Förfäder Anna Andersdotter.   Född i Grubbe, Umeå landsförs (Väbo) [1] . Död 1559. Född [2] .
Gift.
med Lars Olofsson. Gubernatoris i Nordlanden [2] .
Ståthållare
Lagman 1560 i Västerbotten [3] .
På Isnäs boende [2] .
Bonde 1546 i Grisbacka, Umeå landsförs (Väbo) [4] .
Död 1572.
Han halp konung Göstaf mot Juten [3] .
På Isnäs boende [2] .

Enligt Peder Svart kom Lasse Olsson på vintern 1521 till Mora och rådde dalkarlarna att återkalla den flyktande Gustaf Eriksson (Vasa) och gav därmed upphov till det första Vasaloppet (Jan Liedgren: Plock ur min farfars antavla, Släktforskarnas årsbok 1996).

(Björnram) Lars Olofsson, krigare, fogde, död troligen 1572. Framträder i Peder Swarts krönika som betrodd medhjälpare till Gustav Vasa. Säges ha gett dalaalmogen de råd som fick dem att återkalla honom efter att ha nekat honom sitt bistånd. 1521 hövitsman för hälften av GV:s här, deltog verksamt i erövringen av Västerås. Svårt sårad i Stockholm, därför fick han ny befattning i den lokala förvaltningen. Fogde i Norrbotten och Ångermanland till 1526, därefter i Dalarna, 1531-39 i Korsholms län, Österbotten. Senare bosatte han sig i Umeå som underlagsman i Västerbotten. Befallningsman i Västerås. 1555-56 fogde i Västerbotten. Verksam inom rättsskippning, tillhörde Erik XIV:s högste nämnd 1563-67. Gift 1. möjl. Margareta Andersdotter Bärens eller Bure, 2. Anna Andersdotter Grubb. (Svenska män och kvinnor, huvudredaktör Nils Bohman (Sthlm 1942))

Urban Sikeborg börjar med att skriva om den stora förvirring som råder om vem som var Lasse Olssons hustru. Det finns en mängd olika uppgifter. Urban litar på Johan Bure som anger att han var gift med Anna, dotter till Anders Persson i Grubbe och hans hustru Mariet Jakobsdotter från Bure, Skellefteå. Anna Andersdotter avled senast 1559 och Lasse Olsson gifte om sig i Stockholm med Margareta, änka efter Stockholmsborgaren Klemet Kock. (Släktforskarnas årsbok 1997, s.104-106)
Underlagman i Västerbotten 1543-1550 [5] .
Lars Olofssons insatser i befrielsekriget, upproret mot den danske kung Kristian, finns främst beskrivna i en krönika författad av Gustav I:s historieskrivare Peder Andreæ Svart (d. 1562). Han framstår där som befrielsekrigets populäraste hjältar. Efter att ha sårats allvarligt vid Brunkeberg utsågs han 1521 till fogde i Norrbotten (det dåtida namnet på Västerbotten) och därtill ha uppsikt över de andra norrländska landskapen. Därefter är det sysslorna inom den kamerala och judiciella förvaltningen som hädanefter kommer att uppta större delen av hans liv.

Befallningen som fogde i Västerbotten inbegrep också Ångermanland. Officiellt tycks han ha frånträtt befattningen först 1526, men han hade redan den 11 juni 1525 erhållit fullmakt såsom fogde i Tuna i Dalarna, en tjänst han uppehöll ännu 1526. 1530 utsågs han till fogde över Korsholms län i Österbotten och han tillträdde denna tjänst den 10 februari följande år. Han nämns som underlagman i Västerbotten 1543 och kvarstod som sådan ännu 1560. Lars Olofsson bodde under denna tid sannolikt i hustruns hemsocken Umeå; 1544 uppges han i alla fall vara bosatt i Grisbacka by i denna socken, där han förvärvade ovanligt betydande jordegendomar. Åren 1546–1548 nämns han som fogde på Västerås slott, ett fögderi som också omfattade Tuhundra, Snevringe, Siende och Norrbo härader. 1549 användes han i några uppdrag vid Sala silvergruva. Han hade dessutom fram till 1549 ett okänt antal närliggande häradsrätter, bland annat just Norrbo och Siende i Västmanland.

1550 tillträdde Lars Olofsson som fogde i Hälsingland, en tjänst han uppehöll till 1554. Samtidigt togs han i anspråk för vissa uppgifter i Västerbotten, varifrån han 1550 förlänats tionde. Han efterträddes som fogde av en av sina egna män, storbondesonen från Norrala Anders Sigfridsson (Rålamb), som blev hans måg. Sannolikt var det på grund av det stora ryska kriget som Lars Olofsson förflyttades till Västerbotten, där han 1555 och 1556 tjänade som kungens betrodde fogde med uppgift att mobilisera det nordligaste Sverige inför den befarade ryska invasionen. Detta uppdrag kom att växa till en roll som militärbefäl för hela Norrland. 1556 fick han uppdraget att i landsändan genomföra kungens omfattande avelgårdsprojekt, som var avsett att bidra till det stående försvarets försörjning i orostider. Lars Olofsson kallades till Åbo, där kungen beordrade honom att bestyra om uppsättningen av den nya Norrlandsfänikan, ett uppdrag som troligen upphörde i och med fredsslutet 1557.

Under senare delen av 1550-talet är han bosatt hos sonen Mårten Larsson i Norrala socken i Hälsingland; åtminstone tidvis fortsatte han att förestå underlagmansämbetet i Västerbotten.

I januari 1562 utsåg Erik XIV Lars Olofsson till medlem av den nyligen upprättade konungsnämnden, ”Höga nämnden”. Han hade redan tidigare varit anlitad av kungamakten för liknande men tillfällig auppdrag. Av protokollen framgår att Lars Olofsson var en av de nio i Höga nämnden som nästan alltid deltog i sammanträdena i Stockholm, i synnerhet under tiden 1563–1567.

Avsikten med nämnden var i högsta grad politisk. Under den första tiden dominerades nämndens verksamhet av återvinningsdomar till adeln och rena civilmål. Lasse Olssons utnämning skedde dock under en tid då nämnden omorganiseras. Kungen ville därigenom göra nämndens sammansättning mer territoriellt representativ men också skjuta rådsadeln åt sidan genom att inkalla fler ofrälse och lågfrälse element. Såsom kunglig åklagare, prokurator, fungerade den kunglige sekreteraren Jöran Persson, som också använde nämnden för att uppfylla sina egna maktambitioner. Vid några tillfällen fungerade som åklagare även Lasse Olssons måg och Jöran Perssons förtrogne ’kumpan’ Anders Sigfridsson (Rålamb). Dennes gunst hos såväl Erik XIV som hos Jöran Persson låg till grund för utnämningen till lagman över hela Norrland 1563, en tjänst han uppehöll ännu 1568. Nämnden kom snart att bli ett effektivt redskap i kungens och Jöran Perssons händer i eliminerandet av verkliga och inbillade fiender. Från 1562 till maj 1567 utfärdade nämnden omkring 300 dödsdomar, så gott som alla för personer inom den kamerala och militära förvaltningen, men långtifrån alla kom att avrättas. Dödsdomar mot fogdar och kammarens personal användes här i flera fall av kungen i utpressningssyfte för att råda bot på kungamaktens behov av medel. Endast en gång, 1562, framgår att nämnden öppet gått emot åklagaren och frikänt den anklagade.

Efter att Erik XIV avsatts utsågs Lars Olofsson kort efter nämndens upplösning till häradshövding i Vaksala i Uppsala län omkring 1570. Från åtminstone 1570 bodde han i Uppsala. Han levde ännu den 19 april 1571 men tycks ha avlidit kort därefter.

(Sikeborg (1997), s. 89–106)
1 Hans Larsson Björnram.   Född [6] . Död 1571 [7] . Guvernör i Finland
Kansliskrivare 1544-1554 [8] .
Adlad Björnram 1561 [8] .
(Björnram) Hans Larsson, ämbetsman, krigare, död våren 1571 i Viborg, son till 2 i hans första gifte. B:s kännedom om Finland gjorde honom extra lämpad för uppdrag där. Från 1554 befallningsman över Helsingfors och arbetade ivrigt för stärkande av försvaret mot Ryssland. Var Klas Kristersson Horns medhjälpare i beskickningen till Reval 1561 som ledde till stadens underkastelse under Sverige. Adlades efter hemkomsten. Somrarna 1562-63 uppträdde han som amiral i de narviska farvattnen för att blockera Narva och dirigera trafiken till Reval. Befälhavare på Åbo slott. Avsändes till Moskva 1564 och 1566, vid andra besöket krävde tsar Ivan att Katarina Jagellonica skulle utlämnas och påstod att B var ansvarig för denna begäran. Ståthållare över Finland 1568 (ev. 1567). 1568 befäl över Viborg. I Hans karaktär framträder prövad energi, begåvning och utpräglad omtanke om den egna ekonomin. Gift 1. Anna Persdotter (Ållongren), 2. Ingrid (Ingeborg) Boije. (Svenska män och kvinnor, huvudredaktör Nils Bohman (Sthlm 1942))
Gift.
med Anna Persdotter Ållongren. i Isnäs, Pernå socken, Östra Nyland, Finland [2] .
Enligt Nils Ahnlund (1924) var Hans Larsson till Isnäs första gången gift med Anna Persdotter (Ållongren), dotter till Peder Nilsson till Pepot och Cecilia Engelbrektsdotter till Isnäs [7] .
Gift 1567-01-13 [9] .
med Ingeborg Nilsdotter. Död 1580 [9] .
Mårten Bojes syster [3] .
  2 Lars Hansson.   Född i Isnäs, Pernå socken, Östra Nyland, Finland [2] . Död barn [2] .
  2 Margareta Hansdotter.   Född i Isnäs, Pernå socken, Östra Nyland, Finland [2] . 5 barn [2] .
Gift 1597-11-16 [9] .
med Mårten Boije. till Gennerby [2] .
    3 Hans Boije.   Född i Gennarby, Tenala socken, Västra Nyland, Finland [2] . Död 1617-08-25 i Stockholms stad [9] . Ståthållare, Överste, Slottskommendant, Adelsman [10] .
Född 1581-02-27 i Gennarby, Tenala socken, Västra Nyland, Finland [9] .
    3 Kristian Boije.   Född i Gennarby, Tenala socken, Västra Nyland, Finland [2] . Född 1583-01-11 i Gennarby, Tenala socken, Västra Nyland, Finland [9] .
Död ung och begravd i Pernau [9] .
    3 Erik Boije.   Född i Gennarby, Tenala socken, Västra Nyland, Finland [2] . Död 1647-01-10 i Isnäs, Pernå socken, Östra Nyland, Finland [9] . Generallöjtnant, Överstelöjtnant, Adelsman [10] .
Född 1588-09-29 i Gennarby, Tenala socken, Västra Nyland, Finland [9] .
    3 Nils Boije.   Född i Gennarby, Tenala socken, Västra Nyland, Finland [2] . Död 1656 [9] . Hövitsman, Kapten, Överkvartermästare, Adelsman [10] .
Född 1590-12-17 i Gennarby, Tenala socken, Västra Nyland, Finland [9] .
    3 Brita Mårtensdotter.   Född i Gennarby, Tenala socken, Västra Nyland, Finland [2] .
  2 Anna Hansdotter.   Född i Gennarby, Tenala socken, Västra Nyland, Finland [2] . 3 barn [2] .
Gift 1593-07-22 [11] .
med Arvid Tönnesson. i Tjusterby, Pernå socken, Nyland, Finland [2] .
Amiral, Ståthållare, Lagman, Adelsman [10] .
Död 1617-01-17 [11] .
    3 Brita Arvidsdotter.   Född i Tjusterby, Pernå socken, Nyland, Finland [2] .
    3 Ingeborg Arvidsdotter.   Född i Tjusterby, Pernå socken, Nyland, Finland [2] . Begravd ogift 1641 i Riddarholmskyrkan i Stockholm [11] . Född 1596-01-20 i Tjusterby, Pernå socken, Nyland, Finland [11] .
  2 Brita Hansdotter.   Född i Gennarby, Tenala socken, Västra Nyland, Finland [3] . 10 barn [3] .
Gift.
med Jöran Henriksson (Horn af Kanckas). i Vuorentaka, Halikko sn, Åbo och Björneborgs län, Finland [3] .
Krigsbefäl, Ståthållare, Slottsloven, Adelsman [10] .
Död omkring 1601 [12] .
    3 Ingeborg Jöransdotter.   Född i Vuorentaka, Halikko sn, Åbo och Björneborgs län, Finland [3] . Död [3] .
    3 Henrik Jöransson.   Född i Vuorentaka, Halikko sn, Åbo och Björneborgs län, Finland [3] . Död 1629-08-06 i Preussen [13] . i Överstelöjtnant, Adelsman [10] .
    3 Karl Jöransson.   Född i Vuorentaka, Halikko sn, Åbo och Björneborgs län, Finland [3] .
    3 Karin Jöransdotter.   Född i Vuorentaka, Halikko sn, Åbo och Björneborgs län, Finland [3] . Död ogift [13] .
    3 Hans Jöransson.   Född i Vuorentaka, Halikko sn, Åbo och Björneborgs län, Finland [3] . Död 1625 i Preussen [13] . Kapten, Vice amiral, Adelsman [10] .
    3 Anna Jöransdotter.   Född i Vuorentaka, Halikko sn, Åbo och Björneborgs län, Finland [3] .
    3 Arvid Horn.   Född i Vuorentaka, Halikko sn, Åbo och Björneborgs län, Finland [3] . Död 1653 [14] . Ståthållare, Landshövding, Adelsman [10] .
    3 Elin Jöransdotter.   Född i Vuorentaka, Halikko sn, Åbo och Björneborgs län, Finland [3] . Död 1654 [13] .
    3 Klas Jöransson.   Född i Vuorentaka, Halikko sn, Åbo och Björneborgs län, Finland [3] . Död ung [13] .
1 Andreas Bureus Björnram.   Död 1591-01-01 i Uppsala [15] . Magister [3] .
Ärkebiskop i Uppsala [3] .
Präst, Kyrkoherde, Biskop, Ärkebiskop, Adelsman [10] .
M. Andreas Bureus Archiep. Upsal: Kallade sig sedan han wardt adlat Biörnram (Johan Bure).

(Björnram) Andreas Laurentii, ärkebiskop, född 1520, död 1 jan 1591. Son till 2 i hans andra gifte. Kallade sig först Bothniensis Bureus. Studier i Rostock. Kyrkoherde i Umeå socken 1561, Gävle 1570. Superintendent i Växjö 1576, biskop där 1577, ärkebiskop 1583, samt adlades före 1590. Vann kungens gunst för sin sympati för Johan III: liturgiska strävan vilket kan förklara hans snabba befordran. Enligt en tradition återgiven av Messenius ska B vara den förste präst i Sverige som förrättade gudstjänst efter den ”Röda boken” under en synod i Stockholm 1577. På spänd fot med hertig Karl. Nitisk stiftschef. ”Av gåvor, som Gud uti sin församling giva plägar, honom intet fattades”. Gift 1. Anna Mikaelsdotter, 2. Margareta Phase. (Svenska män och kvinnor, huvudredaktör Nils Bohman (Sthlm 1942))
Gift.
med Margareta Jönsdotter. Född [16] .
Gift.
med Margareta Mickelsdotter. Född i Vadstena [16] .
En dotter hade Peder Klös [17] .

  2 Anna Andersdotter.   Född [3] . Död 1603-02-01 [18] . Född 1563 [18] .
1 son 1 dotter med första mannen, 3 söner 1 dotter med andra mannen [3] .

Anna Björnram; född 1563 i Sweden, död 1.2.1603. Gift 9.3.1595 med Peder Upplänning, född 24.11.1568 i Linkoping, Ostergotland, Sweden, assessori, död 14.4.1639, son till Mattias Petri Upplänning och Anna Grubbe. Barn: 1601: Lars Grubbe (Jyri Järvenkylä)


Gift 1583 [18] .
med Nicolaus Petri Calmarius. Skolmästare i Linköping [3] .
Född 1554 [10] .
Död 1591 [19] .
Domprost i Linköping [19] .
Gift 1595-03-09 [18] .
med Per Matsson. Slottsfogde i Linköping [3] .
Slottsfogde, Hovrättsassessor, Adelsman [10] .
Född 1568-11-24 i Västra Husby (Östg) [18] .
Död 1639-01-14 i Rystad (Östg) [18] .
Tillnamn Stiernfelt [19] .

    3 Nils Nilsson Grubb.   Född [3] . Död 1623 i Linköpings stad [10] . Magister, Lektor, Präst, Penitentiare, Kyrkoherde [10] .
Född 1584 i Kalmar stad [10] .
Nicolaus Nicolai var lektor vid Linköpings skola genom hertig Johans fullmakt 1615, även poenitentiarius publicus 1616; tillika kyrkoherde i Rystad 1620. Nicolaus torde, som också anges i Linköpings stifts herdaminne (1 [1915-1916], s. 273), vara född i Kalmar, där fadern sedan 1576 var rector scholæ och kvarbodde tills han 1585 utnämndes till decanus i Linköping. Nicolaus Petri var son till biskopen (ordinarius) i Linköping, tidigare kyrkoherden och superintendenten i Kalmar Petrus Caroli, som vid den i herdaminnena angivna tiden för sonen Nicolai födelse var skolmästare och domkyrkosyssloman i Linköping och tillika kyrkoherde i Landeryd. Sonen torde alltså vara född i Linköping. Det bör också påpekas att Nicolaus Petri aldrig kallats Grubb (se Gillingstam i SBL 17, s. 341), utan namnet kommer från hustruns sida och har endast använts av hennes ättlingar; Anna Björnram var dotter till ärkebiskop Andreas Laurentii, som i sin tur var dotterson till Anders Persson i Grubbe i Umeå lfs. (Bo Persson, Linköping, i Anbytarforum 2005)
    3 Brita Nilsdotter.   Född i Linköpings stad [3] .
    3 Lars Grubbe.   Född 1601-01-21 i Linköpings stad [18] . Död 1642-10-23 i Leipzig, Sachsen, Tyskland [18] . Sekreterare, Häradshövding, Bisittare, Underståthållare, Assistansråd, Överste, Adelsman [10] .
Född i Linköpings stad [3] .
  2 Barbro Andersdotter.   Född 1565 [20] . Död 1614 i Medhamra, Hagebyhöga (Östg) [20] . Född [16] .
Hu. Barbara Nils Arfuidzsons i Östergötland [16] .
Gift.
med Nils Arvidsson (Gyllenållon). Kammartjänare, Häradshövding, Slottsfogde, Adelsman [10] .
i Medhamra, Hagebyhöga (Östg).
Född i Sandby, Hagebyhöga (Östg) [20] .
Död 1611-05-08 i Medhamra, Hagebyhöga (Östg) [20] .
Begravd under en vacker gravsten i Hagebyhöga kyrka.
    3 Margareta Nilsdotter.   Född i Medhamra, Hagebyhöga (Östg) [16] .
    3 Arvid Nilsson.   Född i Medhamra, Hagebyhöga (Östg) [16] .
    3 Anna Nilsdotter Gyllenållon.   Född i Medhamra, Hagebyhöga (Östg) [16] . Död 1666. Gift.
med Johannes Benedicti Bruzaeus. Kyrkoherde i Hagebyhöga
Född 1600.
Död 1661.
    3 Anders Nilsson.   Född i Medhamra, Hagebyhöga (Östg) [16] .
    3 Brita Nilsdotter.   Född i Medhamra, Hagebyhöga (Östg) [16] .
    3 Karin Nilsdotter.   Född i Medhamra, Hagebyhöga (Östg) [16] .
  2 Ingrid Andersdotter.   Född [16] . Gift.
med Jöran Larsson. Lagläsare i Uppland [16] .
  2 Lars Björnram.   Född [16] . Död barnlös [16] .
  2 Sara Andersdotter.   Född [16] .
  2 Justina Andersdotter.   Född [16] .
  2 Johannes Andersson.   Född [16] . Död barnlös [16] . Studiosus [16] .
  2 Karin Andersdotter.   Född [16] . Död 1616 [21] . H: Karin Johan Lutz til Öfuer-Näs [16] .
Gift.
med Johan Lut. Skeppshövitsman [10] .
i Ytternäs, Uppsala-Näs (Uppl) [22] .
  2 Kristina Andersdotter.   Född [17] . Jungfru [17] .
  2 Margareta Andersdotter.   Född [17] . Jungfru [17] .
  2 Elin Andersdotter.   Född [17] . Gift.
med Krister Hwess. Halshöggs 1612 [17] .
  2 Beata Andersdotter.   Född [17] . Jungfru [17] .
  2 Anders Andersson.   Född [17] .
  2 Elisabet Andersdotter.   Född [17] . Jungfru [17] .
  2 Sigrid Andersdotter.   Född [17] . Jungfru [17] .
1 Olof Larsson.   Född [17] .
1 Mårten Larsson.   Född [17] . Död 1584 i Korsholms avelsgård, Korsholms sn, Österbotten, Finland [23] . i Svartvik, Norrala (Häls) [17] .
War lagman i sin faders stad i Westerbotten 1561 [17] .
Underlagman i Västerbotten 1567-1569 [5] .
Mårten Larsson, som var bosatt på Svartvik i Norrala, ett av de största hemmanen i Hälsingland, var vikarierande lagläsare i Västerbotten 1555 och 1561 i sin faders ställe. Underlagman där redan 1563, kontinuerligt åren 1567–1569 och tillfälligt 1573. Underlagman i Hälsingland åtminstone åren 1571–1573. Fogde i Hälsingland från 1577 men avsattes p.g.a. försumlighet i ämbetet och oreda i räkenskaperna. Fogde i Österbotten 1583 till sin död där 1584.

(Sikeborg (1997), s. 111–118)
Gift.
med Elin Henriksdotter. Nämnd 1585 [24] .

  2 Karin Mårtensdotter.   Född i Svartvik, Norrala (Häls) [17] . Hu: Karin her Daniel Svijnehufuudz i Wijka i Bergzlagen [17] .
Gift.
med Daniel Danielsson Montanus [Svinhufvud i Västergötland]. Kyrkoherde från 1570 i Vika (Dala) [25] .
Bergsman i Vika (Dala).
Död 1588-05-22 [25] .
Daniel Danielis (Montanus) (Svinhufvud i Västergötland), kyrkoherde i Vika i Västeras Stift i Bergslagen. Daniel d. 22 maj 1588 och var son til Daniel Torkelsson, adlad Svinhufvud 1581, och Anna Margareta Jönsdotter. Daniel Danielis var gift (1) med Brita Nilsdotter (d. 1581), dotter till fogden i Åland, Nils Persson. Daniel Danielis var gift (2) med Karin/Catharina Mårtensdotter (levde ännu 1593), dotter til Mårtin Larsson och brorsdotter till ärkebiskop i Sverige Andreas Laurentii Björnram och ståthållare i Finland Hans Larsson Björnram. (John Winblad von Walter)

Källa: Min slutsatsen: "David Suinehufwud i Wiska i Bergslagen" är gamla och oläslig skrivning för "Daniel Svinhufvud i Vika i Bergslagen" Västerås stifts herdaminne (1939) Gunnar Ekström Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1925- 36) Gustaf Elgenstierna Mvh, John (Winblad) von Walter (E-post 2010-05-21)
Han var kyrkoherde i Vika från 1570, och var också en av de större brukarna på Kopparberget, men bedrev också jordbruk i mindre skala. Han ägde hemmanet Grävningen och jord i Gringsbo. Bland annat i Älvsborgs lösen 1571 tecknar han sig "Daniel Montanus".

    3 Sara Danielsdotter.   Född 1585-02-24 [25] . Död ung [25] .
    3 Gregorius Danielis.   Född 1586-05-25 [25] . Kyrkoherde 1617 i Malung (Dala) [25] .
Student 1606 i Uppsala [25] .
Prästvigd 1614 [25] .
Avsatt och ej vidare omnämnd 1625 [25] .
Gift men hustu okänd [25] .
    3 Mårten Danielsson.   Född 1587-12-13 [25] . Död före 1594-03-15 [25] .
  2 Sara Mårtensdotter.   Född (förnamn inte nämnt) i Svartvik, Norrala (Häls) [17] . Hu: Her Hanses i Hambrunge i Gestr [17] .
Levde 1637 [24] .
Gift.
med Hans Johannis. Herr Hans i Hamrånge i Gästrikland (Johan Bure)
Kyrkoherde i Roslags-Bro, Hudiksvall och Bergsjö pastorat (Urban Sikeborg)
Född i Hamrånge (Gäst) [26] .
Död 1619 i Bergsjö (Häls) [27] .
    3 Joakim Hansson.   Bonde i Svartvik, Norrala (Urban Sikeborg)
Levde 1662 [24] .
    3 Johan Hansson.   Död 1629 [24] . Knekt
    3 Malin Hansdotter.   Född [24] .
    3 Abluna Hansdotter.   Född [24] .
    3 Nils Hansson.   i Bredåker, Bergsjö (Urban Sikeborg)
Levde 1625 [24] .
    3 Aron Johannis Gris.   Magister i Wittenberg (Urban Sikeborg)
  2 Lars Mårtensson.   Född i Svartvik, Norrala (Häls) [28] . Död 1617 i Svartvik, Norrala (Häls) [29] . Landsskrivare i Hälsingland [28] .
  2 Olof Mårtensson.   Född i Svartvik, Norrala (Häls) [28] . Död i Ljusne, Söderala (Häls) [30] . i Svartvik, Norrala (Häls) [28] .
Fogdehandskrivare, Laxfogde [10] .
1 Anna Larsdotter.   Född [6] . Död 1565-10-19 [31] . Gift.
med Anders Sigfridsson. Fogde, överste, arklimästare, häradshövding
Född 1527-06-11 i Närby 2, Norrala (Häls) [31] .
Bosatt i Brogård, Bro (Uppl) [10] .
Död 1581 [31] .
Arkelijmestares i k. Erikz tijd, bodde på Bro [28] .
Bosatt i Brogård, Bro (Uppl) [10] .
  2 Sigfrid Andersson Rålamb.   Född 1563-08-12 i Stockholms stad [32] . Legat, Riddare av den heliga graven, Adelsman [10] .
Född [28] .
Sifridh Anders. Rålamb H. Grafs riddere War gift uti Italien medh en grefue dotter. [28] .
  2 Lars Andersson.   Född 1563-08-12 i Stockholms stad [32] . Halshöggs 1598 i Kalmar [28] . Slottsloven i Kalmar [28] .
Hovjunkare, Fogde, Slottsloven, Adelsman [10] .
Född [28] .
  2 Anna Andersdotter.   Född [28] . Fru [28] .
  2 Bror Andersson.   Född [33] . Kammarråd, Ståthållare, Landshövding, Adelsman i Brogård, Bro (Uppl) [10] .
1 Margareta Larsdotter.   Född [33] . Gift.
med Jakob Matthiae. Herr Jakob i Delsbo (Häls) [33] .
  2 Anna Jakobsdotter.   Född i Delsbo (Häls) [33] . Gift.
med Jon Petri. Herr i Delsbo (Häls) [33] .
    3 Jonsdotter.   Gift med en herr (präst) [33] .
  2 Mattias Jakobsson.   Född i Delsbo (Häls) [33] .
1 Sara Larsdotter.   Född [33] . Gift.
med Per Eriksson. Sekreterare i Stockholm [33] .
Kanslisekreterare, Stadssekreterare [10] .
Död 1585 i Stockholm [34] .
  2 Sara Persdotter.   Född i Stockholm [33] . Gift 1589-02-09 [35] .
med Andreas Andreae. Syssloman i Uppsala domkyrka [36] .
Född 1551-08-14 i Skellefteå [36] .
Död 1589-06-04 i Uppsala [35] .
Död 1589-05-?? [36] .
Gift.
med Henrik Jonsson. Född [33] .

Källor

  1. Johan Bure X 36 uppslag D
  2. Johan Bure, Släktbok s 143v (73)
  3. Johan Bure, Släktbok s 144 (74)
  4. Skattelängder
  5. Jan Erik Almquist, John von Walter
  6. Johan Bure
  7. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - SBL Björnram, Hans Larsson
  8. Pontus Möller, Släkt och Hävd 1994 s 59
  9. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - Elgenstierna (2002), adl. ätten Boije af Gennäs (nr 16)
  10. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf
  11. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - Elgenstierna (2002), adl. ätten Wildeman (nr 89)
  12. Hans Gillingstam i Nationalencyklopedin
  13. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - Elgenstierna (2002), adl. ätten Horn af Kanckas (nr 12)
  14. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - SBL – Horn, släkt
  15. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - SBL – Björnram, Andreas Laurentii
  16. Johan Bure, Släktbok s 144v (75)
  17. Johan Bure, Släktbok s 145 (76)
  18. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - Elgenstierna (2002), adl. ätten Stiernfelt (nr 171)
  19. Nordin, Norrländska släkter
  20. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - Elgenstierna (2002), adl. ätten Gyllenållon (nr 185)
  21. Johan Bures släktbok, avskrift X37, uppsl. 34
  22. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - SBL, Luth, släkter
  23. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - Sikeborg (1997), s. 117
  24. Urban Sikeborg
  25. John Winblad von Walter
  26. Sikeborg (1991:3–4), s. 399f
  27. Sikeborg (1991:3–4), s. 401
  28. Johan Bure, Släktbok s 145v (77)
  29. Sikeborg (1997), s. 123
  30. Sikeborg (1997), s. 121
  31. Urban Sikeborg, Släkt och Hävd 1992 s 146
  32. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - Äldre svenska frälsesläkter I:3 (1989), s. 249
  33. Johan Bure, Släktbok s 146 (78)
  34. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - Svalenius (1992), s. 147
  35. Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok i autograf - Klemming (1885). Samlaren, årg. 4, 1883, s. 13
  36. Johan Bure, Släktbok s 152 (88)

Personregister       Ortsregister