Förfäder Anders Petri Grubb.   Född 1525 i Gävle. [1] Död 1611 i Luleå lfs. [1] Präst i Luleå lfs 1569-1611, kyrkoherde och prost.
Gift med Christina Samuelsdotter.
1 Brita Andersdotter Grubb.   Hustru Brita salige Köniks nämnd från 1644 till 1649 i Torneå stad. [2]
Könik Persson i Torneå stäms 1641 vid Svea Hovrätt av Doktor Johan Gerhardi Graan som företräder modern Brita Andersdotter som var änka efter kyrkoherden Gerhard Jonae i Skellefteå. Gerhard Jonae skall ha avlidit 1623 och enligt Herdaminnet gifte sig änkan med Könik Persson i Torneå. Då rättsprocessen dras upp 1641 synes Brita Andersdotter dock bo i Skellefteå, för det är i Skellefteå hon undertecknar sina brev, och hennes relation till Könik är ansträngd då han i ett brev till sonen kräver att denne inte inger sig i något förhandlande med Könik som enbart skulle utnyttja detta för att förhala ärendet. Allt tyder på att Könik Persson var gift med Brita Anderdotter Grubb i sitt andra äktenskap och när han avlider 1643 följs han i längden i Torneå av änkan Brita. Tvisten mellan Könik Persson och Brita Andersdotter, som företräds av sonen Johan Graan, avser Köniks förvaltning av arvet efter Britas dotterbarn. Pengarna skulle ha tillförts Könik 1626, 1627 och 1631. Dotterbarnens namn uppges men inte deras föräldrar. Dotterbarnet Peder Andersson skall ha avlidit i Grönningen i Holland och förorsakats bekymmer på grund av att Könik försett honom med växlar som inte kunnat inlösas. Dotterbarnet Gert Andersson nämns endast vid namn. Kraven som ställs på Könik Persson är att han skall betala 11000 daler kopparmynt till Brita Giertsdotter samt tionde för arvet till Torneå stad. Brita Anderdotter uppger sig ha mågarna Peder Pedersson i Torneå (han var gift med Kirstin Giertsdotter) samt borgmästaren i Umeå Daniel Joensson (Trast) gift med Anna Giertsdotter. Herdaminnet för Skellefteå upptar bland Brita Andersdotter Grubbs barn: dottern Brita, Karin, Christina (kanske avses Kirstin) och sönerna Gerhard död 1639 samt Johan Graan. Där nämns inte Anna och Kirstin om det nu inte var Christina. Modern till Peder och Gert Andersson borde vara Karin men vem var fadern? Dina kloka synpunkter emotses tacksamt. Hälsningar P-O
Jag har också svårt att se att Brita Andersdotter Grubb skulle vara mor till samtliga Gerhardus Jonae och König Perssons barn. Gerhardus Jonae tillsattes som kyrkoherde redan 1584 så han bör ha stadgat sig vid denna tid, och det stämmer dåligt överens med Brita som fortfarande var i "barnproduktiv" ålder på 1620-talet. Gerhard hade en dotter Karin gift med efterträdaren Nicolaus Martini i Skellefteå och König hade en dotter Karin gift med borgmästaren Anders Jöransson Lythraeus i Uleåborg - kan en kvinna ha två döttrar med samma förnamn? (Constantinus Lindfors)
Hej igen! Du har rätt. Av rättstvisten framgår att König var förmyndare för sin brors söner och att Johan Graan bevakade rätten för sina syskonbarn samtidgt som hans mor talar om sin dotters barn. Uppenbarligen var både Anders Persson och hans hustru döda då König blev förmyndare. Rättstvisten anger vidare att König diskuterade med sina bröder Peder och Johan Pedersson. Borgmästaren Peder Andersson är som tidigare nämnts inte son till Anders Persson men varifrån kommer han? Jag vill minnas att en Peder Andersson omkring 1620 var slottsfogde i Uleåborg. Möjligen är det han som blir befallningsman i Torneå. Signetet han använder kan avslöja ursprunget. Han borde vara prästson eller son till någon myndighetsperson. Mvh P-O (E-brev 2012-04-24)
Gift med Gerhard Jonae. Kyrkoherde från 1584 till 1623 i Skellefteå (Västerbotten). [3]
Död 1623. [3]
Ägde från 1618 till 1623 i Lund 4, Skellefteå (Västerbotten). [4]
Enligt uppgift född av lappska föräldrar. [3]
10 SLÄKTFORSKNING/SUKUTUTKIMUS Öppet forum/Avoin foorumi / SLÄKTER/SUKULAISET / SV: Fordell skrivet: Mars 06, 2012, 11:38:51 Hej Jag kopierar över några mål från Luleå RR 1691 som behandlar några Torneåbor härstammande från Luleå om ni inte har sett det tidigare. Olof Månsson Fordell i Luleå var bror till Elin Månsdotter och det är hans barn och barnbarn som berörs, bl.a. sonen Olof Olofsson Fordell som hade övertagit gården men sålde den vidare till kusinen Olof Johansson Antman. Bruno "Sal. Jakob Christerssons i Torneå änka hustru Brita Olofsdotter hade 100 daler att fordra av sina sal. föräldrars sterbhus och begärde att få sin betalning ur den försålda gården. Olof Johansson som gården köpt blev förbjuden betala till Olof Fordell förrän hustru Brita contenterad är. (Luleå RR 1691 AIa_2, bild 169) Hustru Brita Fordell från Torneå begär assistans hos rådman välaktad Johan Christersson ang. dess barns arv av förra kullen i synnerhet dottern Annika Johansdotters som ännu är omyndig. (Luleå RR AIa_2, bild 219) Målet fortsätter nästa onsdag med rådman Johan Christersson; Hu Brita ang. sin systerdotters arv hos sin fader rådman Johan Christersson. Annikas broder Olof Johansson som närmast är anmodades påtaga sig förmyndarskapet men avsade sig. Fadern Johan ålades då att redovisa arvet som resterar vilket han lovar efter handen klarera. (Luleå RR AIa_2, bild 231) Borgaren Olof Johansson Antman i Luleå samt borgaren i Torneå Christian Jakobsson berättar att deras moder broder för detta borgaren i Stockholm sal. Måns Olofsson Fordell, det han inga barn hade med sin sal. hustru, något arv i sterbhuset skulle finnas. Begär Rättens attest att de äro arvingar. Rätten meddelar att sal. Måns Olofsson Fordell var Olof Johanssons och Christian Jakobssons köttslige morbroder och ingen närmare släkt finnes. Den sal. mannens svåger, rådm. Johan Christersson." (Luleå RR AIa_2, bild 236) 11 SLÄKTFORSKNING/SUKUTUTKIMUS Öppet forum/Avoin foorumi / SLÄKTER/SUKULAISET / SV: Fordell skrivet: Mars 06, 2012, 11:34:38 Hej Juhani Johan Månsson Fordell hade även sonen Jöns Johansson Fordell som var gift med Anna Gertsdotter, vars syster Kerstin var gift 1:a med borgm. Per Persson i Torneå och 2:a med kvartermästaren Daniel Kruus. Systrarna hade bl. a. bröderna Johan, som var landshövding i Västerbotten och kallade sig Graan och Anders Gertsson, borgmästare i Umeå. De var barn till kyrkoherden Gerhard Jonae i Skellefteå. Johan Granhammars hustru hette Karin men jag har inget patronymikon. Någon av dem hade arvsrätt efter rektor Forthelius eftersom Granhammar skrev under den frivilliga arvshandlingen men vem av dem är svårt att veta. Granhammar bodde den här tiden i Piteå där han var apologist och han förseglade dödsboet när änkan Brita Köniksdotter hade dött tillsammans med pastorn Graan i Piteå, som var gift med en systerdotter till den avlidna, en dotter till kyrkoherden Torneus. Graan var således släkt med den avlidna men hade ingen arvsrätt eftersom Brita Köniksdotter hade en bröstarvinge. Granhammar däremot hade arvsrätt efter rektor Forthelius, som inte hade egna barn, och boet efter honom hade inte skiftats tidigare. Förmodligen råkade pastor Graan och Granhammar bli ovänner när de vaktade på arvet för det var mindre än ett år efter arvskiftet som Granhammar kom riktigt i onåd hos Graan då han bl.a. sagt om denne att:"man skall inte kasta pärlor för svin." Anders Olofsson Skott (i mtl 1642-81) var en gammal borgare i Luleå som också hade arvsrätt efter rektorn. Han var inte broder så det tyder på att det var hans hustru som var en syster eller syskonbarn men där får vi fortsätta leta efter källor. Olof Månsson (i mtl 1639-75) som också skrev under bör ha varit en broder till rektor Forthelius. Jag vet inte om Per Jönsson var släkt med Lulefordellarna men det skulle inte förvåna om det var så. Den här tiden fick man inte gifta sig med nära släktingar och då landsköpmännen och andra storpojkar gifte sig inom den kretsen blev det väl till sist så att de på ett eller annat sätt var släkt med varandra. Underlaget var inte så stort att man kunde välja och vraka när man sökte sig maka men man får kanske gå någon eller några generationer tillbaka och då finns dåliga källor. Bruno http://htgenealogia.org/tornedalen/index.php?action=profile;u=2;sa=showPosts
Att Brita Andersdotter Grubb bodde kvar i Skellefteå åtm. 1623-1635 och ännu 1641 (Brita nämns i domboken 1641 som änka efter Gerhard Jonae i Skellefteå. Alltså kan hon inte vara omgift.) gör att hon kan uteslutas som gift med König Persson (död 1643) i Torneå. Jag är tveksam till att Umeå-borgmästaren Anders Gerzonius (död 1700) skulle vara son till Gerhardus Jonae, som avled redan 1623. Därför vore Gerhardus Gerhardi en mer passande faderskandidat. Den till namnet okända dotter till Gerhard Jonae som hade sönerna Per (Ska man tolka innehållet som att Per Andersson var död före 1626, eller hans föräldrar?) och Gert Anderssöner kan varken vara Karin Gertsdotter (död 1638) gift med Nicolaus Martini eller Karin Königsdotter (död 1662) gift med Anders Jöransson Lythraeus i Uleåborg. Med tanke på att König Persson fick förvalta Brita Andersdotter Grubbs dotterbarns arv, så måste bröderna Per och Gert Anderssöners far vara Anders Persson i Skellefteå och Torneå. Ett alternativ är att Jöns Johansson Fordells hustru Anna Gertsdotter i Luleå, som gifte sig 1653, och borgmästaren Anders Gerzonius (död 1700) i Umeå var barn till komministern Gerhardus Gerhardi (ca 1600-1639) i Skellefteå. Om gården Lund 4 i boken "Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650" på sida 233- 234: "Kyrkoherden Gert Jonsson eller Gerhardus Jonae (-1623) äger hemmanet 1618-1623. Han var andra gången gift med Brita Andersdotter Grubb, en dotter till Anders Persson Grubb som var kyrkoherde i Luleå. Makarna hade barnen Brita, Karin, Kerstin, Gert, Johan, Anders. Sigrid Gertsdotter som fanns i Lögdeå i Nordmalings socken 1615-1629 var född i Skellefteå socken. Hon var sannolikt också en dotter till Gert Jonsson, eftersom namnet Gert endast verkar ha burits av Gert Jonsson på den här tiden i Skellefteå socken. Sigrid Gertsdotter var gift med soldaten Erik Abelsson. År 1620 var mantalet på 1/2 och det fanns inga djur på gården. Vid samma tid äger Gert Jonsson en del av gården Frostkåge f. Under 1700-1800-talen har Lund urfjällsägor i flera byar i socknen. Urfjällsägor fanns i Tjärn, Sörböle, Gunmark, Innervik (Präståkern), Stämningsgården, Hedensbyn samt Tarjan nedströms Tuvan. Sannolikt har de flesta av dessa urfjällsjordar kommit till byn genom köp av Gerhardus Jonae. Änkan Brita Andersdotter Grubb var ägare till gården 1623-1635. Mantalet var 1630 på 5/8 och 1635 var det på ett helt mantal. Sonen Gert Gertsson (-1639) som var komminister i Skellefteå ska ha bott på gården 1637-1639. Kyrkoherden i Skellefteå Nicolaus Martini (-1650) ägde hemmanet 1638-1650." (Constantinus Lindfors)
  2 Brita Gertsdotter.   Gift med Anders Persson. Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [5]
Borgmästare från 1621 till 1626 i Torneå stad. [6]
Död 1626. [7]
Ägare till faderns hemman på Bergsholmen från 1613 till 1623 i Bergsbyn 6, Skellefteå lfs. [4]
Bonde i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [8]
Var med om att anlägga Torneå stad 1621. [4]
Seglar i början av 1590-talet på Torneå. [6]
Olof Andersson, Stråkanäs 3, har ett bomärke som överenstämmer med det som används av Anders Persson. Jag är dock inte säker på släktskapet. (Per-Olof Snell) Bomärket som liknade Olof Anderssons var istället Per Anderssons.
Att Könik Persson fick förvalta arvet åt Brita Andersdotter Grubbs dotterbarn, tyder på att han var deras farbror. Att ”pengarna skulle ha tillförts Könik 1626, 1627 och 1631” passar ju bra ihop med Anders Perssons dödsår som är 1626. Även hans hustru bör redan vara avliden och kan alltså inte vara Karin Gertsdotter (död 1638) som gift sig före 16/9 1625 med faderns efterträdare Nicolaus Martini i Skellefteå, som ägde Lund 4 åren 1638-1650. Tidigare ”bodde [herr Gert med familj] på Gran nedom Bergsholmen, som nu är öfverväxt med skog, hvaraf sonen antog tillnamnet (P. Högström 1753) ” (Bygden III, sida 303). Det råder inga tvivel om att familjen ifråga hade kontakter med Per Olofssons dito: ”På vintertinget 1605 uppbjöd kyrkoherden herr Gert och Per Olofsson ”all den jord i åker och äng som de hade köpt.”” (första upplagan av Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, sida 351). (Constantinus Lindfors)
    3 Per Andersson.   Upprepning
    3 Gert Andersson.   Upprepning
    3 König Andersson.   Upprepning
  2 Karin Gertsdotter.   Död 1638 i Skellefteå. [9] Gift med Nicolaus Martini. Kyrkoherde i Skellefteå.
Ägde från 1638 till 1650 i Lund 4, Skellefteå (Västerbotten). [4]
  2 Kerstin Gerhardsdotter.   Född. [10] Tack för din sammanställning. Av flera skrifter har jag belagt att Per Perssons hustru benämndes Kirstin Giertsdotter. Det var hon som gifte sig med Daniel Kruus. Karin Giertsdotter som var gift med Nicolaus Martini dog 1638. Det året nämns som ett av de år vilka Könik Persson emottog arv till förvaltning. Detta skulle antyda att hon innan varit gift med Anders X. Kan det röra sig om Anders Andersson från Piteå som var lappfogde i början av 1600-talet? Han skall dock ha efterlämnat en son benämnd Johan som levde då arvstvisten avgjordes varför det verkar omöjligt. Vi får fortsätta att fundera kring detta. Mycket talar dock för att Karin gift sig inom Buresläktens krets. Hälsningar P-O
Postat onsdagen 18 juli 2012 - 12:55 -------------------------------------------------------------------------------- Med hjälp av insamlade uppgifter från flera forskare (en stor tack går till dessa - ingen nämnd, ingen glömd!) vet vi nu att borgmästaren i Torneå Per Perssons änka Kerstin Gertsdotter gift om sig med en Daniel Kruus, som vid Stockholms rådhusrätt den 27 oktober 1649 begärde att rådmannen Johan Persson, som i egenskap av Anders Perssons farbror, skulle förordnas som förmyndare för Kruus styvson Anders Persson, då han inte ansåg sig kunna anförtro förmyndarskapet till någon i Torneå. Den 2 mars 1663 presenterade Petter Johansson hos rådhusrätten i Torneå en fullmakt över den gäld som hans fader sal. Johan Persson hade att fordra i Väster- och Österbotten. Fullmakten, daterad i Stockholm den 16 feb. 1663, skrevs under av Arvid Gustafsson, Mickel Dubb, Jacob Grubb och Anders Grubb. Senare blev Petter Johansson borgmästare i Torneå åren 1666-1680 och dog barnlös. Han var välbärgad och hustrun sedan 1654, Sara Jöransdotter, kom att hamna i arvstvist med mannens släktingar enligt ett rådhusrättsprotokoll från 1682 i Torneå. Att Grubbarna har norrländska kopplingar stämmer bra. Kassören Jakob Andersson Grubb begravdes i Nikolai fs 1668 5/5. Han var gift med Johan Perssons dotter Karin och de fick tillsammans sonen Jakob Grubb d.y., som dog såsom student och begravdes i Nikolai fs 1680 24/10. I bouppteckningen (nr. 1205) från samma år noteras följande arvingar till Jakob Grubb d.y.: Fadersyskon: - Margareta Andersdotter Grubb, gift med Joen Buscherus, stadspredikant Umeå - Wellam Andersson Grubb, sockenskrivare Umeå - Anna Andersdotter Grubb, gift med Daniel Plantin, tullnär Umeå Mostrar: - Margareta Johansdotter, änka efter Albert Barckman, kämnär - Brita Johansdotter, änka efter Mickael Dubb, assessor - Clara Johansdotter, änka efter Arvid Gustafsson, borgmästare - Anna Johansdotter, änka efter Anders Grubb, sekreterare (Constantinus Lindfors i Anbytarforum 2012-07-18)
Nämnd 1648 i Torneå stad. [11]
Gift med Per Persson. Född 1594-08-04 i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [12]
Död 1647-04-18 i Stockholm. [6]
Död omkring 1647 i Torneå stad. [2]
Borgmästare från 1641 till 1647 i Torneå stad. [6]
Per Perssons änka nämns 1648 i Torneå stad. [2]
Var med om att anlägga Torneå stad 1621. [4]
Komminister från 1623 till 1629 i Stockholm. [13]
Blev rådman 1632-05-07 i Torneå stad. [13]
Var gift och hade 2 söner och 6 döttrar (Elof Lindmark).
Gift 1648-12-03 i Torneå stad [6] med Daniel Krus. Borgare från 1649 till 1656 i Torneå stad. [11]
Daniel Krus nämnd från 1649 till 1656 i Torneå stad. [2]
Daniel Kruus, som tjänstgjort som fältmarskalk Königsmarcks regementskvartermästare, torde snabbt ha blivit en besvikelse för Kirstin Giertsdotter, men inte bara hustrun drabbades av hans nyckfullhet. Den 2 juni 1652 anklagades Daniel vid Stockholms rådhusrätt för att ha dräpt kammarskrivaren Frantz Slorff. Daniel Kruus företräddes vid rätten av assessorn vid Svea Hovrätt Johan Graan, Kruus svåger och den blivande landshövdingen i Västerbotten. Daniel Kruus bakgrund är okänd men han tillhörde möjligen släkten Kruus från Lübeck som i början av 1600-talet kom till Sverige. Peter Fransson Kruus adlades 1622 och benämndes först von Kruus medan sönerna Jesper, Ingevald och Frans senare tvingades ta namnet Crusebjörn. Peters bror Henrik Fransson Kruus var gift med Katarina Utter från Norrköping. Henriks öde är dock okänt. Ett tecken på att Daniel Kruus tillhörde släkten antyds i brev Daniel 1655 sände från godset Björnvik i Norrköping där Daniel vistades under hösten. Björnvik tillhörde Frans Crusebjörn som avlidit 1654. I fyra brev till Abraham Momma berör Daniel Kruus en tvist med Jesper Crusebjörn som var bror till Frans. Breven från Daniel Kruus är skrivna på tyska och är försedda med hans signet uppbyggd av en adlig sköld krönt med hjälm. Någon anknytning till Kalix torde således inte finnas. (Per-Olof Snell)
    3 Anders Persson.   Född omkring 1636. [14] Död 1659. [6] Borgare från 1656 till 1659 i Torneå stad. [2]
Den 27 oktober 1649 begärde Daniel Kruus vid Stockholms rådhusrätt att rådman Johan Pedersson i Stockholm - Anders Perssons farbror - skulle förordnas som förmyndare för styvsonen Anders Pedersson då Kruus inte ansåg sig kunna anförtro förmyndarskapet till någon i Torneå. (Per-Olof Snell)
Gift 1658 med Brita Eriksdotter. Född i Kalix. [6]
Brita Ersdotter, som var gift med borgmästaren Per Perssons son Anders, var syster till Isak Ersson vilket framgår av att Isak på rådstugan i Torneå den 27 juli 1661 emot Hans Larsson Packainen framlade en räkning på sin syster salig Anders Perssons änka. (RA, Svea hovrätts arkiv, Renoverad Dombok Gävleborgs län 1661, vol. 10, Torneå rådstugurätt den 27 juli 1661.)
Den signet Ericus Birgeri använder 1638 är snarlik den Brita Eriksdotter använder 1665 i en tvist med svärmodern Kirstin Giertsdotter vilket är ytterligare en bekräftelse på hennes ursprung. (Per-Olof Snell)
Möjligen Ericus Birgeri dotter trots allt.
Nämnd från 1702 till 1703 i Torneå stad. [15]
Upprepning
  2 Gerhardus Gerhardi.   Född omkring 1600 i Skellefteå (Västerbotten). [3] Död sommaren 1639. 2:e kapellan i Skellefteå.
Komminister i Skellefteå 1623-1629.
Levde från 1637 till 1639 i Lund 4, Skellefteå (Västerbotten). [4]
Gift med .
    3 Anders Gertsson (Gertzonius).   Död 1700-02-.. i Umeå. Stadsskrivare, borgmästare, postmästare i Umeå.
Förekommer 1667-1699 i Umeå stad. [16]
Gift med Anna Eriksdotter Forselia. Förekommer 1701-1708 i Umeå stad. [16]
      4 Anders Gertzonius.   Död 1734-05-20 i Burträsk. [17] Komminister i Burträsk.
Gift 1717-12-03 [17] med Elisabet Fluur. Född i Skellefteå. [17]
Död i Burträsk. [17]
Upprepning
      4 Brita Gertzonia.   Född 1660. [18] Död 1744 i Umeå lfs. [19] Gift med Hans Fluur. Född 1654-05-.. i Njurunda.
Döpt 1654-05-21 i Njurunda.
Död 1708-04-04 i Burträsk.
Komminister i Löfånger-Burträsk-Skellefteå-Burträsk.
Kyrkoherde i Burträsk.
Student i apr 1669, prästv 1679 till adj åt khden Ol. Salin i Löfånger, komm i Burträsk 1680-85, komm i Skellefteå fr 1685, till dess han tilltr. ss khde i Burträsk i maj 1706.
Gift med Jacob Rysell. Handlande i Piteå.
Gift med Lars Staf. Änkeman vid giftermål med Brita Gerzonia.
Upprepning
Ättlingar
    3 Anna Gertsdotter.   Änkan Anna nämns från 1679 till 1687 i Luleå stadsförsamling. [11]
Nämns med en son 1682-1687 och en dotter 1684 i Luleå stadsförsamling. [11]
hustru Anna Gertsdotter nämns såsom postmästaren Jöns Johanssons efterleverska i Luleå RR 4/9 1682. [11]
Av rådatan till 1697:års mantalslängd kan konstateras att Anna Gertsdotter var mor till postmästaren Anders Jönsson Fordell. Anna överlevde sin son som tycks ha avlidit året innan. (Constantinus Lindfors)
Gift 1653-02-27 i Luleå landsförsamling [20] med Jöns Johansson Fordell. Borgare med hustru från 1655 till 1678 i Luleå stadsförsamling. [2]
Postmästare i Luleå stadsförsamling. [11]
Skrev under Nederkalix mantalslängd 1660 i Nederkalix (Norrbotten). [2]
      4 Anders Jönsson Fordell.   Postmästare i Luleå stad. [11]
Fanns från 1687 till 1699 i Luleå stad. [11]
Son till borgaren Jöns Johansson Fordell enligt RR 1692 31/3. [11]
Oklart vem som var hans mor.
  2 Johan Graan.   Död 1679. [21] Landshövding i Öster- och Västerbotten 1653-1679.
Adlad Graan till Årsta i Turinge och Stora Väsby i Almunge (Ingvar Dahl i Anbytarforum 1999).
Gift omkring 1645 [22] med Elisabet Bure. Åtminstone 4 barn föddes i äktenskapet med Johan Graan (Ingvar Dahl i Anbytarforum 2000).
  2 Anna Gertsdotter.   Född. [23] Död 1677-10-01 i Umeå stadsförs (Västerbotten). Nämnd som änka 1663 i Umeå stadsförs (Västerbotten). [11]
Gift med Daniel Jonsson Trast. Borgare med hustru från 1644 till 1662 i Umeå stadsförs (Västerbotten). [11]
Borgmästare i Umeå stad.
Lappfogde. [24]
Ägde hemman i Böle, Umeå landsförs (Västerbotten).
    3 Anna Danielsdotter Trast.   Gift med Petter Eriksson Stacke. Överstelöjtnant i Böle, Umeå landsförs (Västerbotten).
Död 1677-05-17 i Kristianstad. [25]
Musketör vid Livgardet 1639, furir därstädes 1644, fänrik vid Ångermanlnad Jämtlands regemente 1646, löjtnant därstädes 1649 12/12, kaptenlöjtnant 1655 23/5, kapten 1657 i augusti, major 1658 20/9, reform vid reg reducering, kapten vid Västerbottens regemente 1662 i september, major 1667, överstelöjtnant 1676 22/1, stupade vid ett utfall av danska garnisonen i Kristianstad 1677 17/5. Stacke fick 1662 17/6 i donation på livstid ett skatehemman i Nora sn, Ångermanland samt 1671 4/6 under fräslefrihet tre hemman i Umeå sn. (Steckzén: Västerbotterns regementes officerare)
  2 Sigrid Gertsdotter.   Född i Lund 4, Skellefteå (Västerbotten). [4] Levde från 1615 till 1629 i Lögdeå, Nordmaling (Ångermanland). [4]
Gift med Erik Abelsson. Soldat i Lögdeå, Nordmaling (Ångermanland). [4]
Död 1623 i Lögdeå, Nordmaling (Ångermanland). [26]
    3 Erik Eriksson.   Död 1697 i Lögdeå, Nordmaling (Ångermanland). [26] Gift med Karin . Död 1696 i Lögdeå, Nordmaling (Ångermanland). [26]
      4 Olof Eriksson.   Död 1710 i Lögdeå, Nordmaling (Ångermanland). [26] Gift med Margareta Jonsdotter. Född omkring 1655 i Järnäs, Nordmaling (Ångermanland). [26]
Död 1719 i Lögdeå, Nordmaling (Ångermanland). [26]
Ättlingar
  2 Sara .   Född i Skellefteå. [27] Död hos sin son Erik 1671 i Piteå. [27] Möjligen dotter till Gerhard Jonae.
Gift med Jon Mårtensson. Fältväbel i Hjoggböle 1.
Född i Renbergsvattnet, Burträsk (Västerbotten). [11]
Död 1629 i Skellefteå stadsförsamling. [28]
Gift med Olof Ambrosiusson. Bonde från 1631 till 1656 i Hjoggböle 1, Skellefteå (Västerbotten). [27]
Född omkring 1599 i Bure 3, Skellefteå (Västerbotten). [27]
Död sannolikt 1656 i Hjoggböle, Skellefteå (Västerbotten). [27]
Inskriven vid Uppsala Universitet 1627-05-... [27]
Troligen son till Ambrosius Andersson, ej nämnd av Johan Bure.
    3 Mårten Jonsson.   Född 1619 i Skellefteå (Västerbotten). [28] Död 1702 i Skellefteå stadsförsamling. [28] Gift 1652 i Skellefteå (Västerbotten) [11] med Malin Nikodemidotter. Född. [11]
Död (Nilsdotter) 1671 i Skellefteå (Västerbotten). [28]
Malin. [29]
Gift med Barbro Olofsdotter. Född 1669 i Bure 8, Skellefteå (Västerbotten). [4]
Död 1754 i Bergsbyn 7, Skellefteå (Västerbotten). [4]
Mor Anna Rusk. [11]
      4 Sara Mårtensdotter.   Född 1650 i Skellefteå (Västerbotten). [11] Död 1742 i Bergsbyn 3, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [11] Gift med Jon Svensson. Bonde från 1679 till 1714 i Bergsbyn 3, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [4]
Född 1640 i Yttervik, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [4]
Död 1727 i Bergsbyn 3, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [4]
Ättlingar
      4 Margeta Mårtensdotter.   Född 1654 i Hjoggböle, Skellefteå (Västerbotten). [11] Död 1736 i Skellefteå (Västerbotten). [11] Gift 1681 i Skellefteå (Västerbotten) [11] med Anders Johansson Utter. Korpral i Bergsbyn, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [11]
Död 1710 i Piteå landsförs (Norrbotten). [28]
Anders Johansson-Utter Antagen 1675-00-00. Avgått 1679-07-13 Till: Corpral vid Lövånger Kompani. Mönstringsår m.m; Lejd av Per Östensson i Bäck. Stockholm 1676 i Piteå Kompani. På skeppet Jupiter 1676 och förd till Sthlm. Stockholm på Rännarbanan 1677-05-12 i Umeå Kompani. Soldat vid Flottesqvadern i Dalarö 1677 i Lövånger Kompani. Lövånger Kompani Frösön o Jämtland 1678 -01-09. Sj Åhus 1678-11-07. Hemvist Bäck o Skellefteå Anders Johansson-Utter Antagen 1679-07-13 Från: Soldat vid Skellefteå Kompani. Mönstringsår m.m; Ystad 1679, i Bäck o Skellefteå socken. Lövånger 1683. Göteborg 1689--1690. Piteå 1694. Rote 40 i Burträsk socken o Lövånger Kompani 1695. Corpral Anders Utter och Lars Giöös trpt rote 28. Kvitterat 1689 års lön i Skellefteå 1690-03-12; hans hustru Margareta Mårtensdotter i Bergholmen. Hemvist Bergholmen o Skellefteå (Kenneth Mossberg)
Ättlingar
      4 Per Mårtensson.   Född i Hjoggböle, Skellefteå (Västerbotten). [11] Soldat från 1679. [11]
      4 Karin Mårtensdotter.   Född 1657 i Hjoggböle, Skellefteå (Västerbotten). [30] Död 1743 i Skellefteå (Västerbotten). [30] Gift 1688 i Skellefteå (Västerbotten) [30] med Sven Nilsson. Född 1665 i Yttervik, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [30]
Död 1746 i Yttervik, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [30]
Ättlingar
      4 Gert Mårtensson.   Född 1658 i Hjoggböle, Skellefteå (Västerbotten). [11] Död 1747 i Bergsbyn 7, Skellefteå (Västerbotten). [11] Bonde från 1700 till 1718 i Bergsbyn 7, Skellefteå (Västerbotten). [4]
Gift med . Gift 1710 i Skellefteå (Västerbotten) [30] med Barbro Olofsdotter. Född 1669 i Bure 8, Skellefteå (Västerbotten). [4]
Död 1754 i Bergsbyn 7, Skellefteå (Västerbotten). [4]
Mor Anna Rusk. [11]
Ättlingar
      4 Kerstin Mårtensdotter.   Född i Hjoggböle, Skellefteå (Västerbotten). [11]
      4 Nikodemus Mårtensson.   Född 1663 i Hjoggböle, Skellefteå (Västerbotten). [11] Död 1731 i Kyrkobordet, Skellefteå (Västerbotten). [11] Skräddare i Kyrkobordet, Skellefteå (Västerbotten). [11]
Gift, men barnlös. [11]
      4 Anna Mårtensdotter.   Född 1671 i Hjoggböle, Skellefteå (Västerbotten). [11] Död 1754 i Skellefteå (Västerbotten). [11] Gift med Johan Jonsson. Bonde i Bergsbyn 3, Skellefteå landsförs (Västerbotten).
Född i Bergsbyn 3, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [11]
Gift med Anders Andersson.
Ättlingar
      4 Malin Mårtensdotter.   Född 1672 i Hjoggböle, Skellefteå (Västerbotten). [11] Död 1759. [11] Gift med Anders Matsson Vikman. Borgare i Piteå stadsförs (Norrbotten). [11]
Född i Innervik, Skellefteå (Västerbotten). [11]
Gift 1723 [11] med Olof Matsson. Bonde i Ytterursviken, Skellefteå (Västerbotten). [11]
      4 Lisbeta Mårtensdotter.   Född 1676 i Hjoggböle, Skellefteå (Västerbotten). [11] Död 1756 i Hedensbyn, Skellefteå (Västerbotten). [11] Gift med Per Larsson. Bonde i Hedensbyn, Skellefteå (Västerbotten). [11]
Ättlingar
    3 Olof Olofsson.   Född. [4] Upprepning
    3 Jon Olofsson.   Död senast 1686. [31] Bonde i Hjoggböle 1 efter fadern.
Ägare från 1657 till 1686 i Hjoggböle 1, Skellefteå lfs. [4]
Sexman 1681. [4]
Gift 1655 [19] med Elsa Persdotter. Ägare från 1687 till 1690 i Hjoggböle 1, Skellefteå lfs. [4]
Upprepning
    3 Erik Olofsson Burman.   Född i Hjoggböle 1, Skellefteå (Västerbotten). [32] Död 1686. [27] Rådman, handelsman mm i Piteå.
Bosatt 1662-1686 i Staden, Piteå lfs. [32]
Tycks ha flyttat till Piteå stad 1660 då han s å 29/8 på egen begäran kommer under stadens jurisdiktion, kallas då "ung dräng från Skellefteå".
Erhöll burskap 1661-10-28 i Piteå stad. [27]
Rådman från 1668-05-01. [27]
Innehade även andra förordnanden: "Att detta år (1668) tjäna kyrkan med hoven"; kassör över tullpenningarna (1669); stadskassör (1670); gästgivare (1678) (Carl Henrik Carlsson)
Gift troligen 1667-02-24 i Staden, Piteå lfs En Erik Olofsson gift 1668-09-20 i Staden, Piteå lfs. med Karin Jönsdotter. Död 1674. [27]
Begravd 1674-05-09 i Piteå lfs. [27]
Gift 1678 [32] med Brita . Förnamn enligt Olof Andersson 1999.
Upprepning
    3 Benjamin Olofsson.   Död 1677. [27] Landsköpman i Skellefteå, borgare i Piteå.
Landsköpman 1668-06-27 i Skellefteå. [27]
Begärde att få erlägga skott (dvs skatt) i Piteå stad.
Bosatt 1669-09-03 i Hjoggböle, Skellefteå lfs. [27]
Ogift.
Upprepning
1 Elisabet Andersdotter Grubb.   Född 1568. [33] Död 1614. [33] "Ett gudfruktigt och förståndigt fruntimmer" (Curt Carlsson).
Gift med Nicolaus Bothniensis. Död 1600-05-18 i Uppsala. [33]
Utnämnd till ärkebiskop 1598. [10]
Möjligen son till Olof Nilsson i Kyrkobyn, Piteå lfs.

Leonard Bygdén hävdar i Hernösands stifts herdaminne att Nicolaus Bothniensis var son till Olaus, sacellan i Nordingrå i Ångermanland och sedan kaplan i Piteå landsförsamling. I Curt Carlssons bok I Nicolaus Bothniensis fotspår (1992) argumenteras i exkurs 1, sid 94-99 skrivna av Helge Lundgren, att han istället var son till Olof Nilsson i gamla Kyrkobyn i Piteå. Olof Andersson skriver på sid 16 i Piteå församlings äldsta historia att det av artikeln i I Nicolaus Bothniensis fotspår framgår att det finns ett antal indicier som pekar på att Nicolaus Olai Bothniensis var född i gamla Kyrkobyn. Dock saknas det slutgiltiga beviset.
Gift 1605 [33] med Claudius Opsopeus. Skolmästare och kyrkoherde i Uppsala (Johan Bure).
Rector Schola i Uppsala, sedan domprost ibidem (Nordin).

  2 Elisabet Nilsdotter.   Gift med Johannes Honterus. Kyrkoherde i Alunda och Morkarla.
Född 1590. [33]
Död 1669. [33]
    3 Laurentius Honterus.   Regementspastor, kyrkoherde i Alunda (Uppland).
Gift med .
      4 Laurentius Honterus.   universitetsmatrikeln för 1686-87 namnen på Laurentius, Isacus och Jacobus Hontherus. De imma- trikulerades då med anteckningen "Uplandi sub praec.", vilket anger att dessa Hontherar hade informator med sig. (Torbjörn Lindkvist)
      4 Jakob Honterus.  
      4 Isak Honterus.  
      4 Samuel Honterus.   Född. [33] Död 1738-02-02 i Öja, Gotland. [34] Skolmästare på Gotland.
Enligt Curt Carlsson sonson till Johannes Honterus, möjligen son till Laurentius eller Johan Honterus. Kom att hamna på Gotland som skolmästare genom förmedling av Petrus Stjernman, sonson till Nicolaus Bothniensis (Curt Carlsson).

"Anno 1699 den 8 Octobris war Högwyrdige Hr Biskopen Doctor Israel Kolmodin tillika medh Probsten i Södra Tredingen Ährewyrdige Hr Mag: Georgis Oxenwaldt och Kyrckioherrden i Hablingbo Ährew: Hr Niels Steenman, på en ransakning uti Öija Kyrckia... 4. Blef Samuel Honterus satter till Skolmäsare uthi Öija och Hambra; men Moses Pährsson blev afsatter. Då Adam Lang morrade och sade: Skola wij nu ock taga Skolmästare ifrån Swerige". (Torbjörn Lindkvist)

"1679 d. 5 Martij. Samuel Laur. Hontherus Upl." (Uppsala universitets matrikel för åren 1595-1700, Torbjörn Lindkvist)
Gift med .

Ättlingar
      4 Elsa Hontera.   Född. [34] Gift [34] med Johannes Baazius. Ärkebiskop. [34]
    3 Kristina Hontera.   Född. [35] Gift [35] med Petrus Petri Enstadius. Kyrkoherde i Rasbo sn. [35]
Död 1668. [35]
      4 Elsa Enstadia.   Född. [35] Gift med Johan Halenius. Fil mag, kyrkoherde, prost i Väddö.
Död 1676. [36]
  2 Christina Nilsdotter.   Död i samband med förlossning 1618. [33] Gift 1610-06-24 [37] med Johannes Rudbeckius. Professor, biskop i Västerås.
Född 1581-04-03 i Ormesta, Almby (T). [38]
Död 1646-08-08 i Västerås (U). [38]
Biskop i Västerås. Född 1581 3/4 i Ormesta, Almby (T). Död 1646 8/8 i Västerås (U).
  2 Anna Nilsdotter.   Född. [10]
  2 Anders Nilsson.   Född. [10] Död. [10]
  2 Katarina Nilsdotter.   Född 1595-01-05 i Uppsala. [35] Död 1681-07-22 i Uppsala. [35] Gift 1614 [33] med Jacob Zebrozynthius. Biskop i Strängnäs, professor.
Född 1582-11-17 i Säbrå. [35]
Född 1572-11-17 i Säbrå prästgård. [39]
Död 1642-07-09 i Strängnäs. [35]
Jacobus Johannis Buraeus Zebråzynthius.
Professor 1612 i Uppsala. [10]
Bland biskopens ättlingar märks: sångerskan Zarah Leander, författaren Olof Lagercrantz, författarinnan Agnes von Krusenstjerna, regissörerna Gustaf och Olof Molander, skådespelarna Gösta Ekman och Max von Sydow, statsministern Thorbjörn Fälldin, författarinnan Selma Lagerlöf samt Marcus, Jacob och Raoul Wallenberg, skådespelarna Allan Edwall och Pernilla Wahlgren (Curt Carlsson).

Några av dessa härstammar från syskon till Jacob.

    3 Anna Burea.   Född omkring 1615. [35] Död 1673-12-06 i Jakob, Stockholm. [35] Gift 1635 [33] med Anders Gylle, adlad Gyldenklou. Landshövding, regerings- o i hovrättspresident.
Född 1602-12-20 i Slomarp, Högby. [35]
Död 1665-01-10 i Skånelaholm, Skånela. [35]
Adlad 1639-08-20. [35]
      4 Katarina Gyldenklou.   Född 1643-06-22 i S:t Nikolai, Stockholm, (Uppland). [40] Död 1696-10-16. [40] Gift med Nils Appelgren. Direktör i kammarrevisionen, president. [40]
Född 1630-04-20 i S:t Nikolai, Stockholm, (Uppland). [40]
Död 1677-10-20 i S:t Nikolai, Stockholm, (Uppland). [40]
Ättlingar
    3 Nils Burensköld.   Född 1625. [39] Död 1684. [41] Häradshövding, justitiepresident, burggreve.
Adlad 1654.
Gift med .
      4 Henrik Johan Burensköld.  
    3 Elisabet Bure.   Född 1624. [21] Död i slutet av 1705. [21] Gift 1647-02-24 [41] med Samuel Schillerfeldt. Assessor, till Ekeby.
Född 1618. [41]
Död 1665. [41]
Köpte 1666-03-16 i Björnö, Gillberga (S). [41]
    3 Johannes Jacobi Bureus.   Död 1672. [41] Professor och assessor i Svea hovrätt.
    3 Jacob Bure.   "fullmijndig Präsident uthi Norrköping" (Ingvar Dahl).
  2 Olaus Nicolai.   Född 1598 i Uppsala. [33] Död 1676. [34] Student 1611 i Uppsala. [33]
Magister 1625 efter studier i Wittenberg. Samma år blev han konrektor vid Uppsala trivialskola och rektor där 1631.
Kyrkoherde 1639 i Torstuna. [33]
Gift med Anna Hontera. Födde sju söner och fem döttrar (Curt Carlsson).
    3 Nils Stiernman.   Magister och lektor i Stockholm.
    3 Andreas Stjernman.   Död 1676. [33] Magister och lektor i Gävle skola.
    3 Petrus Stjernman.   Död 1692 i Visby, Gotland. [34] Superintendent på Gotland.
    3 Johannes Stiernman.   Landsskrivare i Ångermanland.
    3 Olaus Stiernman.   Borgmästare i Nystad.
Student i Uppsala 1658, justiteborgmästare i Nyen, död 1689 (Georg Sandgren)
Gift med Maria Blix. Född 1645. [42]
      4 Olof Stiernman.   Hovpredikant 1732 och kungaparets biktfader, teol doktor i Greifswald coh kyrkoherde i Falun. Hans efterkommande blev adlade von Stierneman och ägnade sig i huvudsak åt officersyrket. Den adliga släkten dog ut 1861. (Curt Carlsson)
    3 Erik Stiernman.   Häradshövding i Halland.
  2 Henrik Cladiusson.   Född tvilling i Uppsala. [10]
  2 Johan Cladiusson.   Född tvilling i Uppsala. [10]
1 Petrus Andreae.   Magister. [43]
Riksens kammarråd 1611. [43]
Prof. i Upsala, sedan cammar?råd hoos hertig Carl (Johan Bure). Slutligen assessor i Kungliga hovrätten i Stockholm (Leonard Bygdén).
Phys prof 1599 i Uppsala. [44]
Sedan Gr. lit. prof., därefter Informator för hertig Carl Philip sedan assessor i Svea Hovrätt 1632 (Nordin).
Gift med Brita Andersdotter. Född. [43]
1 Ingeborg Andersdotter Grubb.   Gift med Henrik Opsopaeus. Kyrkoherde på Norrmalm, Stockholm.
  2 Kerstin Henriksdotter.   Född. [10]
  2 Margareta Henriksdotter.   Född. [10]
1 Margareta Andersdotter Grubb.   Gift 1605 [1] med Johannes Olai Anthelius. Kyrkoherde i Gävle.
  2 Olaus Anthelius.   Född i Gävle. [10]
  2 Andreas Anthelius.   Född i Gävle. [10]
  2 Johannes Anthelius.   Född i Gävle. [1] Kyrkoherde i Luleå lfs 1656-1673.
Gift med Anna Jöransdotter Folcker. Född 1634 i Gävle. [45]
Död 1695. [45]
1 Samuel Andreae.   Död 1662. [1] Magister.
Skolmästare i Uppsala, kyrkoherde i Våla (Johan Bure).
Magister, Gr. litt prof. i Uppsala 1608, prost och kyrkoherde i Wåhla (Nordin).
Gift med Kerstin Olofsdotter. Född. [10]
  2 Olof Samuelsson Grubb.   Född. [44]
  2 Anders Samuelsson Grubb.   Född. [44]
  2 Kristina Samuelsdotter Grubb.   Född. [44] Gift [44] med Anders Aialinus. Magister.
Född. [44]
  2 Petrus Samuelsson Grubb.   Född. [44]
  2 Katarina Samuelsdotter Grubb.   Född. [44] Gift [44] med Claus Skragge. Pastor i Hedemora 1670 (Nordin).
Född. [44]
  2 Ragnhild Samuelsdotter Grubb.   Född. [44]
  2 Elias Samuelsson Grubb.   Född. [44]
1 Katarina Andersdotter Grubb.   Ej nämnd av Johan Bure.
Gift med Petrus Jonae Hudvikius. Kyrkoherde i Arbrå.
Enligt Bygdén gift med denna Katarina Grubb. Enligt Nordin istället gift med Katarina, dotter till Anders Jakobsson Grubb och Elsa Halenia.

Källor

  1. Lenoard Bygdén
  2. Mantalslängder
  3. Leonard Bygdén
  4. Ulf Lundström
  5. Johan Bure X36 sid M, O
  6. Per-Olof Snell
  7. Gunnar Lindgren, Per Clemetsson och hans ättlingar
  8. Johan Bure X36 sid O
  9. Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne
  10. Johan Bure
  11. Constantinus Lindfors
  12. Johan Bure X36 sid M, O; Elof Lindmark datum
  13. Elof Lindmark
  14. Olof Andersson
  15. Constantinus Lindfors: Mantalslängder
  16. Staffan Bengtsson i Anbytarforum
  17. Jan Eurenius
  18. Sten Hofvenstam
  19. Margareta Lindgren
  20. Nederluleå LIb:1 (1628-1680) s 198 brudvigningspengar
  21. Ingvar Dahl i Anbytarforum 1999
  22. Ingvar Dahl i Anbytarforum 2000
  23. http://htgenealogia.org/tornedalen/index.php?action=profile;u=2;sa=showPosts
  24. Bygdén del II s 204
  25. Bertil Steckzén: Västerbottens regementes officerare till år 1841 s 116
  26. Databas Kråken 11A
  27. Carl Henrik Carlsson
  28. Brage Lundström
  29. http://fredman.se/fredman.se/sara_johansdotter.htm
  30. Henning Thögersen, Danmark, Disbyt
  31. krk, Carl Henrik Carlsson
  32. Olof Andersson 1999
  33. Curt Carlsson
  34. Torbjörn Lindkvist
  35. Bo Lindwall
  36. Leonard Bygdén: Hernösands stifts herdaminne
  37. Curt Carlsson, Annika Lindqvist
  38. Annika Lindqvist
  39. Elgenstierna
  40. Torsten Söderberg
  41. Ingvar Dahl
  42. Georg Sandgren
  43. Johan Bure f 143, Riksarkivet Finland
  44. Nordin, Norrländska släkter
  45. http://www.gavledraget.se/photogallery/FOLCKER/349_Folccker_slaktschema.jpg

Personregister       Ortsregister