsson är otänkbart. Antingen använder man den svenska namnformen (Nils Ol[of]sson) eller den latinska (Nicolaus Olai), men ingen sådan kontamination.
  2 Olaus Martini.   Född 1557 i Uppsala [14] . Död 1609-03-17 i Uppsala [15] . Ärkebiskop i Uppsala [2] .
Ärkebiskop från 1601 till 1609 i Uppsala.
Gift 1586-08-14 [16] .
med Ragnhild Håkansdotter. Född 1561-12-22 i Norrköping [15] .
Död 1653-03-23 [15] .
    3 Kerstin Olofsdotter.   Född i Nyköpings stad [2] . till Runstorp [2] .
Gift med Bureättling M. Samuel [2] .
Gift.
med Elias Ralambius. Professor i fysik i Uppsala (Nordin)
Gift.
med Samuel Andreae. Född i Luleå landsförsamling (Nobo) [17] .
Skolmästare i Uppsala [17] .
Kyrkoherde i Östervåla (Uppl) [17] .
Magister
Död 1662 [18] .
Gift med Bureättling [17] .
Hu Chirstin M. Eliæ Rala(m)bij. och M. Samuelis [2] .
Ovanför har Johan Bure senare lagt till, med annat bläck: ”til Runs torp.” [2] .
Magister, Gr. litt prof. i Uppsala 1608, prost och kyrkoherde i Wåhla (Nordin).
      4 Magnus Ralamstierna.   Måns född [2] .
      4 Olof Samuelsson Grubb.   Född [8] . Upprepning
      4 Anders Samuelsson Grubb.   Född [8] . Upprepning
      4 Kristina Samuelsdotter Grubb.   Född [8] . Gift [8] .
med Anders Aialinus. Magister
Född [8] .
Upprepning
      4 Petrus Samuelsson Grubb.   Född [8] . Upprepning
      4 Katarina Samuelsdotter Grubb.   Född [8] . Gift [8] .
med Claus Skragge. Pastor i Hedemora 1670 (Nordin)
Född [8] .
Upprepning
      4 Ragnhild Samuelsdotter Grubb.   Född [8] . Upprepning
      4 Elias Samuelsson Grubb.   Född [8] . Upprepning
    3 Karin Olofsdotter.   Född i Nyköpings stad [2] . Gift.
med Nicolai Myliander. Magister [2] .
Professor i Uppsala [2] .
    3 Anna Olofsdotter.   Född i Nyköpings stad [2] . Gift.
med Simon Olai Nauclerus. Skolmästare i Stockholm [2] .
Kyrkoherde 1621 i Enköping (Uppl) [19] .
Död 1638 [19] .
Nauclér (Nauclerus), släkt, härstammande från Simon Olai Nauclerus (d 1638), vars tillnamn tidigast kan beläggas 1607 då han inskrevs vid universitetet i Wittenberg. Namnet är härlett från det grekiska ordet för "skeppare". Simon har identifierats (Callmer) med den "Simon Olai Stokholmensis" som 1605 inskrevs vid UU. Hans sthlmsanknytning styrkes av att han 1622 köpte hälften av en ' gård i Sthlms norra förstad av sin "svåger" Nils Tomasson. Uppgiften (Marks v Würtenberg; Hiilphers) att Simon var son till en handlande Olof Nauclér i Sthlm, har dock inte kunnat beläggas och är sannolikt en konstruktion på grundval av Simons patronymi- kon och tillnamn. Påståendet om härstamning från prosten i Göppingen, Württemberg, Johannes Nauclerus (1493 — 1556) är troligen endast grundat på namnlikheten. Simon Olai Nauclerus uppges (Sthlms storskolas journal) ha varit conrector under Olaus Erici Elimseus' (bd 13) rektorat, dvs 1609—11, och därefter efterträtt denne. Han blev 1618 hovpredikant och 1621 kyrkoherde i Enköping. Han var påtänkt som bisittare i det på 1620- talet planerade consistorium ge-nerale, ett slags centralstyrelse för sv kyrkan. Han gifte sig med ärkebiskop Olaus Martinis dotter Anna och blev far (Marks v W; Hülphers) till kanslisten i k kansliet Johan Simonsson Naucler (d tidigast 1652). Dennes son (Marks v W; Hülphers) Simon Nauclerus (d 1709) utförde stuckarbeten bl a i gamla riksbankshuset och Maria kyrka i Sthlm samt i Tyresö slott. Enligt en obestyrkt uppgift (Marks v W; Hülphers) skall denne ha haft en bror vid namn Harald Johansson N som flyttade till Finland och blev farfar till assessorn Enoch Naukléer (1701—82), som adlades Furuhjelm. Denne uppger dock själv att hans farfar hette Harald Haraldsson Naukléer och att han inte visste om han var släkt med den rikssv släkten N (Genealogica 117). En annan son (Marks v W; Hülphers) till Simon Olai Nauclerus var markscheidern över rikets bergslager Olaus (Olof Simonsson) Nauclerus (1626—1706). De kartor över bla Stora Kopparbergs gruva som han utarbetade "präglas av klarhet och tydlighet" (Lindroth). Han var gift med en dotter till rådmannen i Falun Petter Lohrman (bd 24, s 96) och far till lektor Simon Nauclerus (1686—1750) i Västerås. Dennes äldre bror e o hovpredikanten och prosten i Delsbo Olaus Nauclerus (1675-1732) är bekant för sina 1702-03 tryckta avhandlingar Delineatio magna fodinae Cuprimontanae, i vilka han ger "den första verkligt upplysande skildringen av Falu gruva och kopparbrytningen därstädes" (Tunberg). Han var riksdagsman 1723. Söner till honom var provinsialläkaren Samuel N (1724—70) i Uddevalla och bergsrådmannen i Falun Olof N (1725—82), som var riksdagsman 1778—79. Den senare var far till rådmannen och magistratssekreteraren Carl Joel N (1758—1835) i Vänersborg, som var riksdagsman 1823, till kronofogden i Västerdalarna Gerhard N (1761-1803) och till bergmästaren i Nya Kopparberg 1821 — 35 Gustaf N (1772-1835). Deras äldste bror, bergshauptmannen Olof N (1753—1832), som ägde Gullsby pappersbruk och Lerhols sågverk i Brunskog samt Knutstorps sågverk i Grums, allt i Värml, var farfars far till rådmannen i Sthlm Karl Martin N (1867-1957). Dennes syssling överstelöjtnant Carl Eggert N (1869— 1936) var chef för K Fälttelegrafkåren 1925-1928. Hans brorson civilingenjör Johan Olof (Olle) Af (1905 -1974) var 1935-54 VD i Industrikemiska ab i Sthlm och 1955—70 VD i Skånska Attikfabriken ab (sedermera Perstorps ab). Han lade stor vikt vid forskning och utveckling av nya produkter. Perstorpsföretaget genomgick under hans VD-tid en utveckling till ett modernt industriföretag med ett mångskiftande produktionsprogram. Han blev 1962 ledamot av I VA. Syssling till Karl Martin och kusin till Carl Eggert N var med lic Reinhold N (1886— 1975), som 1923 — 52 tjänstgjorde vid Ersta diakonissanstalts sjukhus, från 1931 som överläkare. Konstnären Sigrid Bensow, f N (1882— 1954) var en syster till honom. Hon är representerad med målningar i Norrköpings museum. Brorsons son till Reinhold och Sigrid är Lennart N (f 1936), 1976-81 VD i ab Statsgruvor och därefter VD i Uddcomb Sweden. Författare AW H G-m (Svenskt biografiskt lexikon)
      4 Johan Simonsson Naucler.   Död tidigast 1652 [19] . Kanslist [19] .
med .
Ättlingar
      4 Olaus Nauclerus.   Född 1626 [19] . Död 1706 [19] . Markscheider [19] .
med .
Ättlingar
    3 Elisabet Olofsdotter.   Född i Nyköpings stad [2] .
    3 Martin Olai Nycopensis.   Född [20] . M<äster> Martini [21] .
Professor i Uppsala stad [2] .
Född i Nyköpings stad [2] .
Född 1596-02-08 i Nyköpings stad, Södermanland [22] .
Gift.
med Sara Kenicia. Född i Skara stad, Västergötland [7] .
    3 Haquinus Olofsson.   Haqvinus född i Nyköpings stad [2] . Död av galenört [2] .
  2 Margareta Mårtensdotter.   Född [23] . Barnlös än 1611 [23] .
Gift.
med Nils . Borgmästare i Linköping [23] .
1 Mickel Olofsson.   Född i Gävle (Gäst) [2] . Barnlös [2] .
1 Måns Olofsson.   Född i Gävle (Gäst) [23] . Köpman [23] .
Barnlös [23] .
1 Lars Olofsson.   Född i Gävle (Gäst) [23] . Skolmästare i Gävle (Gäst) [23] .
Kyrkoherde i Stockholm [23] .
En dotter (dubito) [23] .
Vasaskolan, Gävle 1557-2007

http://www.vasa450.se/lars_olsson.html

Laurentius Olai Gestricius

Föddes i Gävle omkring 1530 och var son till borgaren Olof Matsson och Catarina Grubb. Han blev 1557 skolans första rektor. 1562 blev han kyrkoherde i Klara församling i Stockholm fram till sin död 1565. Han var känd för sin kamp mot kalvinismen som i början av Erik XIV:s regeringstid försökte vinna stöd i landet. Han använde inte bara predikstolen för sin kamp utan utgav även genom uppsatsen Hypotheses principialicum errorum, quibus Galli quordram articulos christianae religiones impregnare et ivertere conantur.

Laurentius äldre bror Martinus valde också prästbanan. Han var biskop I Linköping men avsattes 1680 efter att arbetat mot den av Kung Johan III år 1577 införda mässordingen. Han dog som kyrkoherde i Nyköping. Hans son Olaus Martini föddes när faden var rektor i Uppsala 1557, och följde i faderns spår som ultraortodox lutheran och trots oenighet med Karl IX var han ärkebiskop från 1600 till sin död 1609.

I ett brev daterat den 2 mars 1564 skrev den blivande ärkebiskopen Abraham Angermannus ett brev till sin gamla rektor:

Var hälsad, vittberömde och vördade lärare! Filip från Makedonien lär ha sagt, att han inte gladde sig så mycket över sonens födelse som över att denna inträffat vid en tid, då det fanns förnämliga lärare som kunde bibringa sonen goda kunskaper och utmärkta personliga egenskaper. Dessa ord kan både jag och mina kära studiekamrater på de ädla vetenskapernas fält även finna tillämpliga på oss. Vi lyckönskar oss alltså till att ha fått börja våra liv just vid denna tid och i just de trakter, där Du genom Guds nåderika godhet blev en ledare för oss och särskilt för mig den, som funnit vägen till min lycka, sporrat mig till den och särskilt till mina studier. Med enastående framgång och nära nog gudalik visdom har Du fostrat ungdomen i Gävle och i hela Norrland så väl, att Gävle skola då för tiden med all rätt var mer ansedd än många andra skolor. Det var också därför som Din stora berömmelse för att vara nitisk lockade alla och envar till att beundra, hylla och söka Dig, så att kyrkornas församlingar började tävla med varandra om vem som skulle komma först med att resa berättigade anspråk på att få äga Dig. De visste nämligen, att en förståndig och framgångsrik man som vän är en utomordentlig tillgång. Då Ditt anseende hos alla är så stort, Dina förtjänster om kyrka och skolor så påtagliga, och det särskilt när det gäller den visdomens källa, som Du till hela Norrlands välfärd låtit framvälla i Gävle, och då Du dessutom bevisat mig personligen otroligt många välgärningar, kan jag icke underlåta att jämte alla rättsinnade lovprisa Dina förtjänster. Alltså uttalar jag härmed uttryckligen den tacksamhet jag känner för allt det goda som Du, min välgörare, hopat över mig, som lett mig till framsteg i allt vad gott är och som gjort Dina välgärningar vitt kända, ja odödliga.

Att ha ett gott hjärta är nämligen en enastående heder här på jorden, ja det är framstående mäns främsta prydnad. Att utmärka sig i välgörenhet har också med all rätt ansetts vara något vackert. Så till exempel brukar min kärleksfulle beskyddare herr David Chytrxus ofta fråga efter Din högvördige broder magister Martinus förhållanden, liksom Dina egna och flera andras, och då jag berättar, hur Du stiger mot allt högre uppgifter, svarar han, att de dygdernas frön, som en gång tycktes börja gro hos Dig, nu utvecklat sig till full växt. På samma sätt var Filip av Makedonien angelägen att inte låta sig överträffas i välgörenhet av någon annan man, vilket vi kan förstå av ett sant kungsord av honom. Då Filip vistades som gisslan i Tebe, behandlade tebanen Filo honom så vänligt, att han inte bara tog emot honom som en gästvän utan överhopade honom med alla tänkbara ynnestbevis. Då nu Filip ville tacka för detta men märkte att Filo inte ville ta emot någon gåva, yttrade han: "Käre Filo, försök inte beröva mig mitt företräde i konsten att visa välgärningar, ett företräde som ju naturen själv har gett mig".

För oss kristna däremot finns ingen mer påtaglig fatabur för ett gott och fromt sinne och för gud ingen söt lukt genom Kristus mer välbehaglig än goda gärningar, som är så att säga den starkaste trösten för de olyckliga och fattiga och nära på det enda medel Gud tillgriper i dessa sorgliga tider för att liksom i Abdias dagar nära och hägna sin fattiga församling och dem, som lägga vikt vid hans ord. Det bästa beviset för detta finner man i Din vitt omtalade välgörenhet (med en sådan berömmelse höjer sig en människa nästan till Gud), som med stor nitälskan alltid främjar kyrkans bästa och ständigt befordrat mina egna studier. Dem som gjort sig väl förtjänta om kyrkan och staten, brukade en tacksam forntid som belöning placera bland de strålande stjärnorna. Intet tycks vissare än att Du själv efter Dina stora förtjänster om kyrkan blivit inskriven och bestämd att en dag inträda i kretsen av kyrkans stora ljus och till evig gemenskap med den Heliga Treenigheten.

Också jag skall för min del sträva efter ett liv som blir Gud behagligt och alltid motsvarar mina lärares och mecenaters välgärningar och förväntningar på mig. Till slut ber jag Dig att i anseende till Din godhet och min medellöshet , för Guds skull, för kyrkans skull, värdigas befordra och understödja mina studier, som Du hittills gjort. Inför Gud vår Fader och vår Herre Jesus Kristus frambär jag dagligen ivriga böner för Dig ärevördige samt för hela fäderneslandets och hela kyrkans väl.

Rostock den 2 mars 1564. Din innerligt tillgivne Abraham Andrex Angermannus. 1565 stupade, ombord på "Finska Svanen", i ett slag mot danskarna mellan Bornholm och Rügen, Peder Axelsson Banér och Sten Svantesson Sture. Laurentius Olai skrev troligen på beställning av Erik XIV, i samband med begravningen i Uppsala domkyrka en minnesdikt över Banér:

Pedher Axilsson Baner then ärlige man, adels ähre och trohet thå aktade han mera änn wellust och egen welferd, godz, ägor och theres werd. Som en ädeligh helt, wijgh ock stark söker han the skepp aff Dannemark. Ridderlige låt han sine flagger flygha, the fångade skepp skola thet betygha. Nikter att strida war hans seed, ther striden war starkast war han gerne med. The Suenske förde han trolighe ahn, på Suanen war han en hoffuitzman then dag hans huffud lades nidh, the Danskes amiral sig gaff ther vid. Gudi haffuer hann åffrat sinna siell för Sueriges skull, han mår ganske well.


1 Anders Olofsson.   Född i Gävle (Gäst) [23] . Ryttare [23] .
12 barn [23] .
med .
  2 Andersdotter.   Född [23] . Gift.
med Jon . Herr i Östergötland [23] .
    3 Jonsdotter.   Född [23] . Gift.
med Jöns Laurentius. Herr i Skärstad (Smål) [23] .
    3 Israel Jonae.   Studiosus [23] .
  2 Brita Andersdotter.   Född [23] . Gift med Bureättling [23] .
Gift.
med Petrus Andreae. Född i Luleå landsförsamling (Nobo) [17] .
Magister [23] .
M. Petrus Andreæ prof. Vps. sedan Cammerrådh [17] .
Gift med Bureättling [17] .
”sedan F. N.<ådes> Hertigh Carl Philips præceptor ”. Därefter är i efterhand tillagt, med Johan Bures handstil: ”nu i Hofretten" [17] .
Riksens kammarråd 1611 [23] .
Phys prof 1599 i Uppsala [8] .
Sedan Gr. lit. prof., därefter Informator för hertig Carl Philip sedan assessor i Svea Hovrätt 1632 (Nordin).
Slutligen assessor i Kungliga hovrätten i Stockholm [24] .
  2 Olof Andersson.   Född [23] .
  2 Karin Andersdotter.   Född [23] . Död [23] .
  2 Olof Andersson.   Född [23] . Död [23] .
  2 Gertrud Andersdotter.   Född [23] . Död [23] .
  2 Axel Andersson.   Född [23] . Död [23] .
  2 Maria Andersdotter.   Född [23] .
1 Hans Olofsson.   Född i Gävle (Gäst) [23] .

Källor

  1. Johan Bure X 36 uppslag C
  2. Johan Bure, Släktbok s 142 (70)
  3. Johan Bure, Släktbok s 143 (72)
  4. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - Annerstedt (1877), d. 1, s. 102
  5. Johan Bure, Släktbok s 143v (73)
  6. Constantinus Lindfors
  7. Johan Bure, Släktbok s 180 (139)
  8. Nordin, Norrländska släkter
  9. Johan Bures släktbok X36, uppslag O
  10. Johan Bure, Släktbok s 147
  11. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf
  12. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - SBL – Gestritius, Martinus Olai
  13. Thomas Sverker
  14. Thomas Sverker, Släkt och Hävd 1993 s 448
  15. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - SBL – Olaus Martini
  16. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - SBL – SBL – Olaus Martini
  17. Johan Bure, Släktbok s 139v (67)
  18. Lenoard Bygdén
  19. Svenskt biografiskt lexikon
  20. Johan Bures släktbok, avskrift X37, uppsl. 31
  21. Johan Bures släktbok, avskrift X37, uppsl. 68
  22. Personhistorisk tidskrift 1974, s. 75 - Urban Sikeborg: Johan Bures släktbok
  23. Johan Bure, Släktbok s 142v (71)
  24. Leonard Bygdén

Personregister       Ortsregister