Förfäder Margareta Jakobsdotter.   Född i Grubbe, Umeå lfs. [1] Postat fredagen 21 juli 2000 - 12:36 -------------------------------------------------------------------------------- "Erik Broddesson, rådman 1595, 1598 borgmästere 1600-1605. Var föreståndare för hospitalet 1602-1604 och kvitterade i denna egenskap de 24 tunnor kronotionde, som voro anslagna till hospitalet. Erik Broddesson var gift med Margareta Jakobsdotter (Grubb) och sålunda svåger till borgmästaren Bertil Larsson. Hon hade i ett föregående gifte med Per Ångerman, borgare i Gefle, flera barn, af hvilka Dordi Persdotter blev gift med Karl Henriksson, rådman i Gefle 1595, 1596 och Margreta Persdotter gift med handlanden i Gefle Daniel Kröger. Erik Broddesson var fullmäktig vid riksdagen i Norrköping 1604." "Joen Michelsson Behm blef d. 4 maj 1631 vald till borgmästare jämte Hans Jonsson Falland och afträdde från detta embete d. 29 april 1635. Hos Hülphers i dess Gestriklands beskrifning nämnes han såsom borgmästare redan 1611. Lefde annu 1640. Släkten är tysk. Äldste stamfadren i Sverige Michael Behm lefde i senare delen af 1500:talet, var bergsman i Falun och bodde på Grufriset. (Svensk släktkalender 1886, sid. 87). En Isak Behm var skeppskapten, då han erhöll i förläning de hemman på Ön i Valbo, som sekreteraren Sigfrid Hindersson förut innehaft (kam.-ark. Handl.) Samme man blef kapten öfver de efter danska krigets slut sammanslagna resterna af Gestriklands, Helsinglands, Medelpads, Ångermanlands och Norrbottens fotknektar (Hallenberg, Gustaf II Adolfs historia). Erhöll 1612 två kronohemman i Uppland till evärdelig egendom under frälserätt (anf. arb.). Skref sig sedan till Riisberga (Gestr. domb.) Jon Michelsson Behm var gift med Anna Kröger, dotter af Daniel Kröger och Margareta Persdotter Ångerman och blef med henne stamfader för denna vid utspridda släkt. Deras barn voro: Daniel Behm, född 1611, adlad Behmer, professor i Uppsala, slutligen Hofråd; Michael Behm, löjtnant vid skeppsflottan; Jonas Behm, handlande i Gefle, men måste för åtskilligt öfvervåld rymma staden 1651, sedan anstäld i krigstjenst. Var kapten, då han för nya våldsamheter 1661 måste begifva sig till Norge, hvarest han dog; Lars Behm, handlande i Gefle 1649; Bertil Behm; Nils Behm; Albrekt Behm, assessor i bergskollegium, ägare af Tolfors, Forsbacka och Axmars bruk samt Hilleviks masugn; Hans Behm, faktor vid gevärsfabriken i Söderhamn och borgmästare därsammastädes; Petter Behm; Margreta Behm g.m. borgaren i Gefle orgelbyggaren Per Hansson Tehl." Källa: "Meddelanden af Gestriklands fornminnesförening" (1902). M.v.h. Anders Lindström, Gävle. (Anbytarforum)
Gift med Per Ångerman. Född. [2]
Gift [1] med Erik Broddesson. Andra make till hustru Sara Jakobsdotter. [1]
Rådman 1595, 1598 i Gävle. [3]
Borgmästare 1600-1605 i Gävle. [3]
Var föreståndare för hospitalet 1602-1604 i Gävle. [3]
Gift med Knut Ingelsson. i Gävle. [1]
1 Dordi Persdotter.   Född. [2] Gift [1] med Karl Henriksson. Född. [1]
Rådman 1595, 1596 i Gävle. [3]
  2 Anders Karlsson.   Född. [1]
  2 Henrik Karlsson.   Född. [1]
  2 Margareta Karlsdotter.   Född. [1] Gift med Östen . Herr i Skellefteå. [1]
    3 Måns Östensson.   Född. [1]
  2 Karin Karlsdotter.   Född. [4] Gift med Nils Jonsson. Född. [1]
    3 Karin Nilsdotter.   Född. [1]
  2 Lisbet Karlsdotter.   Född. [1]
  2 Kerstin Karlsdotter.   Född. [1]
  2 Pelle Karlsson.   Född. [1] Drunknat. [1]
  2 Sara Karlsdotter.   Född. [1]
  2 Lasse Karlsson.   Född. [1]
1 Lars Persson.   Född. [2] Kung Johans kapellan. [1]
1 Kerstin Persdotter.   Född. [2] Gift [1] med Olof . Född. [1]
1 Malin Persdotter.   Född. [2] Gift [1] med Olof Olofsson. i Björke i Hille. [1]
  2 Kerstin Olofsdotter.   Född. [1] Gift med Erik Persson. Borgare i Gävle. [1]
  2 Margareta Olofsdotter.   Född. [1]
  2 Sara Olofsdotter.   Född. [1]
  2 Annika Olofsdotter.   Född. [1]
  2 Lasse Olofsson.   Född. [1]
1 Margareta Persdotter.   Född. [2] Gift [1] med Daniel Kröger. Borgare i Gävle. [1]
Död 1618-02-02 i Gävle. [5]
Handlande i Gävle.
Kröger - Groop Lektor, fil.lic. BENGT UTTERSTRÖM, Västerås 1. Vem var Maria Kröger? Under 1600-talet uppträdde på olika håll i norra Finland personer med namnet Kröger. I denna tidskrifts årgång V, 1921, ha de behandlats av Heikki Impivaara, som dock endast i förbigående nämner Maria Kröger utan att försöka avslöja hennes identitet. Denna har emellertid ett visst intresse. Hennes ättlingar äro talrika, och till dem hör bl.a. presidenten K. J. Ståhlberg. Maria Kröger var gift med kronolänsmannen i Paldamo, Jeremias Andersson Hjerta, son till Per Brahes fogde i friherreskapet Kajana, Anders Eriksson och Agneta Mattsdotter. I äktenskapet föddes åtminstone två söner, Anders och Daniel. Deras födelsedata tyckas vara okända, men troligt är, att Anders var den äldre. Under 1600-talet hade man ju fasta namngivningsprinciper. Äldste sonen uppkallades i regel efter farfadern, den nästäldste efter morfadern. I de följande generationerna av släkten Cajanus, vilket namn sönerna togo, tycks principen länge ha hållits i hävd. Se vi nu på Jeremias och Marias söner, så finna vi att Anders tydligen uppkallats efter farfadern, Anders Eriksson. Man kan följaktligen antaga, att Daniel fått sitt namn efter morfadern. Denne bör alltså ha hetat Daniel Kröger. Veterligt är borgmästaren i Uleåborg Daniel Kröger den ende person i norra Finland, som vid mitten av 1600-talet bar detta namn. Han finns omnämnd på många håll i litteraturen: i Santeri Ingmans uppsats Eräs vanha pormestari-riita (Joukahainen 1897), i A. H. Virkkunens Oulun kaupungin historia, i Impivaaras förut nämnda artikel för att nämna de viktigaste. Hans bouppteckning har dessutom publicerats i denna tidskrifts årgång XXV av Alf Brenner. Ingenstädes förekommer hans hustrus namn, men man vet, att han hade flere barn: sonen Bertil och döttrarna Margareta, gift med borgaren i Uleåborg Jacob Johansson Hoffrén, och Elisabet (Lisbetha), gift med handlanden och rådmannen i Uleåborg Gabriel Vahl.[1] Brenner tycks emellertid lämna frågan öppen om borgmästaren icke kan ha haft flere barn än de nämnda. Bergholm uppger i Sukukirja, att både borgmästaren och Maria Kröger härstammade från Västerbotten, och på honom stödja sig förmodligen senare författare. Båda uppgifterna äro emellertid felaktiga, vilket framgår av - visserligen sekundära - rikssvenska källor. I slutet av 1820-talet började en släktforskare i Gävle, Erik Sehlberg, insamla material till ett stort arbete, Gefle och dess slägter. Sehlberg dog 1842 och då fortsattes arbetet av hans gode vän, rektor Selggren, som fick det färdigt 1881. Det tycks emellertid redan betydligt tidigare ha varit fullt användbart, ty när Gävle 1869 härjades av en svår eldsvåda, undgick det att förstöras, genom att det var utlånat till universitetsbiblioteket i Uppsala. Arbetet har aldrig tryckts utan existerar endast som manuskript. Originalet förvaras nu i Gävle läroverks bibliotek, men en avskrift, försedd med kompletteringar av stadsbibliotekarien Wilh. Lindeberg, äges av Gävle stadsbibliotek. Arbetet bygger på omfattande arkivforskningar och kan i huvudsak betraktas som tillförlitligt. Det innehåller åtskilliga uppgifter om släkten Kröger. Först och främst är att notera att familjen Kröger hörde till de förnämsta i Gävle. Borgmästaren i Uleåborg, Daniel Kröger, var son till borgmästaren i Gävle, Bertil Kröger, död före 1632, och hans hustru Malin, senare omgift med borgmästaren Jöns Ingevaldsson. Bertil Krögers far var Daniel Kröger d.ä. (död den 2 febr. 1616), som var stadens rikaste man och som till kyrkan donerade bl.a. en praktfull mässhake och en oblatskål av silver, försedd med gravyrer och hans, hans hustrus och barns initialer. Båda förvaras nu i Gävle stads museum. Från en av hans döttrar härstammar Emanuel Swedenborg, från en annan, gift med drottning Kristinas hovråd, Peder Andersson Grubb, den adliga ätten Lagercrantz. Daniel d.ä:s hustru hette Margareta Persdotter, dotter till borgaren i Gävle Per Ångerman och Margareta Jakobsdotter av den gamla, ansedda Grubbsläkten. Margareta Jakobsdotters far, Jakob Andersson Grubb, och farfar, Anders Persson Grubb, uppges båda ha varit underlagmän i Västerbotten men voro troligen lappfogdar och lantköpmän i Grubbe by utanför Umeå. Jakob Anderssons hustru var Maria Jakobsdotter Burea. Om Daniel Krögers hustru har det Sehlbergska manuskriptet inga direkta uppgifter utom att hon dog den 14 jan. 1697.[2] Emellertid säges det, att Kröger, som inte hade några systrar utan blott två bröder, hade en svåger vid namn Hans Neuman. Hustrun bör därför ha hetat Neuman. Hans Neuman hade inflytelserika förbindelser. Han var borgmästare i Halmstad och direktör för det av Louis De Geer stiftade Afrikanska kompaniet. Han dog f.ö. som fånge i kompaniets av holländarna erövrade koloni Cabo Corso. Han var gift med en dotter till den bekante storköpmannen Erik Larsson von der Linde och därigenom svåger till Lorentz von der Linde, som var en av Karl X Gustafs intimaste ungdomsvänner och som upphöjdes i friherrligt stånd 1653. Genom Neuman hade Kröger alltså indirekta förbindelser med hovkretsarna i Stockholm. Om Daniel Kröger d.y. har Sehlberg f.ö. följande uppgift: »Nämnes som en af de Tolff i Gefle 1649». Årtalet verkar egendomligt, ty Kröger utnämndes till borgmästare i Uleåborg redan 1647. Vidare: »Död 1657.» Uppgiften rättas i en not av följande innehåll: »Lefde ännu 1663 och erhöll då 23/3 Landsh. Carl Sparres recommendation att blifva Borgmästare i Umeå. Han var förut Borgmästare i Uleå, men ville ej längre tjena der, hade gode och förnäme Gynnare i det Kongl. Hofvet och dess Cantzliel. (Landskansliets Hdlr).» - »Gynnaren» vid hovet torde ha varit Lorentz von der Linde, »gynnaren» i kansliet Peder Andersson Grubb, make till Krögers faster. Att Kröger ville flytta från Uleåborg är förståeligt med tanke på den uppslitande strid i staden som han invecklats i (se Ingmans och Virkkunens förut nämnda arbeten!), men Sehlberg - och Sellgren - har troligen inte känt till den verkliga orsaken. Manuskriptets vederhäftighet är emellertid också på denna punkt utan vank. Kanske har Bergholm känt till Krögers förhoppningar att få flytta till Umeå och därav dragit slutsatsen att Kröger var hemma från Västerbotten. Slutligen uppger Sehlberg, att borgmästaren hade fem barn: Bertil, Margareta, Elisabet, Maria och Daniel, av vilka den sistnämnde dog 1657, samt en måg, Gabriel Wahle. Som synes stämmer detta helt med de uppgifter, som forskare i Finland meddelat, frånsett att dessa icke känt till de båda yngsta barnens existens. Det torde efter detta knappast råda något tvivel om att Maria Kröger, gift med Jeremias Andersson (Gyllenhjerta) är identisk med Daniel Krögers dotter Maria. Sehlbergs uppgift får ju stöd av det faktum att Marias och Jeremias (förmodligen) nästäldste son fick namnet Daniel. Huruvida släkten Kröger ursprungligen var tysk eller svensk lär väl inte gå att fastställa. Namnformen är visserligen tysk, men den kan ha åstadkommits genom en förtyskning av det svenska ordet krögare. En stor del av borgmästarens bibliotek var tyskspråkigt, men så starkt som det tyska inflytandet i 1600-talets Sverige var, kunna inga slutsatser därav dragas. Någon släktskap mellan borgmästar Kröger och de övriga av Impivaara nämnda personerna - utom Maria - synes icke föreligga. I varje fall nämnas de ej av Sehlberg i hans stamtavla över släkten Kröger. 2. Esaias Groops ursprung Att borgmästar Daniel Kröger härstammade från Sverige har aldrig varit en hemlighet, även om hans hemort varit okänd. Annat är förhållandet med Esaias Groop (1675-1726), som under några år på 1720-talet var verksam som borgmästare i Uleåborg. Även han har i dag talrika ättlingar. Från hans dotter Elsa härstamma såväl J. V. Snellman som presidenten K. J. Ståhlberg. Vad man hittills vetat om borgmästar Groops härstamning är, att han var son till kopparslagaren i Vasa Olof Esaiasson Groop och Elisabet Caspersdotter Martzan (hon åter en dotter till borgaren i Gamlakarleby Casper Martzan, »en skåtte», och Margareta Frosterus). Vem Olof Esaiasson egentligen var, har man icke lyckats utreda. Man har gissat att han skulle ha varit hemma från Mustasaari, där det redan i början av 1700-talet funnits ett eller två hemman med namnet Groop. Gissningen har dock betraktats som mycket osäker, bl.a. därför att bland dessa hemmansägare ingen hetat Esaias eller Olof, vilka namn åtminstone någon enligt tidens namngivningsprinciper borde ha fått. Nu kan det fastslås, att Olof Esaiasson ej alls kom från Mustasaari utan också han från Gävle. Sehlbergs manuskript Gefle och dess slägter innehåller även en släkttavla över familjen Groop. Enligt denna hette stamfadern Esaias Olofsson Groop, gift med Cecilia Jonsdotter. Han var kopparslagare i Gävle och köpte 1650 del i hammarsmedjan i Tollfors utanför Gävle. År 1656 blev han korpral vid Gävle stads borgarmilis. Han var död 1681. Äldst av hans fem barn var Olof, som blev borgare och kopparslagare. Att denne Olof är identisk med kopparslagaren i Vasa är tydligt, särskilt som Sehlberg uppger, att han hade två söner, Esaias och Casper. Esaias är borgmästaren i Uleåborg. På en punkt är emellertid Sehlberg felunderrättad. Han uppger, att Olof var gift med Margreth Larsdotter Hammar. Detta stämmer dock inte av två skäl. Dels borde - om Sehlbergs uppgift vore riktig - en av Olofs söner fått namnet Lars, dels var Margreth, såsom framgår av släkttabellen över familjen Hammar, Olofs systerdotter, och äktenskap mellan så nära anförvanter hade under 1600-talet varit något exceptionellt. Märkligt är också, att Margreth ej är nämnd i en bouppteckning, som sannolikt uppgjorts efter hennes far, Lars Ersson Hammar. Det är därför osäkert, om hon alls existerat. Enligt magistratsprotokollen i Gävle för år 1702 sökte Casper Groop befrielse från sitt burskap i Gävle, vilket han fått 1699, för att söka sådant i Vasa »i och för sin gamla mors skötsel». I Vasa dombok 29/4 1703 heter det att Caspar Groop begärde att få överskeppa spannmål men som han ej kunde bevisa att han befriats från sitt burskap i Gävle, förbjöds honom detta. Casper Groops förbindelser med Gävle äro alltså konstaterade både från Vasa och Gävle. Att han var mycket nära besläktad med borgmästaren framgår också - utom av Sehlbergs uppgift - av det förhållandet, att hans barn erhöllo namnen Elisabet, Olof och Esaias.[3] Olof Esaiassons hustru, Elisabet Caspersdotter, gifte efter mannens död 1681 om sig med kopparslagarmästaren Lars Börjesson Isberg i Vasa.[4] Sannolikt tog denne om hand den äldre sonen, Esaias, och bekostade hans utbildning, medan den yngre, Casper, uppfostrades hos släkten i Gävle, där ett par fränder voro verksamma som köpmän. Artikeln bygger - utom på Sehlbergs manuskript - i huvudsak på meddelanden av bibliotekarien i Gävle, Anna-Lisa Hillbom, rektorn, fil.lic. Erik Hellerström i Uppsala - ättling både till Daniel Kröger d.ä. och till kopparslagaren Esaias Olofsson Groop - och professor Kaarlo Teräsvuori i Helsingfors, samt på frikostig hjälp av landsarkivarien i Uleåborg A. Outakoski. Hellerströms antavla, publicerad 1954 i tidskriften Släkt och hävd, har gett mig nyckeln till lösningen av de båda problemen om Esaias Groops och Daniel och Maria Krögers härkomst. [1] Brenner uppger, att borgmästar Kröger hade barnen Per, Lisbetha, Margeta och Brita. Namnet Per i bouppteckningens text kan vara felskrivet för Bertil. Britas dotterskap synes mycket ovisst. Namnet förekommer endast i bouppteckningens text sålunda: »Swart Plijt. Kledning, Tröija och byxsor, dötterna Lijsbeta och Margeta, Tröijan, Brijta Byxsorna till widare beskedh.» Huruvida Brita var dotter, annan kvinnlig släkting, t.ex. borgmästarens kusin Brita, eller en tjänsteflicka framgår icke. Maria nämnes ej i bouppteckningen, men detta kan bero på att hon bodde i Paldamo eller Kajana och icke var närvarande vid förrättningen. [2] Det är ej fullt säkert, att uppgiften avser borgmästarens hustru. [3] Under fyra generationer förekom i släkten Groop namnet Esaias fem gånger och Olof fyra. Inom släkten Kröger bars namnet Daniel under fyra generationer av sex personer. [4] Se K. HEDMAN, Hantverkare i Vasa ... 1611 ... 1869, där Elisabet Caspersdotter dock på ett ställe fått det oriktiga namnet Isabeth Caspersdotter Massman. Genos 39(1968), s. 18-22
  2 Bertil Kröger.   Född i Gävle. [1] Död före 1632 i Gävle. [5] Borgmästare 1624 i Gävle. [5]
  2 Anna Kröger.   Född i Gävle. [1] Gift med Jon Mikaelsson Behm. Född 1611. [6]
Död 1669. [6]
Borgmästare 1631-05-04 i Gävle. [3]
    3 Daniel Behm.   Född 1611. [3] Professor i Uppsala, slutligen hovråd.
Adlad Behmer. [3]
    3 Mikael Behm.   Löjtnant vid skeppsflottan.
    3 Jonas Behm.   Handlande i Gävle.
    3 Lars Behm.   Handlande i Gävle.
    3 Bertil Behm.  
    3 Nils Behm.  
    3 Albrekt Behm.   Död 1679. [6] Assessor i bergskollegium.
Assessor i Bergskollegium. [6]
Gift med .
      4 Sara Behm.   Född 1666. [6] Död 1696. [6] Gift med Jesper Svedberg. Född 1653. [6]
Död 1753. [6]
Ättlingar
    3 Hans Behm.   Faktor vid gevärsfabriken i Söderhamn, borgmästare i Söderhamn.
    3 Petter Behm.  
    3 Margareta Behm.   Gift med Per Hansson Tehl. Borgare och orgelbyggare i Gävle.
  2 Margareta Kröger.   Född i Gävle. [1] Gift med Karl Rasmusson. Född. [5]
  2 Sara Kröger.   Född i Gävle. [1] Gift med Jöran Persson. i Gävle. [5]
  2 Pelle Kröger.   Född i Gävle. [1] Död ogift i Gävle. [5] Handlande i Gävle. [5]
  2 Karl Kröger.   Född i Gävle. [1] Möjligen Engel, möjligen en dotter istället för en son, mycket svårtytt.
  2 Elisabet Kröger.   Född i Gävle. [1] Gift med Jöran Persson (Folcker). Rådman 1663-04-29 i Gävle. [7]
Född. [8]
Död omkring 1678 i Gävle. [7]
    3 Anna Jöransdotter Folcker.   Född 1634 i Gävle. [7] Död 1695. [7] Gift med Johannes Anthelius. Född i Gävle. [9]
Kyrkoherde i Luleå lfs 1656-1673.
    3 Sara Jöransdotter.   Nämnd från 1681 till 1683 i Torneå stad. [10]
Gift med Peder Johansson. Borgmästare från 1666 till 1680 i Torneå stad. [11]
Död 1680 i Torneå stad. [12]
Jag har följande info om Petter Johansson: Petter Johansson blev borgmästare i Torneå där han dog barnlös. Han gifte sig 1654 med Sara Jöransdotter som 1682 blev citerad av Petters systrar och systersöner vid Torneå RR. Efter meddelad dom inlade såväl systrarnas ombud som änkan Sara appellationspengar för att tala vidare vid hovrätten. Petter var ingen fattiglapp precis, så det var inte underligt att det blev fejd och som vanligt nämns det en hel del namn på släkten i Rätten. Den som har intresse att komplettera Ulf Lundströms uppgifter kan läsa Torneå RR originaldombok AI_23, bilderna 32-40. (Bruno) Nedanstående domnotis från Torneå överensstämmer med arvskiftet 1659 efter rådman Johan Persson i Stockholm som säger att Petter Johansson var hans son. "Den 2 mars 1663 presenterade Petter Johansson i Torneå Rådstuga en fullmakt över den gäld som sal. Johan Persson hade att fordra i Väster- och Österbotten. Fullmakten var underskriven av Arvid Gustafsson, Mickel Dubb, Jacob Grubb och Anders Grubb daterad i Stockholm den 16 feb. 1663." (Torneå RR originaldombok AI_7, bild 58h) (Ulf Holmberg i e-brev 2012-07-18)
    3 Engla Folcker.   Gift med Nils Simonsson Wolimhaus. Apotekare i Gävle. [7]
Borgare i Uppsala. [7]
      4 Elisabet Wolimhaus.   Född i Uppsala. [12] Begravd 1702-08-03 i Luleå stads kyrka. [13] Enligt Olle Malmsten var hennes namn Elisabet Wollenhaus (uppgift från Göran Svensson).
Nämnd från 1699 till 1702 i Luleå nystad. [14]
Gift omkring 1678 [14] med Jöns Eriksson Höijer. Handels- och rådman i Luleå nystad. [12]
Död 1698 i Luleå nystad. [12]
Begravd 1698-07-03 i Luleå nystad. [12]
Rådman 1684 och 1697 i Luleå. [15]
Nämnd från 1682 till 1698 i Luleå nystad. [12]
Bouppteckning FIIA:1 nr 9 1702. [12]
Ättlingar
      4 Margareta Wolimhaus.   Född. [12] Gift [12] med Kristoffer Brunsköld. Kapten. [12]
  2 Daniel Kröger.   Född i Gävle. [1] Död ogift i Gävle. [5] Handlande i Gävle. [5]
1 Jon Persson.   Född. [2] Gift i Amsterdam i Holland. [1]
1 Jakob Persson.   Född. [2]
1 Lisbet Persdotter.   Född. [2] Levde i Baling. [1]
Gift [1] med Sverkil Sverkilsson. Född. [1]
i Bäling.
I Älvkarlbey, levde ännu 1594, möjligen son till Sverkil Simonsson (Urban Sikeborg, Släkt och Hävd 1992, s 165).
  2 Johan Sverkilsson.   Född i Älvkarleby. [16]
  2 Malin Sverkilsdotter.   Född i Älvkarleby. [16]
1 Anna Persdotter.   Född. [2] Gift [1] med Jöns . Herr. [1]
1 Karin Persdotter.   Född. [2] Gift [1] med Olof Guldsmed. Guldsmed i Gävle. [1]
  2 Lasse Olofsson.   Född i Gävle. [1]
1 Karl Knutsson.   Född i Gävle. [17]

Källor

  1. Johan Bure X 36 sid A
  2. Johan Bure, Släktbok s 136-137
  3. Anders Lindström
  4. Johan Bure
  5. http://www.gavledraget.se/photogallery/Kroger/57_Kroger.jpg
  6. http://www.gavledraget.se/Slakten_Behmer_Slakten_Behm..htm
  7. http://www.gavledraget.se/photogallery/FOLCKER/349_Folccker_slaktschema.jpg
  8. Constantinus Lindfors i Anbytarforum 2013-03-08
  9. Lenoard Bygdén
  10. Constantinus Lindfors: Mantalslängder
  11. Per-Olof Snell
  12. Constantinus Lindfors
  13. Göran Svensson
  14. Mantalslängder; Constantinus Lindfors
  15. Albert Nordberg
  16. Urban Sikeborg, Släkt och Hävd 1992 s 165
  17. Johan Bure, Släktbok s 138-139 (68)

Personregister       Ortsregister