Förfäder Karin Andersdotter.   Född i Bure 1, Skellefteå lfs. [1] Gift med Olof Persson. Bonde i Ostvik (Östanbäck 15).
Nämnd från 1539 till 1562 i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. [2]
1 Mats Olofsson.   Född i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. Nämnd från 1563 till 1603 i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. [2]
Mats Olofssons barn framgår av litt M i Johan Bures släktbok. På litt I i Johan Bures släktbok verkar Mats Olofssons redovisade baranskara istället tillhöra hustru Kerstin i Svensbyn, dotter till Malin Andersdotter och Henrik Persson i Hemmingsmark i Piteå lfs.
Gift med .
  2 Kerstin Matsdotter.   Död (Gabriel Nilssons mor) 1650. Gift med Nils Jonsson i Långnäs, Piteå lfs. Möjligen gift med den Nils Jonsson, som möjligen var far till Gabriel Nilsson.
Gift med Nils Jonsson. Bonde i Långnäs, Piteå landsförs (Norrbotten).
Nämnd 1571 i Sjulnäs, Piteå landsförs (Norrbotten). [3]
Nämnd 1590-1620 i Långnäs, Piteå landsförs (Norrbotten). [4]
Två stycken Nils Jonsson och en Nils Svensson nämnda 1600 i Långnäs, Piteå landsförs (Norrbotten). [5]
Lille och store Nils Jonsson nämnda 1615 i Långnäs, Piteå landsförs (Norrbotten). [5]
Landsköpman från 1586 till 1587 i Långnäs, Piteå landsförs (Norrbotten). [6]
    3 Jöns Nilsson.   Född i Långnäs, Piteå lfs. [1]
    3 Mickel Nilsson.   Född omkring 1587 i Långnäs, Piteå lfs. [7] Nämnd 1631-1635 i Långnäs (eller Sjulnäs), Piteå lfs. [4]
Nämnd 1640-1650 i Sjulnäs, Piteå lfs. [8]
Nämnd 1654-1660 i Långnäs 4, Piteå lfs. [8]
I jordeboken 1632 har Mickel Nilssons hemman mantalet 35/64. I jordeboken 1635 är det delat i två delar: Mickel Nilsson 19/64 och Gabriel Nilsson 9/32.
Gift med .
      4 Nils Mickelsson.   Bonde och soldat i Långnäs.
Nämnd 1662-1678 i Långnäs, Piteå lfs. [8]
Gift med Mariet . Nämnd 1679-1688 i Långnäs 4, Piteå lfs. [8]
Ättlingar
    3 Hans Nilsson.   Född i Långnäs, Piteå lfs. [1]
    3 Johan Nilsson.   Född i Långnäs, Piteå lfs. [1]
    3 Erik Nilsson.   Född i Långnäs, Piteå lfs. [1]
    3 Mats Nilsson.   Född i Långnäs, Piteå lfs. [9]
    3 Malin Nilsdotter.   Född i Långnäs, Piteå lfs. [1]
    3 Gabriel Nilsson.   Född omkring 1603. [10] Död 1672-07-13 i Långnäs, Piteå landsförs (Norrbotten). Bonde i Långnäs, Piteå landsförs (Norrbotten).
Troligen son till Nils Jonsson och Kerstin Matsdotter, inte nämnd av Johan Bure, men född efter hans resa.
Nämnd 1635 i Långnäs, Piteå landsförs (Norrbotten). [4]
Nämnd 1640 i Sjulnäs, Piteå landsförs (Norrbotten). [11]
Nämnd 1637 i Sjulnäs, Piteå landsförs (Norrbotten). [12]
Långnäs står ibland under Sjulnäs, bl a i roteringslängden 1637.
Inte nämnd 1645. [11]
Nämnd 1647-1650 i Sjulnäs, Piteå landsförs (Norrbotten). [8]
Nämnd 1654-1671 i Långnäs 5, Piteå landsförs (Norrbotten). [8]
Gift med Kerstin . Född 1602-05-30.
Död 1694-09-01 i Långnäs, Piteå lfs (BD).
      4 Kerstin Gabrielsdotter.   Död 1698-03-05 i Långnäs, Piteå landsförs (Norrbotten). En dotter till Gabriel Nilsson är möjligen mor till Gabriel Hansson.
Nämnd 1679-1686 i Långnäs 14, Piteå landsförs (Norrbotten). [8]
Gift med Hans Eriksson. Bonde och soldat i Långnäs.
Nämnd 1667-1678 i Långnäs 14, Piteå landsförs (Norrbotten). [8]
Ättlingar
      4 Nils Gabrielsson.   Död (möjligen denne Nils Gabrielsson) 1698-05-21 i Långnäs, Piteå lfs. [13] Bonde i Långnäs, Piteå sn.
Nämnd 1674-1690 i Långnäs 5, Piteå lfs. [8]
Gift 1659-01-05 i Piteå lfs med . Död 1688-09-29 i Långnäs, Piteå lfs.
Gift 1691-02-15 i Piteå lfs [13] med Malin Olofsdotter.
Ättlingar
  2 Anna Matsdotter.   Född i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. Gift med Jöns Olofsson. Bonde på Tuvan 2.
Ägare från 1588 till 1625 i Tuvan 2, Skellefteå lfs. [2]
    3 Olof Jönsson.   Född 1587 i Tuvan 2, Skellefteå lfs. [14] Död 1668 i Tuvan 2, Skellefteå lfs. [2]
    3 Erik Jönsson.   Född i Tuvan 2, Skellefteå lfs. [1]
    3 Malin Jönsdotter.   Född i Tuvan 2, Skellefteå lfs. [1]
  2 Sara Matsdotter.   Född i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. Gift med Åsvid Larsson. Bonde i Burträsk. [1]
Bonde från 1580 till 1610 i Bodbyn, Burträsk (Västerbotten). [4]
Åsved. [1]
Åsvid Larsson nämnd 1595-1605 i Burträsk, Skellefteå lfs. [4]
Åsvid Nilsson nämnd 1605 i Burträsk, Skellefteå lfs. [4]
    3 Anders Åsvidsson.   Född i Burträsk, Skellefteå lfs. [1]
    3 Per Åsvidsson.   Född i Burträsk, Skellefteå lfs. [1] Bonde från 1615 till 1632 i Bodbyn, Burträsk (Västerbotten). [4]
Pelle. [1]
Gift med Brita . Nämnd från 1635 till 1640 i Bodbyn, Burträsk (Västerbotten). [4]
      4 Olof Persson.   Bonde från 1642 till 1667 i Bodbyn, Burträsk (Västerbotten). [4]
Gift med Karin . Nämnd 1669 i Bodbyn, Burträsk (Västerbotten). [8]
Ättlingar
    3 Malin Åsvidsdotter.   Född i Burträsk, Skellefteå lfs. [1]
  2 Malin Matsdotter.   Född i Östanbäck 15, Skellefteå lfs.
  2 Håkan Matsson.   Född i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. Gift med .
    3 Brita Håkansdotter.   Född. [9]
  2 Per Matsson.   Född i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. Ägare från 1604 till 1635 i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. [2]
Gift med .
    3 Mats Persson.   Landsknekt 1627 i Östanbäck, Skellefteå lfs. [2]
    3 Nils Persson.   Född 1604 i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. [2] Död 1658 i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. [2] Ägare 1637-1658 i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. [2]
    3 Regert Persson.   Ägare 1659-1671 i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. [2]
  2 Olof Matsson.   Född i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. Bröt ut en del av hemmanet (Ulf Lundström).
Ägare från 1605 till 1623 i Östanbäck 6, Skellefteå lfs. [2]
Gift med .
    3 Mats Olofsson.   Död 1629 i Ränder. [2] Soldat från 1621 till 1629 i Degerbyn, Skellefteå lfs. [2]
Gift med .
      4 Olof Matsson.   Soldat från 1659 till 1660. [2]
Sannolikt son till Mats Olofsson. [2]
  2 Olof Matsson.   Född möjligen i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. [2] Ägare från 1640 till 1655 i Frostkåge 9, Skellefteå lfs. [2]
Möjligen från Östanbäck (Knut Lundberg, Ulf Lundström).
Möjligen ägare 1605-1627 i Östanbäck 6, Skellefteå lfs. [2]
Möjligen son till Mats Olofsson.
Gift med .
    3 Lars Olofsson.   Född omkring 1627. [15] Ägare från 1663 till 1665 i Frostkåge 9, Skellefteå lfs. [2]
Möjligen son till Olof Matsson.
Levde ännu 1711. [2]
Gift med .
      4 Jon Larsson.   Död 1695 i Frostkåge 9, Skellefteå lfs. [15] Bonde från 1673 till 1695 i Frostkåge 9, Skellefteå lfs. [2]
Gift med Karin . Ägare från 1690 till 1693 i Frostkåge 9, Skellefteå lfs. [2]
Ättlingar
      4 Olof Larsson.   Född. [2]
1 Anders Olofsson.   Född i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. Bonde i Sjulnäs, Piteå lfs.
Nämnd åtmistone 1595 i Sjulnäs, Piteå lfs. [4]
Möjligen nämnd från 1570 i Sjulnäs, Piteå landsförs (Norrbotten). [4]
I så fall troligen gift med en dotter till Per Öndesson, bonde 1543-1590 i Sjulnäs (inte nämnd alla år, vissa år Olof Persson (senare egen gård), vissa år Anders Olofsson, t ex i Älvsborgs lösen 1571). I så fall troligen far till Önde Andersson, bonde från 1600 i Sjulnäs.
Gift med .
  2 Olof Andersson.   Född i Sjulnäs, Piteå lfs. Tjänar i Gävle. [1]
  2 Karin Andersdotter.   Född i Sjulnäs, Piteå lfs. Är gift utanför Stockholm. [1]
1 Brita Olofsdotter.   Född i Östanbäck 15, Skellefteå lfs. Gift med Jon Olofsson. på Rumbolandet.
1 Per Olofsson.   Född. [16] Död 1608 i Bergsholmen, Skellefteå. [17] Knekthövitsman. [18]
Nämnd från 1585 till 1608 i Bergsbyn 6 på Bergsholmen, Skellefteå. [2]
I Johan Bures originalsläktbok nämns barnen: Olof i Gäfle skola, Anna, Könik, Anders, Johan, Karin, Könik, Per. [16]
I X37 står precis samma uppgifter på sid 64.
Anställd som trumslagare vid Christoffer Nilssons fänika. Blev fänrik 1579, löjtnant 1580-1582, hövitsman för samma fänika 1583-1601, krigsöverste för Norrlands knektar i Pernau i Livland 1602. Var med vid stormningen av Narva 6/9 1582, stormningen av Kexholm 1580, belägringen av Wesensberg i mars 1581 och belägringen av Nöteborg 1582. Härtåg till Vita havet 1590 samt till Kola-Hus på Kolahalvön 1591 och dess belägring. Per Olofsson ägde och bebodde ett hemman om 3/4 mantal = 6 tunnor skatt i Bergsholmen. Han fick dessutom förläningar i Hedensbyn. Dessa förläningar blev sedan kronohemmanet Risön i Skellefteå. Han fick från 1583 3 tunnor spannmål årligen, 1587 skattefrihet för hemmanet i Bergsholmen. Från 1589 fick han 6 pund spannmål årligen samt 10 lass hö årligen att föda en klipp = ridhäst, att bruka på sina krigsresor. Från 10/3 1588 fick han tillstånd att på egen bekostnad bruka Bomansforsen samt laxfisket i Finnforsen, som tillhörde kronan, att leverera 7 tunnor väl förvarad lax årligen, men vad Gud och fisket däröver giver, skall han behålla för sin möda och omkostnad. (Elof Lindmark).
Postat söndagen 27 maj 2012 - 22:53 -------------------------------------------------------------------------------- Har börjat ringa in vad jag tror är ytterligare några "borttappade Kuuth:ar i Baltikum"... På dessa estländska websidor, som jag upptäckte tack vare Lars-Olov Eriksson, under tråden om socknen Lycksele på Anybytarforum ( http://aforum.genealogi.se/cgi- bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=1182745#POST11827 45 ) finns citat från 1600-tals källor från svensktidens Estland, varvid ett flertal personer i de estländska akademiska/kyrkliga kretsarna omtalas, och bland dem finns en Johannes Petri Kuuth, ibland med påhänget Sudermannus, vilket indikerar koppling till Södermanland. http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1640.htm http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1643.htm I ovan nämnda länk (1640.htm) finns en hyllningsdikt som han skrev till rektorn/pastorn i Reval, Petrus Johanni Turdinus ofta med påhänget Bothn., indikerandes börd från Västerbotten eller möjl. Österbotten, men det är välkänt att många 1600-tals-Turdinare fanns i Västerbotten. Johannes Petri Kuuth tycks ha lämnat flera avtryck i de estländska källorna åtminstone under hela 1640-talet. Finns det någon som känner till något ytterligare om denne Johannes Petri Kuuth? Tillnamnet Sudermannus till trots, så tror jag han var av norrländsk börd. De norrländska prästbröderna Olaus Petri Kuuth & Samuel Petri Kuuth uppges enligt (den iofs tvivelaktiga) Buregenealogin ha haft en broder vid namn Johan Persson som flyttat till Stockholm. Han skulle tidsmässigt passa ypperligt in i syskonskaran. Visst bör denne Johan Persson vara den Johannes Petri Kuuth som dyker upp i Estlandskällorna? I den, får man anta inte alltför stora akademiska svenskkolonin i Estland, så förekommer också i samma källa är svensken Johannes Caroli Undenius. Namnet leder tankarna till efternamnet på en av Kenicius Kenicii Kuuths hustrur "C.Undén", som måhända har någon koppling till Undenius. En annan som f.ö. också hyllar Petrus Turdinus är Michael Olai Bostadius, som väl också är västerbottning, men kanske lite utanför denna trådens ämne. Enligt denna sida är Johannes Petri Kuuth författare till (och/eller inblandad i utgivning av) 4 st skrifter som publicerats i Dorpat mellan år 1640 och 1647. http://libris.kb.se/hitlist?q=zper:%22^Kuuth%20Johannes%20Petri%201600%20t^%22&p =1&m=10&d=libris&f=browse Även en Christian (Christiernus/Christianus) Kuuth omnämns 1653 i samma samling av källor, se länk nedan. Möjligen en son till Johannes Petri Kuuth? http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1653.htm#KuuthC1 Även upplysningar om Christian Kuuth efterlyses. Min första tanke var att om släktingar till Kenicius Kenicii Kuuth eller starkt kontaktnät redan fanns i Estland, så skulle det förklara varför valde att skriva in sig just vid Academia Gustaviana i Dorpat 1690. Men det visar sig att samma resonemang går igen även för Johannes Petri Kuuth. I Härnösand stifts herdaminne kan man läsa om Johannes Petri Kuuths mycket sannolike broder Olaus Petri Kuuth: "År 1614 var han predikant vid kapten Erik Johanssons kompani, en fännika Westerbottens' soldater, och for om sommaren till »Narviske åminne»." Men inte heller Olaus Petri Kuuth var släktens förste man i Baltikum. Kuuth:arnas fader Per Olsson, ofta refererad till med påhänget Bottnekarl tycks under väldigt långa tider och vid flera tillfällen ha uppehållit sig i Baltikum, och det är inte utan att man undrar om han hade familjen med sig. Jag har inte Birger Steckzéns verk om Västerbottens regementes officerare tillhanda, men jag har läst noten om Per Olsson och snor följande från nätet, som om jag minns rätt härstammar från Steckzén: "Krigsöverste för Norrlands Knecktar i Pernau i Livland år 1602. Var med vid storminingen av Kexholm 1580, belägringen av Wesenberg i mars 1581, stormningen av Narva den 6/9 1582 och belägringen av Nöteborg samma år. Härtåg till Vitahavet år 1590, samt Kolahus på Kolahalvön år 1591 och dess belägring. Garnisonstjänst i Estland 1585-86, samt i Livland åren 1601-02." Ett annat märkligt sammanträffande är ju att författaren bakom HSH menar att Olaus Petri Kuuth var gift med en dotter till en präst i Bygdeå med namnet Turdinus, och det är ju inte utan att man funderar om denne kan ha någon koppling till Petrus Turdinus i Reval, med tanke på kontakterna mellan familjerna. (Erik Holmlund 2012-05-27 Anbytarforum Kuut) Postat söndagen 03 juni 2012 - 23:40 -------------------------------------------------------------------------------- Har kikat i "Album academicum der Universität Dorpat" av Arvo Tering. En del intressanta kompletteringar och korrigeringar är på sin plats. 1) Angående Könik Köniksson Kuuth (f.1666). Har tidigare skrivit att han var gift med en C.Undéen och en N.Örn. Det var ganska grov feltolkning från min sida av förkortningen "G." som jag gissade stod för "Geheiratet" (gift) men den stod för "Gratulation". Det finns alltså skriftliga bevarade gratulationer som Könik Köniksson Kuuth skickat till en C.Undéen och en N.Örn. Könik Köniksson Kuuth var således såvitt det är känt, enbart gift med "Helena Dunkam", så som det står i den finska länkade artikeln ovan i tråden. Sannolikt är hennes efternamn missuppfattning av "Duncan". Det finns flera personer som heter "Duncan" i matrikeln av Tering. Har dock inte grottat vidare i vem hennes föräldrar var. Noterbart är att han tycks vara omskriven enbart som Kenicius Kenicii, i de estländska källorna. Utan påhänget Kuuth. 2) 1706-08-15 skrivs en Kenicius Burman angermannus, in vid universitetet i Dorpat. Han finns där 1706-1709. Någon med det namnet finns inte inskriven i varken Härnösands trivialskola (Sundin) eller vid Härnösands gymanasium (Bucht). Jag tror att detta handlar om en son till Könik Köniksson Kuuth, vars mor hette Burman, och att namnet togs efter farmodern. Reservation för om det kan ha funnits någon annan ångermanlänning med namnet Könik Burman som förirrat sig till Dorpat. 3) 1633-07-09 skrivs en Johannes Kenitius in vid Dorpat universitet. Terings uppställningar är lite märkliga. Han skriver att faderns namn var Petrus. Antagligen innebär det han finns känd i Dorpat-källorna som Johannes Petri Kenicius, men Tering tycks inte behandla latinskt patronymikon som en del av namnet. Johannes Petri Kenicius skrevs även in vid andra universitet. 1632-06-08 i Uppsala, och i januari 1635 i Rostock. Han dör 1636 i London. Tering skriver att hans far var troligen var ärkebiskopen. Jag håller med Tering. Det låter troligt. Enligt Buregenealogin hade ärkebiskopen Petrus Kenicius en son Johannes. Buregenealogin uppger dock ingenting om hans vidare öden. Nu vet vi var han tog vägen. Här kan det också vara värt att påpeka att att Dorpats universitet inrättades på ärkebiskop Petrus Kenicius initiativ. 4) Enligt Tering var Johannes Petri Kuuth son till häradshövingen i Ingermanland, Petrus Andreae. Hur det hänger går ihop med att Johannes Petri Kuuth kallas Sudermannus vet jag inte, men Petrus Andreae kan ju ha varit från Södermanland. I vilket fall som helst så tycks det helt uteslutet att min teori ovan i denna tråd skulle stämma, att Johannes Petri Kuuth skulle vara bror till Olaus Petri Kuuth. Johannes Petri Kuuth skrivs in vid Uppsala universitet 1637-03-30, och vid Dorpats Universitet 1640-04-30. År 1650 blev han rekommenderad till tjänsten som universitetssekreterare i Dorpat. Trots det är jag väldigt intresserad av veta mer om häradshövdingen i Ingermanland. Vem var Petrus Andreae? 5) Jag gjordes uppmärksam på, utav Constantinus Lindfors, att det finns uppgifter som gör gällande att Johan Pedersson, sonen till Per Olsson i Bergsbyn, Skellefteå, flyttat till Stockholm stad och blivit rådman där. Publikationen "Stockholms råd och rådhus" (1915-1918) bekräftar dessa uppgifter. Eller snarare är det kanske därifrån uppgifterna härrör? Så här står det: "437. Johan Pedersson, f.1594 i Skellefte, son till höfvitsmannen på Bergholmen Peder Olofsson, var handlande i Stockholm, beklädde kämnärssysslan 1628 12/8-1629 8/6, valdes till rådman 1632 7/5 och kvarstod i rådet vid sitt frånfälle. Han var inspektor öfver köpehandeln med klädes- och kramvaror 1630 12/6-1631 9/5, med viktualier 1631 9/5-1632 7/5, var under maj 1634 förordnad kämnärerna till hjälp, inspektor öfver kvarnarna och Söderström 1634 12/5-1635 12/5, öfver packarebanan 1635 12/5-1637 20/5, bisittare i justitiekollegium 1636 13/5-1639 27/5, 1640 16/6-1650, samt bisittare i stadskämnärsrätten 1639 27/5-1640 16/6. Han afled 1650 och begr. 2/7 i Storkyrkan. Han köpte 1636 30/3 och 1638 13/6 hus i Knut Kråkas gränd, samt ägde stenhus vid Skeppsbron, vid Österlånggatan och vid Slottsbacken. G. 1 m. N.N. G. 2 m. Brita Jansdotter begr. 1659 2/1 i Storkyrkan, dotter af borgmästaren i Västerås Johan Johansson Guldsmed (f.1572, d. 1654 28/3) och Greta Salomonsdotter (d.1656). Barn i 1. giftet: Brita, g. 1653 16/9 m.assessorn i Svea hofrätt Mikael Olofsson Dubb, d.1674 Margareta, g. 1648 16/7 m. kämnären Albrekt Barckman, f.1623 d.1663 Petter Johansson, borgare och handelsman Barn i 2. giftet: Klara, g.1655 14/11 m. borgmästaren Arvid Gustafsson (B.136) Anna, döpt 1635 11/7, g.m. stadssekreteraren Anders Grubbe Karin, g.m. handelsmannen Jakob Grubbe, d.1669 ett barn begr.1636 27/8" Jag har inte synat källorna för det ovanstående. Det hade dock varit intressant att kolla upp vad källan är, till påståendet att Johan Pedersson var son till hövitsmannen Peder Olsson/Olofsson. Jag ifrågasätter det inte, det tycks ju dock som att det finns en del norrländska kopplingar bland barnen. Mickel Dubb har vissa kopplingar till Umeå och Grubbarna gissar jag också har norrländska kopplingar. (Meddelandet ändrat av holmlund 2012-06-04 12:44)
Gift med Margareta Königsdotter. Född i Baggböle, Umeå landsförs (Västerbotten). [18]
Ägare i olika längder från 1609 till 1630 i Bergsbyn 6, Skellefteå lfs. [2]
Inga barn uppräknade till henne i Johan Bures originalsläktbok. [18]
I X37 har på sid 69 följande barn antecknats: h Samuel i Luleå, Per Persson, Anders i Bureholm, Könik i Torneå och h Oluf i Anundsjö.
  2 Olof Persson Kuut Anzenius.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [19] Död 1650 i Anundsjö. [20] Pastor i Anundsjö.
Kyrkoherde från 1630 till 1650 i Anundsjö (Ångermanland). [21]
I Gävle skola. [22]
I i Anundsjö (Ångermanland). [23]
Inskriven på Uppsala universitet 1606-12-10. [24]
Inskriven på Uppsala universitet 10/12 1606 (Bygdén). Slutligen kyrkoherde i Anundsjö. Gift med Anna Nilsdotter Trast från Bygdeå, syster till Arjeplogs förste kyrkoherde Petrus Turdinus. (Constantinus Lindfors)
Gift med Anna Nilsdotter Trast. Född i Bygdeå. [25]
Levde 1652 i Anundsjö. [25]
    3 König Olofsson Kuut.   Länsman i Anundsjö, sedan lappfogde i södra lappmarken.
Bonde i Bredbyn 3, Anundsjö (Ångermanland). [26]
Bonde från 1653 till 1670 i Bredbyn 3, Anundsjö (Ångermanland). [27]
Befallningsman enligt Nätra dombok 1711 vt § 27. [26]
Ur Anbytarforum Kuuth: Constantinus Lindfors Postat tisdagen 05 april 2011 - 14:10 -------------------------------------------------------------------------------- I artikeln 'Ångermanlands präster i äldre tider' (finns i herdaminnets supplementband) framgår på sida 194 att Könik Kuuth är bonde i Bredbyn 1652-1672 och att han dog det sistnämnda året. Könik Kuuths dotter Margareta gifte sig före 1680 med Ullånger-komministern Petrus Christophori Hornaeus i hans första äktenskap (sida 225). Per Sundin (Per_sundin) Föreningsmedlem Postat onsdagen 06 april 2011 - 07:23 -------------------------------------------------------------------------------- Oj, detta hade jag inte uppmärksammat. Alla Petrus barn verkar i alla fall vara födda i äktenskapet med Helena Gropman med början 1678 eftersom namnet Helena går igen bland barnbarnen. Som källa har Carl Szabad angett Ådb 9/5 1680. Jag har domböckerna på mikrofilm men efter Nordingråtinget 1680 23/3 har jag inget i maj vare sig i Norra eller Södra Ångermanlands domböcker. Märkligt att hon skulle heta Burman, dvs. moderns namn. Constantinus Lindfors (Ratengo) Registrerad användare Postat onsdagen 06 april 2011 - 09:45 -------------------------------------------------------------------------------- Per, det får du nog ta upp med Carl Szabad om. Det verkar ju ha blivit något fel! Carl Szabad (Carl) Föreningsmedlem Postat onsdagen 06 april 2011 - 11:48 -------------------------------------------------------------------------------- När jag tittar i mina anteckningar ser jag att jag noterat följande: På vårtinget 1711 § 27 påstås att Peter Horneus 1680 9/5 uppbär arv efter König Kuut i Anundsjö på sin hustrus, Margareta Burman, vägnar. Källa Anna-Greta Näslund (†). Ärendet är tydligen också omnämnt i "Från bygd och vildmark" (Luleå stifts årsbok) 1985. Jag har inte kollat tingsprotokollet själv, då jag inte har så sena domböcker på mikrokort. Jag beklagar om det smugit sig in något fel. Per Sundin (Per_sundin) Föreningsmedlem Postat onsdagen 06 april 2011 - 12:42 -------------------------------------------------------------------------------- Jo, där står det. Det är en redogörelse hur Malin Burmans senare man Erich Olofsson Bring kom att äga och råda Könich Olsson Kuuths hemman i Bredbyn. Fädernet (efter Kuuth) hade kvitterats av Könich och Carl Kuuth 1690, h Anna Kuuth gm sin man Carl Göransson Falck 1683, och slutligen Margeta och Carin Kuuth 1684 (bör alltså ha varit ogifta då). Mödernet efter Malins död 1696 28/6 hade kvitterats av Nils Jacobsson Flur, både på sin hustrus och Könichs vägnar, 1699, Carl hade dött barnlös i Holland men kvtterat mödernet dessförinnan, Anna Kuuths dotter Magdalena Falcks förmyndare kvitterat 1704. Slutligen hade Peter Hornaeus kvitterat sin hustrus arv så i löst som fast redan 1680 9/5. Möjligen kan Margareta vara fel, och att det ska stå Magdalena som dog ogift 1696 20/11. De 84 dlr 16 öre kmt som Peter kvitterade 1680 9/5 bör vara i samband med omgifte och kanske både möderne och fäderne, men vad Peters hustru heter tycker jag inte framgår. (Meddelandet ändrat av Per Sundin 2011-04-06 12:53)

Undrar om inte Horneus är felläst eller felskrivet. Jag hittade en bouppteckniing 1691 efter en Sophia Königsdr Kuuth som i ett tidigare gifte var gift med höraren Peter Hernaeus (Sthlm RR F1A:43 s 753). (Per Sundin 2017-01-05) Per Sundin (Per_sundin) Föreningsmedlem Postat onsdagen 06 april 2011 - 12:51 -------------------------------------------------------------------------------- Såg förresten att Petrus Hornaeus inte hade några döttrar i mtl förrän 1696. Det kan då vara så att hans äldsta dotter Elisabeth inte är född 1678 som är framräknat från angiven ålder i bb, utan 1680 och kan alltså vara född i Petrus andra äktenskap med Helena Gropman. Det finns i så fall inga kända barn i första äktenskapet med Könich Kuuths dotter. Carl Szabad (Carl) Föreningsmedlem Postat onsdagen 06 april 2011 - 13:13 -------------------------------------------------------------------------------- Jag ser f ö att jag angett fel dödsår för Könik Kuut. Han avlider 1675, inte 1672 (Anundsjö LI:1 SVAR-ID C0032614_00029). Korrigering! Den ovanstående uppgiften avser testamente efter maken som normalt lämnas i samband med begravningen, men redan i 1673 års mantalslängd står Malin noterad som änka. Erik Holmlund Postat torsdagen 04 augusti 2011 - 04:03 -------------------------------------------------------------------------------- Några ytterligare kompletteringar om Könik Kuuth. Kiönich Olofsson Kuuth tituleras befallningsman respektive lappfogde i Åsele lappmarks Db 1662-01-05, Db 1663-01-03, Db 1664-01-03, Db 1665-01-04, Db 1666-01-04, Db 1667-01- 04, Db 1668-01-04, Db 1669-01-04. Så nog går det bekräfta att han verkligen var lappfogde. Han omnämns som en av tingets ledamöter, som utgjordes av underlagmannen, befallningsmannen samt nämndemännen. Troligen är han även vid tinget i Åsele Db 1671-01- 08, men där står ej namnet utskrivet utan istället "Underlagman och befallningsman som förut". I Db 1673 står det "I befallningsmans ställe: Nils Andersson Grubb", varför man kan anta att Kuuth av någon anledning inte kan närvara. I Db 1674 har Aegidius Otto tagit över som befallningsman över Åsele lappmark. Också noterbart är att Carl Carlsson Burman är underlagman vid Åseletinget samtliga år som Kuuth omnämns som befallningsman där. De två lät ju gifta ihop barn. I domböckerna före 1662 är det andra personer som omnämns som befallningsmän vid Åseletingen, men Kiönich Kuut har uppenbarligen uppehållit sig i lappmarken även före sin lappfogdetjänst: I Åsele Db 1658-01-08 §6 stämmer Kiönich Olofsson wapstlänsmannens son Peder Jacobsson om ansvar för falsk beskyllning mot Kiönich för lägersmål med lappigan Lucia Andersdotter. Huruvida något barn blev avlat vet jag inte, men man kan ju anta att det ofta var så lägersmål kom i dagen. I vilket fall som helst så tycks det ha funnits uppfattningar i Vapstens lappby företrädd av sonen till byns betrodde ordningsman, att Kiönich Olofsson lägrat en av byns pigor. Märkligheterna fortsätter i Åsele Db 1659-01-03: §1 Wapstlänsmannen Jacob Pedersson anmäler att hans son Peder Jacobsson har blivit rånmördad av Enar Andersson av Grans lappby i Ume lappmark. §3 Rannsakning om Kiönich Olofssons horsbrott mot lappigan Lucia Andersdotter. Uppenbarligen har rannsakningen mot Könik Kuuth fortgått över två ting, men vid tillfället för det andra tinget så finns inte personen som leder anklagelserna mot Kuuth närvarande, för han har just gått och blivit mördad. Vilket märkligt sammanträffande. Måhända fanns det någon halvlappsk person NN Königsdotter/Königsson av oäkta börd i Vapstens lappby. Långsökt är det i vart fall inte. En lägring som mynnar ut i en oäkting torde ha rört upp mer känslor, och dragit upp brottet till ytan, mer än en lägring som aldrig resulterat i något barn. Könik Kuuth förekommer också vid ett tillfälle i domböckerna för Umeå lappmark. Ume lappmarks Db 1666-01-10 §5 handlar om Siul Jonssons i Wapsten besvär över lappfogden i Ångermanland, Kiönich Kuuth att han försöker slå under sig kronouppbörden för från Wapsten, oaktat icke Kuuthen utan Aegidius Otto vore rätter uppbördsman. M.a.o. försökte Kuuth driva in skatt från Vapstens lappby, trots att den byn hörde till Umeå lappmark och till dess lappfogde.
Gift med Malin Burman. Född i Sunnersta 1, Boteå (Ångermanland). [26]
Begravd 1696-06-28 i Bredbyn 3, Anundsjö (Ångermanland). [28]
Nämnd som hustru Magdalena 1673 i Bredbyn 3, Anundsjö (Ångermanland). [27]

      4 Karin Königsdotter Kuut.   Född. [26] Död 51 år gammal 1710-09-14 i Gamla staden, Luleå landsförsamling. [28] Gift med Nils Jakobsson Fluur. Bildhuggare. [26]
Snickare 1719 i Arjeplog. [29]
Bosatt i Sunderbyn 16, Luleå landsförsamling.
Upprepning
Ättlingar
      4 Anna Königsdotter.   Född. [26] Gift med Karl Göransson Falk. Född. [26]
Makarna Falck var bosatta i Stockholm. Anna är död senast 1689. Ur stadens bou-register: Anna Kiönicksdotter (1689:430) änkl. Falck, Carl, hattstrofferare, omg. m. Brita Larsdotter dotter: Falck, Magdalena Carlsdotter Olof Nilsson, hökare, d. 1687 (1689:427) änka Brita Larsdotter, omg. m. Falck Carl, hattstrofferare barn: Nils Olofsson, 12 år Anna Olofsdotter, 8 år (Constantinus Lindfors)
Upprepning
      4 Margareta Königsdotter.   Margareta är omnämnd i db 1684. [26]
Upprepning
      4 Karl Königsson.   Född. [26] Död barnlös i Holland. [26] Gick trivialskolan i Härnösand stad. [26]
Upprepning
      4 König Königsson Kuut.   Född omkring 1666. [21] Död 1707. [21] Rektor vid trivialskolan i Reval. [26]
Inskriven vid gymnasiet från 1683 till 1686 i Härnösand stad. [21]
Gift med Helene Dunkam. Född. [28]
Upprepning
      4 Magdalena Kuut.   Begravd 1696-11-20 i Bredbyn 3, Anundsjö (Ångermanland). [28] Upprepning
    3 Anna Kuuth.   Gift med Olof Zachariae Anzenius. Kyrkoherde i Anundsjö.
Född 1616 i Anundsjö. [20]
Död 1700-07-08 i Anundsjö. [20]
      4 Zackarias Anzenius.   Död 1675. [20] Fältpräst vid Västerbottens regemente.
      4 Margareta Anzenia.   Född 1650. [20] Död i Härnösand. [20] Gift med Olof Jonsson Lund. i Härnösand.
Gift 1724-05-14 [20] med Nils Höjer. Handelsman.
Gift med Olof Gropman. Ej nämnd av Leonard Bygdén.
      4 Kristoffer Anzenius.   Prost och kyrkoherde i Piteå.
Gift med Margareta Linneria.
      4 Lars Anzenius.   Född 1652 i Anundsjö. [20] Död 1707-04-29 i Anundsjö. [20] Kyrkoherde i Anundsjö.
Gift med Magdalena Linneria.
Ättlingar
      4 Olof Anzenius.   Död som ung 1665 i Anundsjö. [20]
    3 Karin Olofsdotter.   Död 1657. [20] Gift med Sven Olai Djupzelius. Kyrkoherde i Grundsunda.
Död 1678. [30]
  2 Anna Persdotter.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [22] Möjligen Per Olofssons dotter Anna Persdotter som var gift med Ericus Birgeri.
Gift med Anders . Gift med Ericus Birgeri. Sacellan från 1614 till 1626 i Kalix.
Kyrkoherde från 1629 till 1656 i Kalix. [31]
Död 1665-11-12 i Nederkalix (Norrbotten).
Hej Till glädje för oss så hade jag läst fel i Torneås rådhusrättsnotis den 23/4 1687. Den första meningen SKA vara. "Dato insinuerade Rådman Isak Eriksson, där emot åter sin förklaring, att han ingen lön vill tillstå sin sal hustrus syster son, Rådman Per Eriksson Planting" osv. Av en enda mening kan vi slå fast fyra saker. Per Eriksson Planting är son till Erik Mickelsson Planting och Margareta Eriksdotter, eftersom Per längre fram i texten säger att hans morfar är Erik Birgeri Margareta Eriksdotter är dotter till Erik Birgeri i Kalix Isak Eriksson i Torneå första hustru är dotter till Erik Birgeri Isak Eriksson kan därför inte vara son till Erik Birgeri. Tyvärr hade vi inte Torneå stads rådhusrättsprotokoll 1673 i Sommarro. Vi får skriva av målet vid nästa Umeåresa. Hälsningar Olof ----- Original Message ----- From: Bruno Wikström To: ulf holmberg ; Nya Olof Andersson Sent: Tuesday, September 13, 2011 9:59 PM Subject: Re: SV: SV: Planting Hej Jag har inte läst domboken så att jag kan diskutera vad det står men onekligen verkar det mera troligt att det står son för då får texten mening. Samtidigt blir det då klart att Isaks saliga hustru och Per Plantings mor var systrar. Vem Isak gav bårpengarna efter kan jag inte kommentera mer än att hans far inte nödvändigtvis behöver finnas i dödboken. Han vore i så fall inte den förste som prästen underlåtit att skriva in vilket kan ha hänt i detta fall eftersom Birgeri dog i samma veva och hans vikarie hade fullt upp. Samtidigt tycker jag mig ha märkt att prästerskapet var dåliga på att ge bårpengar efter de sina eller att man gav pengar efter dem när de själva dog. Var det inte ett privilegium de hade att slippa utgiften? Av detta följer att jag tror systrarna var döttrar till Birgeri. Bruno ----- Original Message ----- From: ulf holmberg To: Bruno Vikström ; Nya Olof Andersson Sent: Monday, September 12, 2011 11:12 PM Subject: FW: SV: SV: Planting Vad säger ni om Leif Boströms kommentarer? Om det står son i målet - istället för Sara - blir meningen mer logisk. Om det är Isak eller hans fru som är barn till Erici Birgeri kan ju diskuteras. Meningen "att han ingen lön vill tillstå sin sal hustrus systers son, Rådman Per Eriksson Planting… " blir ju med min logik, att Per E Plantings mor och Isaks saliga hustru var systrar, och således döttrar till Erici Birgeri. Bårkläderna 3 maj 1666 efter sin fader i Kalix har jag ingen bra förklaring till. Tyck till, ni som kan det här. Mvh ulf H. -------------------------------------------------------------------------------- From: info@familjenbostrom.se To: holmbergulf@hotmail.com Subject: SV: SV: Planting Date: Mon, 12 Sep 2011 22:49:27 +0200 Hej Ulf! Några ytterligare kommentarer. Den viktigaste domboksnotisen som du citerar är den från 1687 23 april. Jag undrar om början istället ska vara: Dito insinuerade Rådman Isak Eriksson, där emot åter sin förklaring, att han ingen lön vill tillstå sin sal hustrus systers son, Rådman Per Eriksson Planting… I så fall bör det vara Isak Erikssons första hustru som är dotter till Ericus Birgeri, inte Isak Eriksson som är son. Min och Per-Olof Snells argumentation är att borgaren Isak Ersson betalade den 3 maj 1666 i Torneå bårkläderna för sin fader i Kalix som synes vara kyrkoherden i Kalix Ericus Birgeri som begravts den 12 november 1665. Det verkar inte finnas någon annan Erik i Nederkalix som avlidit i närheten av och före 3 maj 1666. Jag känner inte till något mer indicium på att Per Eriksson Planting skulle vara son till Erik Mickelsson Planting. Jag tycker ändå att det är mycket troligt. Anders Olofssons i Torneå barn Anders och Anna benämns båda Karck. Enligt ett domboksprotokoll från Torneå den 10 november 1673 ska Isak Eriksson betala till kaplan Thomas Hattulander i Pudas för det arv hans hustru Anna Andersdotter och hans svåger Anders Andersson har att fordra efter deras salige fader Anders Olofssons stärbhus som tillfallit dem efter deras mormor Anna Persdotter i Kalix och deras mor Elisabet Andersdotter. Jakob Jakobsson i Nynäs i Kalix uppges ha deras mormors inventarium och rådmannen Isak Eriksson i Torneå har varit barnens förmyndare. Jag spekulerar i om patronymikonet på Anders Olofssons hustru blivit felskrivet och att hon också var en dotter till Ericus Birgeri. Anders Olofsson gifte sig med henne omkring 1647. Enligt mantalslängderna för Nederkalix hade Ericus Birgeri 1645 2 döttrar, 1646 1 dotter, 1647 ingen dotter, 1648-49 1 dotter och 1650 2 döttrar. Den som försvunnit 1646 kan vara Elin som gift sig med Jakob Jakobsson och den som försvunnit 1647 kan vara Elisabet som gift sig med Anders Olofsson. Ericus Birgeri finns i mantalslängderna t o m 1656. Han har då en dotter. Det är tydligt att det är jungfru Brita Eriksdotter som 1657 har ersatt honom i mantalslängderna. Mvh Leif Boström -------------------------------------------------------------------------------- Från: ulf holmberg [mailto:holmbergulf@hotmail.com] Skickat: den 10 september 2011 18:43 Till: Leif Boström Ämne: RE: SV: Planting Ett besvärande faktum i beviskedjan är dock att vi inte hittat konkret bevis för att Per Ersson Planting är son till Erik Michelsson Planting. Det ovanliga namnet gör dock skäl för misstanken. Samt att Anders Ersson Planting likaledes är en bror till Per och likaså son till Erik. Det slutgiltiga beviset saknas dock. Mvh Ulf H. -------------------------------------------------------------------------------- From: info@familjenbostrom.se To: holmbergulf@hotmail.com Subject: SV: Planting Date: Fri, 9 Sep 2011 21:30:15 +0200 Hej Ulf! Mycket intressant! Jag ska titta mer på detta senare. Vi ska strax åka ut till landet, så jag hinner inte göra det den här helgen. Det verkar klart av domboksnotiserna att Erik Mickelssons Plantings hustru Margareta var dotter till kyrkoherden Ericus Birgeri och hans hustru Anna Persdotter. Jag och Per-Olof Snell har uppfattningen att Isak Eriksson var en son till Ericus Birgeri. Det finns en del som tyder på det. Jag tror att de även hade döttrarna: Elin Eriksdotter, begravd 1712-09-27 i Nederkalix och gift omkring 1646 med Jakob Jakobsson (1618--1677-04-22), länsman och gästgivare i Stråkanäs 5 Nynäs. Brita Eriksdotter, gift 1 gången 1658 med Anders Persson, borgare i Torneå och död 1659. Brita gift 2 gången med Johan Jönsson, borgare i Torneå. Att de hade en dotter Brita framgår av skattelängder. Jag är lite tveksam till Leonard Bygdéns uppgift att Laurentius Calicius var gift med en dotter till dem. Mvh Leif -------------------------------------------------------------------------------- Från: ulf holmberg [mailto:holmbergulf@hotmail.com] Skickat: den 9 september 2011 15:25 Till: Leif Boström Ämne: Planting Hej! I vår jakt på borgare i Piteå har vi kommit till Erik Michaelsson Planting. Jag vet att det finns Planting i Torneå (se bifogade fil) och skulle vilja höra din åsikt om släktförhållanderna. Jag har inte din bok tillgänglig och vet inte vad du skrivit där. Följande tror vi oss veta (eller starkt misstänka): Per Planting dyker upp i Torneås mtl 1671. Av bifogade dommål kan utläsas att han från liten ålder uppfostrats hos sin morfar, Erici Birgeri. I Herdaminnet anges att Erici har två döttrar vistandes hemma i mitten av 1650-talet. Möjligen kan Erici ha fyra döttrar: Lars Calisius hustru Isac Erikssons hustru Sara Eriksdotter Margareta Eriksdotter, Erik Mikaelsson Plantings hustru (hennes förnamn framgår av Piteå stads mtl 1650). Det är en tid sedan denna släkt diskuterades och det skulle vara intressant höra din nuvarande uppfattning om detta.
    3 Elisabet .   Född. [32] Möjligen dotter till Anna Persdotter i ett första äktenskap med en Anders, möjligen istället dotter till Ericus Birgeri och Anna Persdotter.
Gift omkring 1647 [8] med Anders Olofsson. Borgare från 1648 till 1667 i Torneå stad. [33]
Född omkring 1629 i Stråkanäs 3, Nederkalix (Norrbotten). [8]
Död 1667 i Torneå stad.
Nämnd som son hos Olof Andersson från 1646 till 1647 i Stråkanäs 3, Nederkalix (Norrbotten). [8]
Anders Olofssons i Torneå barn Anders och Anna benämns båda Karck. Enligt ett domboksprotokoll från Torneå den 10 november 1673 ska Isak Eriksson betala till kaplan Thomas Hattulander i Pudas för det arv hans hustru Anna Andersdotter och hans svåger Anders Andersson har att fordra efter deras salige fader Anders Olofssons stärbhus som tillfallit dem efter deras mormor Anna Persdotter i Kalix och deras mor Elisabet Andersdotter. Jakob Jakobsson i Nynäs i Kalix uppges ha deras mormors inventarium och rådmannen Isak Eriksson i Torneå har varit barnens förmyndare.
      4 Anders Andersson Karck.   Född. [32] Gift med . Ättlingar
      4 Anna Andersdotter Karck.   Född. [32] Gift med Tomas Haltulander. Gift med Fromhold Johan Leps. Major. [28]
Ättlingar
    3 Eriksdotter.   Enligt herdaminnet var en dotter till Ericus Birgeri gift med Laurentius Calicius. Troligen är uppgiften felaktig.
Gift med Lars Calicius. Sacellan från 1639 till 1646 i Överkalix (Norrbotten).
Kyrkoherde från 1646 till 1656 i Överkalix (Norrbotten).
Kyrkoherde från 1656 till 1689 i Nederkalix (Norrbotten).
Död 1689-01-06 i Nederkalix (Norrbotten).
    3 Margareta Eriksdotter.   Nämnd 1650. [34]
Gift med Erik Mickelsson Planting. Borgare från 1643 till 1652 i Piteå stad. [34]
Borgmästare och postmästare i Piteå stad. [34]
Borgmästare från 1648 till 1650 i Piteå stadsförs (Norrbotten). [35]
Benämns salig 1656-06-... [36]
Erik Michelsson Planting. Han var postmästare till 1643, rådman 1644-1652 och borgmästare 1647-1649 i Piteå stad. Källa ÄTT OCH BYGD nr 11, medlemblad för Pitebygdens forsarförening. (Kjell Mäki i Anbytarforum 2001-03-15)
I Svenska släktkalendern 1967 finns släkten Planting beskriven, som "gammal finlandssvensk släkt, sannolikt av samma ursprung som de svenska adliga ätterna Planting-Bergloo och Planting. Gyllenbåga. Äldste kände stamfadern hette Mikael Torbjörnsson. Hans son Erik Michelsson var landssekreterare och vice landshövding i Västerbottens län 1642-48 samt därefter borgmästare i Piteå. (Ulf Holmberg)
Postat måndagen 20 februari 2012 - 16:53 -------------------------------------------------------------------------------- Hej! Jag undrar om det är någon som vet om det är utrett varifrån borgmästaren i Piteå, Erik Mickelsson Planting, egentligen kommer ifrån? Jag sökte ytterst sporadiskt över nätet och fann, i de flesta fall, att denne borgmästare Erik Mickelsson Planting skulle ha dött året 1651. Varför jag undrar, är för att Albert Nordberg skriver om ovannämnda Erik Mickelsson Planting följande: "Landstinget utgjordes av landshövdingen, som synes ha varit ordförande och som 1642 kallas lanshövding över "Westernorlanden med des omliggiande Lapmarker", några "wälactade och förståndige gode män" såsom landskamrer eller "landsbokhållare", borgmästare från städerna och kronobefallningsmän från fögderierna, och ett antal befullmäktigade "landstingsmän", en á två från varje socken. Var landshövdingen förhindrad, kunde någon vara förordnad i hans ställe att leda tinget. Så var herredagsmannen Erich Michelson Plantingh från Gamblebyn i Kalix socken landshövding Crusebiörns ställföreträdare vid landsting i Skellefteå 1643" (Nordberg, Albert, Luleå Sockens Historia, I (1965), s. 158-159). Stämmer detta? Har det kanske skett en förväxling här, månne? Visserligen finns ju en samtida Erik Mickelsson, född 1592, begravd 1669 9/1, på Gammelgården 7 åren 1617-1658 (se Boström, s. 115). Jag konsulterade Övre Norrlands Historia, för att se vad som stod där. Det uppgavs, att för Västerbottens ledamöter i bondeståndet vid riksdagarna, reprensenterades detta år (1643) för norra prosteriet: Erik Michelsson, Kalix (Övre Norrlands Historia, del III, tiden 1638-1772 (1974), s. 566). Erik Mickelsson Planting omnämns för övrigt i en domboksnotis från 1679: "Salige Per Olofssons Kutsks efterleverska i Siknäs förmenar i december 1679 Olof Jönsson eller hans son i samma by nu vara pliktig, antingen själv gå knekt för Per Olofssons hemman, eller annars skaffa henne en duglig karl, efter den skrift som är given hennes man 1647 allaredan, av dåvarande landssekreteraren salige Erik Mickelsson Planting...." (Boström, s. 467f.) --- Mvh //Peder Peder Andersson (Calixius) Registrerad användare Postat måndagen 20 februari 2012 - 20:03 -------------------------------------------------------------------------------- Forskaren Olof Andersson skriver följande: Borgmästaren och postmästaren Erik Mickelsson Planting bodde i Staden 1643-1652. Han var gift med Margareta, omnämnd år 1650. De hade minst två barn, barn lägerstad 1645 21/9, barn lägerstad 1646 18/5 (Andersson, Olof 1999: Piteå Församlings Äldsta Historia 1300- 1700-talen, Borgarna i Piteå Gamla Stad åren 1621-1666, s. 64)
Peder: Av Ulf Holmberg har jag fått veta att "Det är helt klarlagt att det inte är Erik Mickelsson Planting som avlider i Piteå 1651. Det är istället bonden Erik Mickelsson i Pitholm (som bott i Pitholm hela sitt liv) som dör då. Planting dog i Stockholm 1652-12-09. Det framgår av en skrivelse ställt till Piteås borgare där man hör sig för om tillgångar för att betala hans skulder i Stockholm. Erik M Planting har i Stockholm dels bott, dels fått sitt uppehälles kostnader täckta av sin bror Peder Mickelsson, som bör ha varit borgare i staden, och relativt välbärgad eftersom han efter brodern Eriks död berättar att han försträckt Erik med drygt 1200 daler, fått tillbaka 300, men drygt 900 daler återstår av skulden." (Constantinus Lindfors i Anbytarforum 2011-02-21 Nederkalix)
      4 Anders Planting.   Borgare och rådman i Torneå.
Nämnd från 1674 till 1716.
Gift med Gertrud Eriksdotter. Död 68 år gammal 1732-01-11 i Torneå. [37]
Ättlingar
      4 Per Eriksson Planting.   Uppvuxen hos mosterman. [33]
En trolig broder till Anders var Per Ersson Planting som finns i en dombok år 1687 under Torneå. Där nämns en moster till Per som var "salig" och varit gift med en Israel [Isak] Ersson i Torneå stad. Samt även morföräldrarna Herr Ericus Birgeri kyrkoherde i Kalix 1629-1656, död nov 1656 och Anna Pehrsdotter. Per hade vuxit upp hos dem till år 1658 då han var 14 år gl. Källa: Mikrokort Renoverad dombok VNRL s 6044 kort 11/23 sid 591. (Kjell Mäki i Anbytarforum 2001-03-15)
Torneå RR 4 april 1687 Samma dag kom för rätta, före detta Rådman vält Isak Eriksson, kärandes till Rådman Per Eriksson Planting, förmedelst en guldring som han skall hava lånt honom, enär han inträdde i äktenskap med sin hustru, om 2 ducater, begärandes han nu sin lånte guldring kunde igen bekomma. Var till Rådman Per Eriksson icke nekade sig bemte guldring till låns bekommit, utan sade sig den ej vilja ifrån sig leverera, förrän såsom han kommer till slut med Isak Eriksson emedn han menar sig av honom hava att fodra sin förtjänte lön, så och för det han honom lånt haver, alldenstund de hava stora räkningar sins emellan. Rådman Per Eriksson pretenderar på riktighet, om sin sal moroders sterbhus som han förmenar sig hava sitt möderne av Isak Eriksson att fodra. Så pålades Rådman Per Eriksson att han levererar ifrån sig inventariumet, som han av Isak Eriksson bekommit eller tillställer honom där av en vidimerat copia, att han såsom förmyndare, nu därför kunna göra randa och sig förklara. Torneå RR 6 april 1687 Förekom Rådman vält Isak Eriksson uppvisandes en kvittens, givet av Rådman Per Eriksson varuti han tillstår och kvitteras, sig hava bekommit sitt modermoders arv, då Per Eriksson det igenomläste, kunde han dr till icke neka, utan sade det vara skett uti oförstånd, och barnsomma, då Isak Eriksson svarade, var han så barn så han hos honom varit, och likväl fodrar han lön för den tiden han hos honom varit. Torneå RR 11 april 1687 Samma dag inlevererade Rådan Per Eriksson Planting tvenne räkningar, emot Rådman vält Isak Eriksson av dat d 8 april nästledne, var uti han fodrar av pro... räkning 337 dr 7 öre kopparmynt och av hans förttjänst lön 300 dr kopparmynt av hans moder moders arv 202 dr 12 öre kopparmynt, vilka levererades Rådman Isak Eriksson, att sig där på förklara till nästa rådstugudag. Torneå RR 13 april 1687 Samma dag inlevererade i rätten Rådman vält Isak Eriksson, sin förklaringsskrift emot Rådman Per Eriksson, angående den lön som Per Eriksson fodrar, för det han skall där hava tjänt, och vill honom ingen lön bestå, emedan han varit ett barn, och ej någon lön förtjänt. Och den arvspretension som Rådman Per Eriksson fodrar av Rådman Isak Eriksson, efter sin moder moder näml 266 dr kopparmynt, så inlevererade Rådman vält Isak Eriksson, Rådman Per erikssons givna kvittens av dato d 2 november 1668, varuti Rådman Per Eriksson tillstår och kvitterar, sig vara av Rådman Isak Eriksson förviter och betalter, fr sin moder moders arv. Torneå RR 23 april 1687 Dato insinuerade Rådman Isak Eriksson, där emot åter sin förklaring, att han igen lön vill tillstå sin sal hustrus syster Sara, Rådman Per Eriksson Planting, utan pretenderar av honom förnöjelse, för det han honom hållit och påkostat, som straffen vidare fömäler. Hustru Anna Olofsdotter, bekände att hon den tiden tjänt hos Rådman Isak Eriksson, då såsom Per Eriksson dit kommit, vilken kan berätta Per Eriksson varit en liten gosse, och haver så gott i skolan, men tiden tillika med hans ... barn, och blev som där hållen, både i ... och kläder. Där på Herr Rådman Per Eriksson, så muntligen som skriftligen, uti sin inlagda skrift av d 23 april 1687 således svarat 1 att han intet kommit hos Isak Eriksson uti späda år, utan varit hos sin sal moderfader Hr Erik Birgeri i Kalix prästgård och han låtit informera honom, uti läsande oh skrivande in till Ao 1658, och då först kommit uti Isak Erikssons bröd, därest han varit en liten tid och strax begivit sig i tjänst hos sal Hr Daniel Kruus och varit där ett år, sedan tjänt hos sal Cappellanen Hr Peders änka in till 1660, och då åter kommit uti Isak Erikssons tjänst, då han var till sina 16 år ålder kommen, och kunde förtjäna sig mat och kläder, både emot sträng körmande och tjänt arbete, till Ao 1664, då han begynte driva Isak Erikssons betalningar, med köpande och sljande, både på Stockholm och annorstädes. Och när han trädde i äktenskap 1670, krävde han intet medel äga än emot 100 daler kopparmynt. Så emedan Rådmannen Isak eriksson, där emot upptedde Per Erikssons egenhändiga dr på utgivne kvittens av dato s 2 november 1668 vilket ord ifrån ord, utan något förbehåll lyder. Bekänner jag mig undertecknad, hava uttagit av Hr husbonden vält Isak Eriksson, men arvspant, efter min sal mormoder hustru Anna Pedersdotter i Kalix prästgård, vilket honom här med kvitteras.
Petter Eriksson Plantings hustru: "År 1681 d 17 oktober voro vi under tecknade efter Hr Borgmästare och råds befallning att inventera och värdera ifrån vält Peder Eriksson Planting de saker som ännu hos honom innestå hans svärfader Vält Johan Alfman tillhanda och honom tillhöriga är". Bland sakerna finns "1 spånrock, den andra sal hustru Margeta sålt till prästegården" (Torneå RR). Hustrun heter Anna Johansdotter Arfman. Pers änka Anna Arfman dog hösten 1696 enl. domboken. Det är inte uteslutet att hon medföljde den skuta som förliste och många drunknade. Jag har inte sett förteckning över dessa men den kanske finns på biblioteket i Torneå? Jag har tagit uppgiften från originaldomboken 1698, AI_39, bild 396. (Bruno) (Ulf Holmberg i e-brev 2012-07-17)
Gift med Anna Johansdotter Arfman. Död 1696.
    3 hustru Eriksdotter.   Olof Andersson (0911.200507@telia.com) i e-brev 2011-09-14

Hej Till glädje för oss så hade jag läst fel i Torneås rådhusrättsnotis den 23/4 1687. Den första meningen SKA vara. "Dato insinuerade Rådman Isak Eriksson, där emot åter sin förklaring, att han ingen lön vill tillstå sin sal hustrus syster son, Rådman Per Eriksson Planting" osv. Av en enda mening kan vi slå fast fyra saker. Per Eriksson Planting är son till Erik Mickelsson Planting och Margareta Eriksdotter, eftersom Per längre fram i texten säger att hans morfar är Erik Birgeri Margareta Eriksdotter är dotter till Erik Birgeri i Kalix Isak Eriksson i Torneå första hustru är dotter till Erik Birgeri Isak Eriksson kan därför inte vara son till Erik Birgeri. Tyvärr hade vi inte Torneå stads rådhusrättsprotokoll 1673 i Sommarro. Vi får skriva av målet vid nästa Umeåresa. Hälsningar Olof ----- Original Message ----- From: Bruno Wikström To: ulf holmberg ; Nya Olof Andersson Sent: Tuesday, September 13, 2011 9:59 PM Subject: Re: SV: SV: Planting Hej Jag har inte läst domboken så att jag kan diskutera vad det står men onekligen verkar det mera troligt att det står son för då får texten mening. Samtidigt blir det då klart att Isaks saliga hustru och Per Plantings mor var systrar. Vem Isak gav bårpengarna efter kan jag inte kommentera mer än att hans far inte nödvändigtvis behöver finnas i dödboken. Han vore i så fall inte den förste som prästen underlåtit att skriva in vilket kan ha hänt i detta fall eftersom Birgeri dog i samma veva och hans vikarie hade fullt upp. Samtidigt tycker jag mig ha märkt att prästerskapet var dåliga på att ge bårpengar efter de sina eller att man gav pengar efter dem när de själva dog. Var det inte ett privilegium de hade att slippa utgiften? Av detta följer att jag tror systrarna var döttrar till Birgeri. Bruno ----- Original Message ----- From: ulf holmberg To: Bruno Vikström ; Nya Olof Andersson Sent: Monday, September 12, 2011 11:12 PM Subject: FW: SV: SV: Planting Vad säger ni om Leif Boströms kommentarer? Om det står son i målet - istället för Sara - blir meningen mer logisk. Om det är Isak eller hans fru som är barn till Erici Birgeri kan ju diskuteras. Meningen "att han ingen lön vill tillstå sin sal hustrus systers son, Rådman Per Eriksson Planting… " blir ju med min logik, att Per E Plantings mor och Isaks saliga hustru var systrar, och således döttrar till Erici Birgeri. Bårkläderna 3 maj 1666 efter sin fader i Kalix har jag ingen bra förklaring till. Tyck till, ni som kan det här. Mvh ulf H. -------------------------------------------------------------------------------- From: info@familjenbostrom.se To: holmbergulf@hotmail.com Subject: SV: SV: Planting Date: Mon, 12 Sep 2011 22:49:27 +0200 Hej Ulf! Några ytterligare kommentarer. Den viktigaste domboksnotisen som du citerar är den från 1687 23 april. Jag undrar om början istället ska vara: Dito insinuerade Rådman Isak Eriksson, där emot åter sin förklaring, att han ingen lön vill tillstå sin sal hustrus systers son, Rådman Per Eriksson Planting… I så fall bör det vara Isak Erikssons första hustru som är dotter till Ericus Birgeri, inte Isak Eriksson som är son. Min och Per-Olof Snells argumentation är att borgaren Isak Ersson betalade den 3 maj 1666 i Torneå bårkläderna för sin fader i Kalix som synes vara kyrkoherden i Kalix Ericus Birgeri som begravts den 12 november 1665. Det verkar inte finnas någon annan Erik i Nederkalix som avlidit i närheten av och före 3 maj 1666. Jag känner inte till något mer indicium på att Per Eriksson Planting skulle vara son till Erik Mickelsson Planting. Jag tycker ändå att det är mycket troligt. Anders Olofssons i Torneå barn Anders och Anna benämns båda Karck. Enligt ett domboksprotokoll från Torneå den 10 november 1673 ska Isak Eriksson betala till kaplan Thomas Hattulander i Pudas för det arv hans hustru Anna Andersdotter och hans svåger Anders Andersson har att fordra efter deras salige fader Anders Olofssons stärbhus som tillfallit dem efter deras mormor Anna Persdotter i Kalix och deras mor Elisabet Andersdotter. Jakob Jakobsson i Nynäs i Kalix uppges ha deras mormors inventarium och rådmannen Isak Eriksson i Torneå har varit barnens förmyndare. Jag spekulerar i om patronymikonet på Anders Olofssons hustru blivit felskrivet och att hon också var en dotter till Ericus Birgeri. Anders Olofsson gifte sig med henne omkring 1647. Enligt mantalslängderna för Nederkalix hade Ericus Birgeri 1645 2 döttrar, 1646 1 dotter, 1647 ingen dotter, 1648-49 1 dotter och 1650 2 döttrar. Den som försvunnit 1646 kan vara Elin som gift sig med Jakob Jakobsson och den som försvunnit 1647 kan vara Elisabet som gift sig med Anders Olofsson. Ericus Birgeri finns i mantalslängderna t o m 1656. Han har då en dotter. Det är tydligt att det är jungfru Brita Eriksdotter som 1657 har ersatt honom i mantalslängderna. Mvh Leif Boström -------------------------------------------------------------------------------- Från: ulf holmberg [mailto:holmbergulf@hotmail.com] Skickat: den 10 september 2011 18:43 Till: Leif Boström Ämne: RE: SV: Planting Ett besvärande faktum i beviskedjan är dock att vi inte hittat konkret bevis för att Per Ersson Planting är son till Erik Michelsson Planting. Det ovanliga namnet gör dock skäl för misstanken. Samt att Anders Ersson Planting likaledes är en bror till Per och likaså son till Erik. Det slutgiltiga beviset saknas dock. Mvh Ulf H. -------------------------------------------------------------------------------- From: info@familjenbostrom.se To: holmbergulf@hotmail.com Subject: SV: Planting Date: Fri, 9 Sep 2011 21:30:15 +0200 Hej Ulf! Mycket intressant! Jag ska titta mer på detta senare. Vi ska strax åka ut till landet, så jag hinner inte göra det den här helgen. Det verkar klart av domboksnotiserna att Erik Mickelssons Plantings hustru Margareta var dotter till kyrkoherden Ericus Birgeri och hans hustru Anna Persdotter. Jag och Per-Olof Snell har uppfattningen att Isak Eriksson var en son till Ericus Birgeri. Det finns en del som tyder på det. Jag tror att de även hade döttrarna: Elin Eriksdotter, begravd 1712-09-27 i Nederkalix och gift omkring 1646 med Jakob Jakobsson (1618--1677-04-22), länsman och gästgivare i Stråkanäs 5 Nynäs. Brita Eriksdotter, gift 1 gången 1658 med Anders Persson, borgare i Torneå och död 1659. Brita gift 2 gången med Johan Jönsson, borgare i Torneå. Att de hade en dotter Brita framgår av skattelängder. Jag är lite tveksam till Leonard Bygdéns uppgift att Laurentius Calicius var gift med en dotter till dem. Mvh Leif -------------------------------------------------------------------------------- Från: ulf holmberg [mailto:holmbergulf@hotmail.com] Skickat: den 9 september 2011 15:25 Till: Leif Boström Ämne: Planting Hej! I vår jakt på borgare i Piteå har vi kommit till Erik Michaelsson Planting. Jag vet att det finns Planting i Torneå (se bifogade fil) och skulle vilja höra din åsikt om släktförhållanderna. Jag har inte din bok tillgänglig och vet inte vad du skrivit där. Följande tror vi oss veta (eller starkt misstänka): Per Planting dyker upp i Torneås mtl 1671. Av bifogade dommål kan utläsas att han från liten ålder uppfostrats hos sin morfar, Erici Birgeri. I Herdaminnet anges att Erici har två döttrar vistandes hemma i mitten av 1650-talet. Möjligen kan Erici ha fyra döttrar: Lars Calisius hustru Isac Erikssons hustru Sara Eriksdotter Margareta Eriksdotter, Erik Mikaelsson Plantings hustru (hennes förnamn framgår av Piteå stads mtl 1650). Det är en tid sedan denna släkt diskuterades och det skulle vara intressant höra din nuvarande uppfattning om detta.
Gift med Isak Eriksson. Borgare från 1651 till 1692 i Torneå stad.
Köpman, skeppare, rådman.
Riksdagsman 1676.
Har dotter från 1660 i Torneå stad. [8]
Borgaren Isak Ersson betalade den 3 maj 1666 i Torneå bårkläderna för sin fader i Kalix.
Kalix 1656 30 juni laga ting: Hans Axellsson ifrån Tornö Daniel Cruses och Anders Pederssons fullmäktig kerade till Isak Eriksson på ett inventarium, efter salig Erich Mickelsson Planting, med begäran det betr Isak wille afleggia sin eed å book att han inth hade något undandålt af bete inventarie, vilken Isak efter aflagdan eed å book näestnede att han inthz wara afuiste menne efter salig E Mi och hans hustru är som uti inventarielängden annotiret åhi.

      4 Brita Isaksdotter.   Död före 1696-08-10 i Torneå stad. [38] Gift omkring 1670 [8] med Henrik Eriksson. Borgare från 1671 i Torneå stad. [8]
Handelsman i Torneå stad. [38]
Död mellan 1711-12-04 och 1712-09-06 i Torneå stad. [38]
Ättlingar
      4 Johan Isaksson.   Född omkring 1648 i Torneå stad.
      4 Samuel Isaksson.   Född omkring 1651 i Torneå stad. Borgare från 1678 i Torneå stad. [8]
Handelsman i Torneå stad. [38]
Gift omkring 1679 [8] med .
Ättlingar
    3 Elin Eriksdotter.   Begravd 1712-09-27 i Nederkalix (Norrbotten). [39] Möjligen dotter till Ericus Birgeri, möjligen istället syster till Isak Eriksson.
Gift omkring 1646 [8] med Jakob Jakobsson. Länsman och gästgivare i Stråkanäs 5 Nynäs, Nederkalix (Norrbotten).
Bonde åtminstone 1642, 1643 och 1647 i Björsbyn, Luleå landsförsamling. [8]
Bonde från 1649 till 1671 i Stråkanäs 5 Nynäs, Nederkalix (Norrbotten).
Borgare 1672 i Luleå stadsförsamling. [40]
Född 1618 i Björsbyn, Luleå landsförsamling. [10]
Död 1677-04-22 i Stråkanäs 5 Nynäs, Nederkalix (Norrbotten).
Jacob Jönsson är ägare i Björsbyn enligt tiondelängderna åtminstone från 1620. Enligt roteringslängden 1637 är Jacob Jacobsson i Björsbyn 19 år. Enligt mantalslängderna är Jakob Jakobsson ägare åtminstone från 1642. Han har då son och dotter (troligen avses bror och syster) samt pigor (som jag inte nämner senare år). Även 1643, men 1644 står han inte kvar som bonde, men son och dotter nämns fortfarande. 1645 står istället borgare Jacob Jönsson, ingen bonde men en son nämns. 1646: Jacob Jönsson med bonde, hustru och son. 1647: Jacob Jacobsson med bonde och hustru. 1648: Jacob Jönsson, endast son. 1649: Jacob Jönsson, bonde. 1650: Jacob Jönsson, bonde och son.
      4 Jakob Jakobsson Nyman.   Död 1671 i Luleå stadsförsamling. Borgare i Luleå stadsförsamling.
Jakob Jakobsson Nyman från Stråkanäs 5 vinner burskap enligt RR 1667 3/6. Hans far Jakob Jakobsson Nyman begärde att få vinna burskap 1672 2/5 (RR) och gjorde ett nytt försök 1676 24/4. Om salig Jakob Jakobsson Nymans sterbhus, fullmäktig sonen Jöns Jakobsson Nyman (RR 1692 6/5). Det rä bra att känna till att länsmannen har med Nyman som efternamn åtminstone tre gånger i källorna. (Constantinus Lindfors)
      4 Jöns Jakobsson Nyman.   Död omkring 1705 i Torneå stad. [41] Bonde från 1674 till 1675 i Stråkanäs 5 Nynäs, Nederkalix (Norrbotten). [8]
Borgare och styrman från 1678 till 1699 i Luleå stadsförsamling. [41]
Bonde från 1702 till 1704 i Innanbäcken 8 Backen, Nederkalix (Norrbotten). [8]
Styrman 1705 i Torneå stad. [28]
Jöns Björn (bror till Lars Johansson Björn i Luleå stad) finns i Torneå 1684-1703 (mtl). År 1704 hans änka Helena. År 1705 styrman Jöns Nyman i hennes/systerns ställe och slutligen hans änka Karin år 1706. Jöns nämns i Luleå stads RR 1704 14/11 och som avliden 1706 12/8. (Constantinus Lindfors)
Gift med Karin . Nämnd 1706 i Torneå stad. [41]
Ättlingar
      4 dotter .   Död 1656 i Stråkanäs 5 Nynäs, Nederkalix (Norrbotten).
      4 Katarina Nyman.   Född 1658 i Stråkanäs 5 Nynäs, Nederkalix (Norrbotten). Gift 1676-02-22 med Lars Johansson Björn. Död 1733-09-12 i Luleå stadsförsamling. [28]
Ättlingar
      4 Helena Jakobsdotter Nyman.   Född 1661 i Stråkanäs 5 Nynäs, Nederkalix (Norrbotten). Systern Helena Nyman gifte sig ca 1697 med skolmästaren Jöns Björn i Torneå stad. Denne var först gift med Elisabeth Holst (död ca 1696) - ett testamentum reciprocum mellan makarna omtalas i Luleå RR 1695 26/2. Jöns Björn (bror till Lars Johansson Björn i Luleå stad) finns i Torneå 1684-1703 (mtl). År 1704 hans änka Helena. År 1705 styrman Jöns Nyman i hennes/systerns ställe och slutligen hans änka Karin år 1706. Jöns nämns i Luleå stads RR 1704 14/11 och som avliden 1706 12/8. (Constantinus Lindfors)
Gift med Johan Andersson. Handlande i Torneå. [42]
Född. [42]
Död 1696 i Torneå. [42]
Gift omkring 1697 [28] med Jöns Björn. Skolmästare i Torneå stad. [28]
      4 Sofia Jakobsdotter Nyman.   Född 1665 i Stråkanäs 5 Nynäs, Nederkalix (Norrbotten). Gift 1693-01-10 med Holger Norlin.
    3 Brita Eriksdotter.   Troligen dotter till Ericus Birgeri.
Nämnd som jungfru 1657 i Kyrkobordet, Nederkalix (Norrbotten). [8]
  2 König Persson.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [22] Död. [1]
  2 Anders Persson.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [19] Död 1626. [43] Borgmästare från 1621 till 1626 i Torneå stad. [33]
Ägare till faderns hemman på Bergsholmen från 1613 till 1623 i Bergsbyn 6, Skellefteå lfs. [2]
Bonde i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [23]
Var med om att anlägga Torneå stad 1621. [2]
Seglar i början av 1590-talet på Torneå. [33]
Olof Andersson, Stråkanäs 3, har ett bomärke som överenstämmer med det som används av Anders Persson. Jag är dock inte säker på släktskapet. (Per-Olof Snell) Bomärket som liknade Olof Anderssons var istället Per Anderssons.
Att Könik Persson fick förvalta arvet åt Brita Andersdotter Grubbs dotterbarn, tyder på att han var deras farbror. Att ”pengarna skulle ha tillförts Könik 1626, 1627 och 1631” passar ju bra ihop med Anders Perssons dödsår som är 1626. Även hans hustru bör redan vara avliden och kan alltså inte vara Karin Gertsdotter (död 1638) som gift sig före 16/9 1625 med faderns efterträdare Nicolaus Martini i Skellefteå, som ägde Lund 4 åren 1638-1650. Tidigare ”bodde [herr Gert med familj] på Gran nedom Bergsholmen, som nu är öfverväxt med skog, hvaraf sonen antog tillnamnet (P. Högström 1753) ” (Bygden III, sida 303). Det råder inga tvivel om att familjen ifråga hade kontakter med Per Olofssons dito: ”På vintertinget 1605 uppbjöd kyrkoherden herr Gert och Per Olofsson ”all den jord i åker och äng som de hade köpt.”” (första upplagan av Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, sida 351). (Constantinus Lindfors)
Gift med Brita Gertsdotter.
    3 Per Andersson.   Upprepning
    3 Gert Andersson.   Upprepning
    3 König Andersson.   Upprepning
  2 Johan Persson.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [22] Död 1650 i Stockholm. [43] Rådman i Stockholm. [33]
Publikationen "Stockholms råd och rådhus" (1915-1918): "437. Johan Pedersson, f.1594 i Skellefte, son till höfvitsmannen på Bergholmen Peder Olofsson, var handlande i Stockholm, beklädde kämnärssysslan 1628 12/8-1629 8/6, valdes till rådman 1632 7/5 och kvarstod i rådet vid sitt frånfälle. Han var inspektor öfver köpehandeln med klädes- och kramvaror 1630 12/6-1631 9/5, med viktualier 1631 9/5-1632 7/5, var under maj 1634 förordnad kämnärerna till hjälp, inspektor öfver kvarnarna och Söderström 1634 12/5-1635 12/5, öfver packarebanan 1635 12/5-1637 20/5, bisittare i justitiekollegium 1636 13/5-1639 27/5, 1640 16/6-1650, samt bisittare i stadskämnärsrätten 1639 27/5-1640 16/6. Han afled 1650 och begr. 2/7 i Storkyrkan. Han köpte 1636 30/3 och 1638 13/6 hus i Knut Kråkas gränd, samt ägde stenhus vid Skeppsbron, vid Österlånggatan och vid Slottsbacken. G. 1 m. N.N. G. 2 m. Brita Jansdotter begr. 1659 2/1 i Storkyrkan, dotter af borgmästaren i Västerås Johan Johansson Guldsmed (f.1572, d. 1654 28/3) och Greta Salomonsdotter (d.1656). Barn i 1. giftet: Brita, g. 1653 16/9 m.assessorn i Svea hofrätt Mikael Olofsson Dubb, d.1674 Margareta, g. 1648 16/7 m. kämnären Albrekt Barckman, f.1623 d.1663 Petter Johansson, borgare och handelsman Barn i 2. giftet: Klara, g.1655 14/11 m. borgmästaren Arvid Gustafsson (B.136) Anna, döpt 1635 11/7, g.m. stadssekreteraren Anders Grubbe Karin, g.m. handelsmannen Jakob Grubbe, d.1669 ett barn begr.1636 27/8" (Erik Holmlund 2012-06-03 Anbytarforum Kuuth)
Postat onsdagen 18 juli 2012 - 12:55 -------------------------------------------------------------------------------- Med hjälp av insamlade uppgifter från flera forskare (en stor tack går till dessa - ingen nämnd, ingen glömd!) vet vi nu att borgmästaren i Torneå Per Perssons änka Kerstin Gertsdotter gift om sig med en Daniel Kruus, som vid Stockholms rådhusrätt den 27 oktober 1649 begärde att rådmannen Johan Persson, som i egenskap av Anders Perssons farbror, skulle förordnas som förmyndare för Kruus styvson Anders Persson, då han inte ansåg sig kunna anförtro förmyndarskapet till någon i Torneå. Den 2 mars 1663 presenterade Petter Johansson hos rådhusrätten i Torneå en fullmakt över den gäld som hans fader sal. Johan Persson hade att fordra i Väster- och Österbotten. Fullmakten, daterad i Stockholm den 16 feb. 1663, skrevs under av Arvid Gustafsson, Mickel Dubb, Jacob Grubb och Anders Grubb. Senare blev Petter Johansson borgmästare i Torneå åren 1666-1680 och dog barnlös. Han var välbärgad och hustrun sedan 1654, Sara Jöransdotter, kom att hamna i arvstvist med mannens släktingar enligt ett rådhusrättsprotokoll från 1682 i Torneå. Att Grubbarna har norrländska kopplingar stämmer bra. Kassören Jakob Andersson Grubb begravdes i Nikolai fs 1668 5/5. Han var gift med Johan Perssons dotter Karin och de fick tillsammans sonen Jakob Grubb d.y., som dog såsom student och begravdes i Nikolai fs 1680 24/10. I bouppteckningen (nr. 1205) från samma år noteras följande arvingar till Jakob Grubb d.y.: Fadersyskon: - Margareta Andersdotter Grubb, gift med Joen Buscherus, stadspredikant Umeå - Wellam Andersson Grubb, sockenskrivare Umeå - Anna Andersdotter Grubb, gift med Daniel Plantin, tullnär Umeå Mostrar: - Margareta Johansdotter, änka efter Albert Barckman, kämnär - Brita Johansdotter, änka efter Mickael Dubb, assessor - Clara Johansdotter, änka efter Arvid Gustafsson, borgmästare - Anna Johansdotter, änka efter Anders Grubb, sekreterare (Constantinus Lindfors)
Gift med . Gift med Brita Johansdotter. Begravd 1659-01-02 i S:t Nikolai, Stockholm, (Uppland). [21]
    3 Brita Johansdotter.   Begravd 1699-03-04 i S:t Nikolai, Stockholm, (Uppland). [28] Gift 1653-09-16 [21] med Mikael Olofsson Dubb. Assessor vid Svea hovrätt. [21]
Död 1674. [21]
    3 Margareta Johansdotter.   Begravd 1681-07-31 i S:t Nikolai, Stockholm, (Uppland). [28] Gift 1648-07-16 [21] med Albrekt Barckman. Kämnär. [28]
Född 1623. [21]
Död 1663. [21]
    3 Peder Johansson.   Död 1680 i Torneå stad. [28] Borgmästare från 1666 till 1680 i Torneå stad. [33]
Jag har följande info om Petter Johansson: Petter Johansson blev borgmästare i Torneå där han dog barnlös. Han gifte sig 1654 med Sara Jöransdotter som 1682 blev citerad av Petters systrar och systersöner vid Torneå RR. Efter meddelad dom inlade såväl systrarnas ombud som änkan Sara appellationspengar för att tala vidare vid hovrätten. Petter var ingen fattiglapp precis, så det var inte underligt att det blev fejd och som vanligt nämns det en hel del namn på släkten i Rätten. Den som har intresse att komplettera Ulf Lundströms uppgifter kan läsa Torneå RR originaldombok AI_23, bilderna 32-40. (Bruno) Nedanstående domnotis från Torneå överensstämmer med arvskiftet 1659 efter rådman Johan Persson i Stockholm som säger att Petter Johansson var hans son. "Den 2 mars 1663 presenterade Petter Johansson i Torneå Rådstuga en fullmakt över den gäld som sal. Johan Persson hade att fordra i Väster- och Österbotten. Fullmakten var underskriven av Arvid Gustafsson, Mickel Dubb, Jacob Grubb och Anders Grubb daterad i Stockholm den 16 feb. 1663." (Torneå RR originaldombok AI_7, bild 58h) (Ulf Holmberg i e-brev 2012-07-18)
Gift med Sara Jöransdotter. Nämnd från 1681 till 1683 i Torneå stad. [44]
    3 Klara Johansdotter.   Gravöppning 1697-03-23 i S:t Nikolai, Stockholm, (Uppland). [28]
Gift 1655-11-14 [21] med Arvid Gustafsson. Borgmästare. [28]
    3 Anna Johansdotter.   Döpt 1635-07-11. [21] Gift med Anders Grubb. Stadssekreterare. [21]
    3 Karin Johansdotter.   Begravd möjligen 1667-10-26 i Tyska Sankta Gertrud, Stockholm (Uppland). [28] Gift [28] med Jakob Andersson Grubb. Kassör. [28]
Född. [45]
Begravd 1668-05-05 i S:t Nikolai, Stockholm, (Uppland). [28]
      4 Jakob Grubb.   Död som student. [28] I bouppteckningen (nr. 1205) från samma år noteras följande arvingar till Jakob Grubb d.y.: Fadersyskon: - Margareta Andersdotter Grubb, gift med Joen Buscherus, stadspredikant Umeå - Wellam Andersson Grubb, sockenskrivare Umeå - Anna Andersdotter Grubb, gift med Daniel Plantin, tullnär Umeå Mostrar: - Margareta Johansdotter, änka efter Albert Barckman, kämnär - Brita Johansdotter, änka efter Mickael Dubb, assessor - Clara Johansdotter, änka efter Arvid Gustafsson, borgmästare - Anna Johansdotter, änka efter Anders Grubb, sekreterare (Constantinus Lindfors)
Upprepning
  2 Karin Persdotter.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [22] Död 1671-02-26 i Sjulnäs, Piteå lfs. [46] Breviserska, sedelviserska. [34]
Hövitsman Per Olofssons dotter Karin gift i Ragvallsträsk, Skellefteå lfs (Elof Lindmark). Möjligen var hon istället gift med Per Anundsson.
Nämnd från 1644 till 1671. [34]
Ägare från 1644 till 1670 i Sjulnäs 19, Piteå landsförs. [34]
Enligt Nils Burman var Olof Burmans dotter Karin gm lappfogden Per Anundsson i Sjulnäs, men enligt Marks von Würtenberg var hon gift med Clas Nilsson i Piteå.

När Per Anundssons hustru dör 1671 nämns hon som "Per Anundssons hustru Karin". Detta bevisar att Per Anundssons hustru hette Karin. I ett flertal kungabrev, bla i Länsräkenskaper, Västerbottens landsbok verikat år 1644 kallas hon "breviserska Karin Persdotter, framledne lapp- och laxfogden i Västerbotten Peder Anundssons efterlåtne änka". (Olof Andersson)
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=994387#POST994387: Jag undrar om någon reflekterat över det faktum att Ericus Petri Noraeus hade en son som döptes till det ovanliga namnet Könik? Död 1680 10/4 i Piteå. Hans hustru hette ju Barbro Persdotter. Hennes far lappfogden Per Anundsson och vad hennes mor hette finns det olika bud om, vilket diskuterats på andra ställen i Anbytarforum. Hursomhelst, barn döptes ju ofta men kanske inte alltid, efter släktingar i bakre släktled. Om så var fallet med Könik så borde man kunna tratta ner till ett ganska litet antal familjer i området där namnet förekommer. Jag tänkte då som uppslag till Per Anundssons eller hans hustrus härkomst. Jo, jag vet väl att källäget är magert och att det är en familj som många forskare redan forskat runt men jag har iaf aldrig läst någonstans att någon tagit fasta på att det ovanliga förnamnet förekommer bland Noraeus barn och att det skulle kunna vara ett indicium för ev. släktskap. En Könik som förekommer i området är den Könik Persson som äger gården Risön 1613-21 och blir borgare i Torneå 1621. Kan Anundssons hustru ha någon koppling till Könik Perssons familj? Förekommer namnet Könik i fler familjer i området?

Det finns ju belägg för att Per Anundssons hustru hette Karin Persdotter. Tidsmässigt skulle hon passa in bra som en syster åt Könik Persson, vars föräldrar var knekthövitsmannen Per Olofsson ohh Margareta Köniksdotter. Enligt Johannes Buraeus hade paret en dotter som hette Karin som bör ha varit barn när Johannes Buraeus reste genom Västerbotten 1601-02 varför uppgiften bör räknas till de tillförlitligare i Bureaus genealogi.

Ytterligare noteringar angående Karin Persdotter som möjlig dotter till Per Olofsson & Margareta Köniksdotter. -bröderna Könik Persson & Anders Persson uppges inneha arrendeavtal för Kemi respektive Torneå lappmark, samtidigt som deras möjlige svåger Per Anundsson innehar detsamma för Piteå lappmark. (Se inlägg http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi? tpc=44&post=562735#POST562735 ) Familjerna befann sig alltså inom samma krets av lappmarksintressenter. Kopplingar familjerna emellan vore därför inte ett långsökt påstående. -"Eric Noraei hustru war Barbro Pehrs Dotter, hwars Fader war Krono:Befalningsman i Piteå af gamla Fale-Bureslägten." (se inlägg: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi? tpc=44&post=564918#POST564918 ) Kronobefallningsmannen var alltså Per Anundsson. Kanske det påstådda släktskapet med "Burarna" gick via hustrun? Hur kan man annars förklara att det ovanliga dopnamnet Könik dyker upp bland Per Anundsson ättlingar?

(Erik Holmlund i Anbytarforum 2010-05-07)
Gift med Per Anundsson. Lappfogde och befallningsman i Klumban, Sjulnäs, Piteå land.
Död 1644 i Sjulnäs 19, Piteå landsförs. [47]
Levde 1621.
Nämnd 1630-1640 i Sjulnäs, Piteå lfs. [4]
Ägare 1628-1643 i Sjulnäs 19, Piteå lfs. [47]
Skrevs 1623-1642 i Staden, Piteå lfs. [47]
Anundsson, Per. Lappfogde, laxfogde, brevisare, arrendator, befallningsman, fogde. Född i Västergötland ?. Död 1644 i Sjulnäs 19, Piteå landsförs, BD. Testamente 1650 i Sjulnäs 19, Piteå landsförs, BD. BP 1653 26/6 i Sjulnäs 19, Piteå landsförs, BD. Nämnd mellan 1611 och 1644. Ägare av Sjulnäs 19, "Klumban", Piteå socken, BD, åren 1628-1643. Har skattehemmanet Persön fritt efter brev 8/11 1636. Kungabrev den 12/8 1643 och 27/8 1650. Har ett hemman i Persön. (Olof Andersson)
Länsräkenskaper, Norrland verifikat 1631, SVAR bildid A0035194_00415:

Består och bekenner jagh Pedher Anundsson Laxfougde uthi Wästerbotn migh hafua effter Riks och Commersråds fulmacht och bref opburit /:den spannmåll som mig för min tiänst bessåds:/ och wälacht Pedher Andersson befaldningsman i Norra fougderiet i Wästerbotn, 4n: korn fyrtijo tn huikla förbete: - 40 tr iagh här medh quitterar. Till wäisso mitt nampn underskrefuit. Actum Tårnå den 3 Julij Anno 1632.

Peder Anundson

Westgiöte

(Constantinus Lindfors i Anbytarforum 2013-01-24 Fogdar i Norrbotten)
Enligt (avskrift av) Sveriges rikes råd och kammarråds brev 31 oktober 1629 förordnades Peder Anundsson [Västgöte] att vara "Fougte och BefaldningzMan, vtöfwer alla H: K: Mtz. och Cronones Laxe= Sijck= och Nägenögen [Lax- Sik och Nejonöga] Fieskien vtj wästerbotn." I detta brev nämns han inte vid sitt härkomst senare bilagda namn Västgöte, som Constantinus Lindfors ovan visat i sitt inlägg. Källa: Länsräkenskaper Norrlands län, verifikationer 1631, fol. 36h-37v SVAR: Bildid: A0035194_00041_+_ Bildid: A0035194_00042 Fullmakten, av den 31 oktober 1629 för Peder Anundsson [Västgöte], att vara laxfogde- och befallningsman i Västerbotten återfinns här: Källa: Landskapshandlingar Västerbotten 1629: 6, fol. 19h-20v SVAR: Bildid: A0044493_00056_+_Bildid: A0044493_00057 -------------------------------------------------------------------------------- Enligt en kvittens av den 30 maj 1630 kvitterar han sin lön i Piteå, med namnet "Peder Anúndß väßgöt". Landskapshandlingar Västerbotten 1629: 6, fol. 31 SVAR: Bildid: A0044493_00069 (Peder Andersson i Anbytarforum 2013-06-27 Fogdar i Norrbotten)

    3 Persdotter.   Född omkring 1627. [34] Död 1685 i Piteå stadsförs (Norrbotten). [34] Gift [34] med Olof Johansson. Testamente 1697-12-21 i Piteå stadsförs (Norrbotten). [34]
    3 Brita Persdotter.   Gästgiverska.
Gift med Jöns Johansson. Tullnär Piteå gamla stad 1650-1654.
Död 1653 i Piteå stad. [47]
Begravd 1653-12-21. [47]
Gift med Johannes Olai Halsius. Kyrkoherde från 1681 till 1697 i Överkalix. [24]
Född 1629 i Öjebyn, Piteå lfs. [24]
Död 1697-08-24 i Överkalix (Norrbotten).
      4 Dordi Jönsdotter.   Född 1647 i Kyrkobordet (Gamla staden), Piteå lfs (BD). [48] Gift 1678-11-10 i Piteå lfs med Tomas Johansson Sundell. Född 1645 i Öjebyn 1, Piteå landsförs (Norrbotten). [48]
Död 1712-08-03 i Öjebyn 31 Västansund, Piteå landsförs (Norrbotten).
Inskriven 1667 vid Uppsala Universitet. [49]

Enligt rådhusprotokoll 1675-05-03 "kom för rätte en ung person Thomas Sundel, han var salig befallningsman Sundels son. Han begärde burskap som beviljades.

Henning Larsson i Ätt och Bygd nr 43, 1994.


Köpte av Gert Weber i Stockholm 1686 i Öjebyn 32 Västansund, Piteå landsförs (Norrbotten). [50]
Upprepning

Ättlingar
      4 Karin Jönsdotter.   Död 1674. [51] Gift troligen 1667-02-24 i Staden, Piteå lfs En Erik Olofsson gift 1668-09-20 i Staden, Piteå lfs. med Erik Olofsson Burman. Rådman, handelsman mm i Piteå.
Född i Hjoggböle 1, Skellefteå (Västerbotten). [47]
Död 1686. [51]
Begravd 1686-02-27 i Piteå lfs. [51]
Bosatt 1662-1686 i Staden, Piteå lfs. [47]
Tycks ha flyttat till Piteå stad 1660 då han s å 29/8 på egen begäran kommer under stadens jurisdiktion, kallas då "ung dräng från Skellefteå".
Erhöll burskap 1661-10-28 i Piteå stad. [51]
Rådman från 1668-05-01. [51]
Innehade även andra förordnanden: "Att detta år (1668) tjäna kyrkan med hoven"; kassör över tullpenningarna (1669); stadskassör (1670); gästgivare (1678) (Carl Henrik Carlsson)
Bekräftad tillhöra Buresläkten via Y-DNA. [52]
Upprepning
Ättlingar
      4 Margareta Jönsdotter.   Född i Piteå stad. [47] Gift med Östen Kristiersson. Borgare i Piteå.
Upprepning
      4 barn .   Begravd 1653-01-05. [47] Upprepning
    3 Barbro Persdotter.   Död 1682 i Silbojokk (Lappland). [53] Hon föder barn mellan ca 1653 och 1675. [28]
Gift 1652-11-14 i Piteå landsförs (Norrbotten) Möjligen detta gifte. Dni Ericus Petri Collega Schola ... med Erik Petri Noraeus. Kyrkoherde i Silbojokk (Lappland).
Född omkring 1618 i Nora, Ångermanland. [53]
Död 1697-02-.. i Silbojokk (Lappland). [53]
Begravd samtidigt som sin vän och kollega Johan Laestadius i Arjeplog. [53]
      4 Per Noraeus.   Född 1657-10-04. [53] Död 1706-05-15 i Silbojokk (Lappland). [28] Kyrkoherde i Silbojokk (Lappland).
Gift 1683-02-13 i Piteå landsförs (Norrbotten) [28] Lysning 1683-01-01. [28] med Agata Laestadia. Född 1667-10-04. [54]
Död 1748-06-12 i Kalajoki, Österbotten, Finland. [54]
I Bygdéns herdaminne (4:e delen, sida 270) sägs Erik Noraei svärmoder ha hetat Karin Olofsdotter Burman. Det är tveksamt om uppgiften är riktig, eftersom någon Karin Burman har inte gått att spåra i källorna. Emellertid; på sida 3 i ärominnet efter Agatha Laestadia, av kyrkoherden i Skellefteå Petrus Högström, står följande: ”Gift år 1683 den 13 Febr. med kyrkoherden sal. herr Petrus Noraeus Fiellström, hwars Fader war Eric Noraeus född i Nora Sochn i Ångermanland, äfwen Pastor i Silbojock. Eric Noraei hustru war Barbro Pehrs Dotter, hwars Fader war Krono:Befalningsman i Piteå af gamla Fale-Bureslägten.” Ärominnet trycktes i Stockholm år 1748. (Constantinus Lindfors i Anbytarforum 2006-02-12)
Ättlingar
      4 Erik Noraeus.   Klockare i Arvidsjaur.
Hade tre barn (Svenska ättartal 1898).
Erik Eriksson Noraeus från Silbojokk sn, död 1723 i Arvidsjaur (C:1 sida 242). Klockare tidigast 1696, efterträdde Mårten Jakobsson som dömts ifrån livet (Arvidsjaurs dombok 18/1 1696). Utomäktenskapligt förhållande med Karin Nilsdotter från Semisjaur (Arjeplogs dombok 10/2 1686 samt Silbojokk LI:1 sida 34). Gift före 25/2 1702 (mantalslängd under Piteå lfs) med Margareta Persdotter (Arvidsjaurs dombok 14/1 1703). Död 23/12 1740 i Gråträsk vid 65 års ålder. Per Noraeus efter sin moder 31/12 1740; LIa:3 sida 203). Sannolikt Per Larssons dotter från Gråträsk 1. Barn (tre stycken enligt Nils Burmans släktbok sida 367). 1a/ NN, död efter födseln troligen 1685. 2b/ Per Noraeus Skråm, se nedan. 2c/ Barbro Noraea, dopvittne 6/8 1724 i Arvidsjaur och 5/12 1734 i Piteå lfs. Vidare öden okända. 2d/ NN. Per Eriksson Noraeus Skråm, född 1695 (Piteå lfs AI:2 sida 342-343) eller ca 1704 (var 24 år gammal enligt 1728:års generalmönsterrulla) i Arvidsjaur sn. Död 18/4 1784 i Lillpite vid 90 års ålder. Var år 1724 klockare i Arvidsjaur år och senare soldat inom Piteå kompani, först på rote 79 Skråm åren 1725-1731 och senare på rote 52 Smäll åren 1731-1735. Gift första gången 21/2 1731 med Malin Göransdotter, född (döpt 17/9) 1699 i Roknäs 16. Död 20/5 1743 i Roknäs. Gift andra gången 21/3 1744 med Christier Jonssons änka Karin Larsdotter, född (döpt 26/8) 1699 i Roknäs 24. Död 24/12 1749 i Roknäs. Barn: 1a/ Erik Noraeus, född 24/9 1732 i Roknäs. Död där 3/11 1738. 1b/ Göran Skiltvakt, se nedan. 1c/ Margareta Persdotter, född 16/3 1737 i Roknäs. Död där 14/11 1762. 1d/ Per Persson, född 6/6 1739 i Roknäs. Död där (begravd 9/7) 1739, tre veckor gammal. 1e/ Brita Noraea, född 30/10 1740 i Roknäs. Bosatt i Arjeplog åren 1752-1758 samt 1769- 1770. Utflyttad från Kyrkobordet i Piteå lfs till Stockholm 5/7 1805 (AI:3c sida 251). Göran Persson Skiltvakt, född 5/12 1734 i Roknäs. Död tidigast 1789 i Lillpite (AI:3e sida 623). Soldat på rote 54 Skiltvakt åren 1754-1789. Gift första gången 3/2 1765 med Brita Eriksdotter, född (döpt 20/2) 1720 i Lillpite. Död 29/8 1779 i Lillpite. Gift andra gången 5/3 1780 med Olof Persson Courages änka Karin Persdotter, född 29/3 1747 i Porsnäs 8. Död såsom änka 8/2 1805 i Lillpite. Barn: 2a/ Per Göransson, född 16/2 1781 i Lillpite. Död där 22/8 1781. 2b/ Magdalena Göransdotter, född 16/4 1782 i Lillpite. Död där 13/10 1788. 2c/ Catharina Göransdotter (tvilling), född 19/3 1785 i Lillpite. Död där 5/9 1785. 2d/ Brita Göransdotter (tvilling), född 21/3 1785 i Lillpite. Död där 14/4 1786. 2e/ Per Göransson, född 11/2 1788 i Lillpite. Okänt öde. (Constantinus Lindfors 2017-03-26 Anbytarforum Piteå landsförsamling)
Gift med Margareta Larsdotter.
      4 Mårten Noraeus.   Handelsman i Piteå, sedan klockare i Silbojock.
Borgare från 1688 till 1697 i Piteå stadsförs (Norrbotten). [27]
Klockare efter 1697 i Silbojokk (Lappland). [28]
Hade tre söner, vilka bodde i Norge (Svenska ättartal 1898).
Familjen flyttade omkring 1715 till Norge. [28]
Gift omkring 1691 [27] med Sara Laestadia. Född omkring 1670.
      4 Johan Noraeus.   Borgare och skeppare i Norge.
Bodde 1687 i Piteå. [53]
Gift 1682-11-01 i Piteå lfs med Catharina .
Ättlingar
      4 König Noraeus.   Död 1680.
      4 Karin Noraea.   Gift med Stefan Nicolai Dalin. Komminister från 1686 till 1719 i Burträsk (Västerbotten). [24]
Född 1652 i Härjedalen. [54]
Död 1719-09-23 i Burträsk (Västerbotten). [55]
      4 Sofia Noraea.   Död 1728-07-20 i Piteå stad. [51] Gift 1680 [51] Lysning 1680-01-11 i Piteå lfs. [56] Johan Burman och Sofia Noraea var femmänningar (Elisabeth Sundh). med Johan Andersson Burman. Rådman mm i Piteå.
Död 1691. [51]
Begravd omkring 1691-06-17 i Stockholm, Maria. [51]
Inskriven vid Uppsala Universitet 1660. [51]
Inskriven vid revisionskammarkollegium i Stockholm. [51]
Handelsman i Piteå.
Burskap 1672-05-17. [57]
Uppmanades flera gånger att flytta till staden från Skellefteå mellan 1675 och 1680. [51]
Rådman åtminstone mellan 1682-11-08 och 1688-12-03. [51]
Gift 1691 eller 1692 [51] med Abraham Nilsson Touscher. Råd- och handelsman i Piteå, riksdagsman.
Född omkring 1666.
Död 1725-08-09 i Piteå stad.
Ättlingar
      4 Barbro Noraea.   Död på 1720-talet. [54] Gift omkring 1687 med Anders Laestander. Född 1658.
Död 84 år 4 månader 3 veckor 1743-01-13 i Piteå landsförs (Norrbotten). [58]
Klockare Piteå.
Barbro Noraea var två hans systrars och sedan även en hans brors svägerska.
Klockare 1699 i Piteå lfs. [53]
Ättlingar
      4 Brita Noraea.   Född 1667 i Silbojokk (Lappland). [53] Död av ålderdom 86 år 1753-03-03 i Arjeplog. [53] Gift 1692 [28] med Johan Laestadius. Kyrkoherde från 1698 till 1719 i Arjeplog.
Kyrkoherde från 1719 till 1730 i Silbojokk (Lappland).
Född 1664-01-30.
Död 1730-04-02 i Silbojokk (Lappland). [53]
Ättlingar
    3 Anders Persson Klumb.   Död 1678-07-20. [47] Ägare 1665-1678 i Sjulnäs 19, Piteå lfs. [47]
Skriven 1649-1679 i Staden, Piteå lfs. [47]
Lysning 1655-12-25 i Piteå lfs [47] med Mariet Olofsdotter. Ägare 1679 i Sjulnäs 19, Piteå landsförs. [34]
      4 Brita Andersdotter.   Född 1657 i Sjulnäs 19, Piteå landsförs. [34] Död 1739-01-06 i Roknäs 3, Piteå lfs. [34] Gift 1692-06-26 i Piteå lfs [34] med Anders Eriksson. Bonde och nämndeman i Roknäs 3, Piteå lfs. [34]
Född i Svensbyn 16, Piteå lfs. [34]
Född 1661 i Svensbyn, Piteå landsförs (Norrbotten). [59]
Född 1661 i Piteå landsförs (Norrbotten). [60]
Död 1745-08-23 i Roknäs 3, Piteå lfs. [34]
Ättlingar
      4 Johan Andersson Klumb.   Född i Sjulnäs, Piteå lfs. [58] Gift 1680-12-28 i Piteå lfs [58] med Karin Zakrisdotter. Född i Lövånger. [35]
Begravd påskafton 1702. [35]
Gift Lysning 1703-10-11. [35] med Brita Andersdotter. Död 1749. [35]
      4 Per Andersson Klumb.   Född i Sjulnäs, Piteå lfs. [58] Gift 1681-11-01 i Piteå lfs [58] med Karin Olofsdotter. Född i Svensbyn 14, Piteå lfs. [58]
Född 1657 i Piteå landsförs (Norrbotten). [60]
Ättlingar
    3 Karin Persdotter.   Död 1696 i Sjulnäs, Piteå landsförs (Norrbotten). [34] Bårpengar för Per Klumbs fars syster 1696-05-23 i Piteå landsförs (Norrbotten). [34]
    3 Samuel Persson.   Död 1665-01-07 i Piteå landsförs (Norrbotten). [34]
  2 König Persson.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [19] Drunknade 1643-07-16 i Torneå älv. [17] Borgare i Torneå. [23]
Borgmästare från 1626 till 1638 i Torneå stad. [33]
Borgare till 1643 i Torneå stad. [8]
Tog över faderns hemman på Risön.
Ägare från 1613 till 1621 i Risön, Skellefteå lfs. [2]
Var med om att anlägga Torneå stad 1621. [2]
Könik Persson, brukade Risön 1613-1621 (han ägde dock hemmanet fram till 1640 då detta tas över av assessorn i bergskollegiet Hans Philip Lybecker, som varit drivande bakom bildandet av Nasafjälls silververk och Arjeplog som pastorat). (Constantinus Lindfors)
Gift med Brita Abrahamsdotter. Möjligen dotter till Abraham Andersson i Piteå eller Abraham Larsson i Torneå.
Vid Torneå stads grundande 1621 flyttar Könik Persson dit som borgare och senare blir han även stadens borgmästare. Han är död senast 1649 (troligen redan 1643), ty i inkomna handlingar 1649 till Svea Hovrätt, arkivserie E benämns hans hustru Brita Abramsdotter som sal. Könik Perssons efterlåtne och högst bedrövade änka. Jag har själv sett handlingen avfotograferad, så det är inget tvivel om att där står Abramsdotter. (Ulf Holmberrg i e-brev 2012-07-17)
    3 Brita Königsdotter.   Död i Piteå. Gift med Anders Canuti Gevaliensis. Kyrkoherde, Prost från 1626 till 1649 i Luleå lfs. [24]
Död 1649. [24]
Gift med Jöns Månsson Fordel. Rektor i Piteå skola.
Död 1673. [61]
Johannes Magni Fortelius.
Jöns (Joanni) Magni Forthelius Rektor för trivialskolan i Piteå under åren 1654-71 var Jöns (ibland kallad Joanni) Magni Forthelius som dog i nov. 1673. Han var gift med änkan efter Anders Canuti i Luleå, Brita Köniksdotter, som dog 1675. Makarna hade fått 5 barn som alla dog före föräldrarna. När arvet efter dem skulle skiftas blev det oroligt så att det blev ett extrating i Piteå HR den 4 juli 1676 då det framgår att rektorn hade syskon som med sina barn hade underskrivit en frivillig handling där man var nöjda med 1040 daler i arv efter sin broder. De som underskrivit var Olof Månsson, Jöns Johansson Fordel, Johannes Granhammar, Anders Olofsson Skott och Jöns Dagesson Forsman. Olof Månsson och Jöns Johansson Fordel hade emellertid i efterhand kommit i erfarenhet att boet innehöll mer än som uppgivits när de underskrev skifteshandlingen och de hade nu på uppdrag av övriga arvtagare utverkat citation till kyrkoherden i Limingo, Gustaf Lithovius. Det framgår av målet att Lithovi hustru Brita Andersdotter var dotter till Anders Canuti och Brita Köniksdotter och de misstänktes ha tagit emot gåvor av Brita Köniksdotter efter rektorns död som inte redovisats. Vidare misstänkte man att Johan Granhammar, som tillsammans med sin hustru Karin, hade haft tillträde till boet och bl.a. öppnat ett förseglat skrin, hade förskingrat egendom. Rektor Forthelius hade uppenbarligen latiniserat Fordell. Det är ju bara så att häradsrätten skriver i protokollet att rektorn hade 4 syskon så det vore bra få fastställt vilka syskon han hade och deras familjer. (Bruno, http://htgenealogia.org/tornedalen/index.php?action=profile;u=2;sa=showPosts)
      4 Ella Andersdotter.   Född. [28] Gift med Petter Persson Buraeus. Komminister från 1656 till 1668 i Luleå landsförsamling. [28]
Ättlingar
    3 Karin Königsdotter.   Född. [62] Gift med Anders Jöransson Lythraeus. Borgmästare i Uleåborg, Österbotten, Finland. [28]
Var avliden 1678. [63]
    3 Margareta Königsdotter.   Gift med Johannes Jonae Tornaeus. Kyrkoherde från 1640 till 1681 i Nedertorneå (Norrbotten). [64]
Född i Torneå. [64]
Död 1681-07-16 i Torneå. [64]
Student 1625-02-16 i Uppsala. [64]
      4 Abraham Tornaeus.   Sekreterare hos riksrådet, greve Bengt Oxenstierna. [65]
      4 Brita Tornaea.   Född omkring 1643. [53] Död 1730-12-31 i Piteå. Gift med Olaus Stephani Graan. Prost i Piteå.
Född 1618. [66]
Kyrkoherde 1656-1689 i Piteå socken. [66]
Ättlingar
      4 Kenicius Tornaeus.   Sjökapten. [65]
      4 Johannes Tornaeus.   Militär. [65]
      4 Margareta Tornaea.   Född 1652-07-03. [65] Död 1696-09-14. [65] Gift före 1673 [28] med Henrik Tornström. Kapellan 1678 i Nedertorneå (Norrbotten). [65]
Kyrkoherde från 1681 till 1682 i Nedertorneå (Norrbotten). [65]
Född 1640 i Torneå stad. [65]
Död 1682-05-30 i Torneå stad. [65]
Begravd 1682-06-18 i Nederkalix (Norrbotten). [67]
Student vid Åbo universitet 1660. [65]
Gift med Niclas Girström. Major i Kalix kompani.
Nils Girström anges enligt följande i Lewenhaupts "Karl XII officerare": "Född 164X i Stockholm, volontär vid De la Chapelles bataljon i Narva 1664; förare därstädes 1665; fältväbel vid C C Königsmarcks reemente i Holland 1671; fänrik därstades 1674; adjutant vid Livgardet 1675; kaptenlöjtnant vid Västerbottens regemente 1677 9/6; kapten därstädes 1685 10/5; adlad 1691 6/2; avsked 1703 2/10. Deltagit i fältslagen Görningen, Coverden, Neuhusen, Seneff, Oudenarde, Lund, Landskrona." (Ulf Holmberg i e-brev 2012- 07-21)
      4 Nils Tornaeus.   Kapellan. [33]
Skrevs in på Uppsala universitet 1676-03-18. [28]
  2 Per Persson.   Född 1594-08-04 i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [68] Död 1647-04-18 i Stockholm. [33] Borgmästare från 1641 till 1647 i Torneå stad. [33]
Per Perssons änka nämns 1648 i Torneå stad. [8]
Var med om att anlägga Torneå stad 1621. [2]
Komminister från 1623 till 1629 i Stockholm. [17]
Blev rådman 1632-05-07 i Torneå stad. [17]
Var gift och hade 2 söner och 6 döttrar (Elof Lindmark).
Gift med Kerstin Gerhardsdotter. Född. [1]
Tack för din sammanställning. Av flera skrifter har jag belagt att Per Perssons hustru benämndes Kirstin Giertsdotter. Det var hon som gifte sig med Daniel Kruus. Karin Giertsdotter som var gift med Nicolaus Martini dog 1638. Det året nämns som ett av de år vilka Könik Persson emottog arv till förvaltning. Detta skulle antyda att hon innan varit gift med Anders X. Kan det röra sig om Anders Andersson från Piteå som var lappfogde i början av 1600-talet? Han skall dock ha efterlämnat en son benämnd Johan som levde då arvstvisten avgjordes varför det verkar omöjligt. Vi får fortsätta att fundera kring detta. Mycket talar dock för att Karin gift sig inom Buresläktens krets. Hälsningar P-O
Postat onsdagen 18 juli 2012 - 12:55 -------------------------------------------------------------------------------- Med hjälp av insamlade uppgifter från flera forskare (en stor tack går till dessa - ingen nämnd, ingen glömd!) vet vi nu att borgmästaren i Torneå Per Perssons änka Kerstin Gertsdotter gift om sig med en Daniel Kruus, som vid Stockholms rådhusrätt den 27 oktober 1649 begärde att rådmannen Johan Persson, som i egenskap av Anders Perssons farbror, skulle förordnas som förmyndare för Kruus styvson Anders Persson, då han inte ansåg sig kunna anförtro förmyndarskapet till någon i Torneå. Den 2 mars 1663 presenterade Petter Johansson hos rådhusrätten i Torneå en fullmakt över den gäld som hans fader sal. Johan Persson hade att fordra i Väster- och Österbotten. Fullmakten, daterad i Stockholm den 16 feb. 1663, skrevs under av Arvid Gustafsson, Mickel Dubb, Jacob Grubb och Anders Grubb. Senare blev Petter Johansson borgmästare i Torneå åren 1666-1680 och dog barnlös. Han var välbärgad och hustrun sedan 1654, Sara Jöransdotter, kom att hamna i arvstvist med mannens släktingar enligt ett rådhusrättsprotokoll från 1682 i Torneå. Att Grubbarna har norrländska kopplingar stämmer bra. Kassören Jakob Andersson Grubb begravdes i Nikolai fs 1668 5/5. Han var gift med Johan Perssons dotter Karin och de fick tillsammans sonen Jakob Grubb d.y., som dog såsom student och begravdes i Nikolai fs 1680 24/10. I bouppteckningen (nr. 1205) från samma år noteras följande arvingar till Jakob Grubb d.y.: Fadersyskon: - Margareta Andersdotter Grubb, gift med Joen Buscherus, stadspredikant Umeå - Wellam Andersson Grubb, sockenskrivare Umeå - Anna Andersdotter Grubb, gift med Daniel Plantin, tullnär Umeå Mostrar: - Margareta Johansdotter, änka efter Albert Barckman, kämnär - Brita Johansdotter, änka efter Mickael Dubb, assessor - Clara Johansdotter, änka efter Arvid Gustafsson, borgmästare - Anna Johansdotter, änka efter Anders Grubb, sekreterare (Constantinus Lindfors i Anbytarforum 2012-07-18)
Nämnd 1648 i Torneå stad. [28]
    3 Anders Persson.   Född omkring 1636. [34] Död 1659. [33] Borgare från 1656 till 1659 i Torneå stad. [8]
Den 27 oktober 1649 begärde Daniel Kruus vid Stockholms rådhusrätt att rådman Johan Pedersson i Stockholm - Anders Perssons farbror - skulle förordnas som förmyndare för styvsonen Anders Pedersson då Kruus inte ansåg sig kunna anförtro förmyndarskapet till någon i Torneå. (Per-Olof Snell)
Gift 1658 med Brita Eriksdotter. Född i Kalix. [33]
Brita Ersdotter, som var gift med borgmästaren Per Perssons son Anders, var syster till Isak Ersson vilket framgår av att Isak på rådstugan i Torneå den 27 juli 1661 emot Hans Larsson Packainen framlade en räkning på sin syster salig Anders Perssons änka. (RA, Svea hovrätts arkiv, Renoverad Dombok Gävleborgs län 1661, vol. 10, Torneå rådstugurätt den 27 juli 1661.)
Den signet Ericus Birgeri använder 1638 är snarlik den Brita Eriksdotter använder 1665 i en tvist med svärmodern Kirstin Giertsdotter vilket är ytterligare en bekräftelse på hennes ursprung. (Per-Olof Snell)
Möjligen Ericus Birgeri dotter trots allt.
Nämnd från 1702 till 1703 i Torneå stad. [44]
Upprepning
  2 Samuel Petri Kuuth.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [69] Komminister i Luleå socken 1627-1643.
I Luleå. [23]
Inskriven på Uppsala universitet 1619-11-02. [24]

Han blev student 1619. Han kom till Luleå socken 1627. Åren 1629 och 1631 var han i skuld till kyrkan för korn ("vinsäd"), som han köpt. År 1638 blev han skyldig för 1 k:a vin 3 dr kmt, vilken skuld kvarstod 1642. År 1643 levererade "her Samuel" till kyrkan 7 dr 16 öre för 2 1/2 k:a vin, "som han togh åth sin swärfadher till Erchiebispens behoff". Hans svärfader var enligt Hernösands stifts herdaminne kyrkoherden Johan Hossius i Piteå, med vars dotter Brita han var gift. Enligt samma källa var han år 1639 invecklad i ett smugglerimål. Han hade dock intet med själva smugglingen att göra. Den gjordes av Henrik Brugman. År 1646 den 8 aug. levererade borgmästaren Johan Månsson till kyrkan å Anders Jonssons i Gävle vägnar i testamente "efter S. her Samuel 22 dr".

Albert Nordberg: En gammal norrbottensbygd.


Gift med Brita Hossia.

Källor

  1. Johan Bure
  2. Ulf Lundström
  3. Älvsborgs lösen
  4. Skattelängder
  5. Skattelängd
  6. Västerbottens landskapshandlingar
  7. Johan Bure, roteringslängd 1637
  8. Mantalslängder
  9. Johan Bure (fol I)
  10. Roteringslängd 1637
  11. Mantalslängd
  12. Roteringslängd
  13. Piteanor 2005
  14. Johan Bure, Ulf Lundström
  15. Knut Lundberg
  16. Johan Bure, Släktbok s 176 (132)
  17. Elof Lindmark
  18. Johan Bure, Släktbok s 181 (141)
  19. Johan Bure X36 sid M, O
  20. Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne
  21. Erik Holmlund
  22. Johan Bure X36 sid M
  23. Johan Bure X36 sid O
  24. Bygdén
  25. Carl Szabad
  26. Per Sundin
  27. Mantalslängder, Constantinus Lindfors
  28. Constantinus Lindfors
  29. Mantalslängd, Constantinus Lindfors
  30. Ingvar Sahlin
  31. Bygdén: Herdaminne
  32. Dombok 1673-11-10 Torneå
  33. Per-Olof Snell
  34. Olof Andersson
  35. Ulf Holmberg
  36. Domboksnotis Kalix, Boström sid 771
  37. Olav D Schelin, Genos 45 (1974) s 37-51
  38. Lydia Styrman, Genos 49
  39. Bengt-Göran Nilsson
  40. Gudrun Utterström
  41. Mantalslängder; Constantinus Lindfors
  42. Utterström, Genos 49 (1978) s 63-79
  43. Gunnar Lindgren, Per Clemetsson och hans ättlingar
  44. Constantinus Lindfors: Mantalslängder
  45. Nordin, Norrländska släkter
  46. Renskrift av begravningsbok
  47. Olof Andersson 1999
  48. Olof Andersson 1998
  49. Henning Larsson i Ätt och Bygd nr 43, 1994
  50. Olof Andersson i Ätt och bygd nr 72, 2001
  51. Carl Henrik Carlsson
  52. Peter Sjölund
  53. Elisabeth Sundh
  54. Svenska ättartal 1898
  55. Svenska ättartal 1898; Bygdén
  56. Piteanor 2000
  57. Piteå stadsarkiv AIa:2, Carl Henrik Carlsson
  58. Piteanor 2002
  59. Jan Fredman
  60. Brage Lundström
  61. Olle Malmsten
  62. Sven-Erik Åström Genos 45 (1974) s 60-92; Olav D Schelin Genos 45 (1974) s 37-51
  63. Sven-Erik Åström Genos 45 (1974) s 60-92
  64. Bygdén del II s 246
  65. Bygdén del II s 247
  66. Leonard Bygdén: Hernösands stifts herdaminne, Uppsala 1925
  67. Nederkalix CI:1 (1656-1690) s 72
  68. Johan Bure X36 sid M, O; Elof Lindmark datum
  69. Johan Bure X 36 sid O

Personregister       Ortsregister