Förfäder König Olofsson.   Född i Baggböle, Umeå lfs. [1] Köpman och nämndeman i Baggböle.
Nämnd 1555-1585 i Baggböle, Umeå lfs. [2]
Landsköpman 1549 i Baggböle, Umeå landsförs (Västerbotten). [3]
Möjligen ättling till Könik Skarlakan enligt Nils Ahnlund (Fahlgren 1970, sid 81). År 1346 utfärdades ett bytesbrev mellan domkapitlet i Uppsala och Könik Skarlakan i Uma socken i Kadis by i Norrabotten. För ärvd jord i Malma utanför Uppsala fick han Kåddishemmanet med åker, äng och fiskevatten. Det var troligen det hemman som de barnlösa bonden Johannes i Kåddis och hans hustru Cecilia 1324 skänkt till ärkebiskopen och Uppsala domkyrka. Det är förmodligen med Könik Skarlakan som det tyska namnet Könik kommit till Umeå. (Fahlgren 1980, sid 76). Hade vid Älvsborgs lösen 1571 100 mark i kontanta pengar, 61 lod silver, 20 mark mässing, 6 lispund koppar, 40 mark tenn, 1 häst, 6 oxar, 12 kor, 10 får, 16 getter och 4 svin. Han erlade 6 mark i köpmanspenningar 1579. (Fahlgren 1980, sid 431).
Gift med Anna Olofsdotter.
1 Petrus Kenicius.   Född i Baggböle, Umeå lfs. [1] Död 1636-02-03 i Uppsala. [4] Ärkebiskop.
Vistas 1555 i Umeå.
Professor 1585 i Uppsala.
Biskop 1593 i Uppsala stift.
Biskop 1595 i Skara stift.
Ärkebiskop 1609.
Möjligen död 1614-10-24.
Petrus Kenicius, född 1555 i Baggböle, Umeå lfs, död 3 febr 1636 i Uppsala. Ärkebiskop i Uppsala. tid biskop i Skara o Strängnäs (Bo Lindwall).
Gift 1587 med Margareta Hansdotter. Född 1570 i Gävle. [4]
Död 1631 i Uppsala. [4]
  2 Anna Kenicia.   Född. [1] Gift med Caroli Kyrk. Mäster i Årlsted?.
  2 Karin Kenicia.   Född. [1] Död 1679 i Uppsala. [5] Gift 1612 [6] med Johannes Canuti Lenaeus. Ärkebiskop 1647. [6]
Född 1573-11-29 i Lena (Uppland). [6]
Död 1669-04-23 i Uppsala. [6]
Mäster i Uppsala.
Denne Johannes Lenei blev sedan själv ärkebiskop och hans barn blev adlade under namnet Clo. Så det går att hitta Karina Kenicias barn under ätten Clo i Elgenstiernas ättartavlor. (Andreas Karlsson, Uppsala)
    3 Anna Lenaea Clo.   Född 1617 i Uppsala. [5] Död 1693 i Strängnäs. [5] Gift med Carolus Nicolai Lithman Nericius. Biskop från 1674 till 1686 i Strängnäs stift. [6]
Född 1612-12-13 i Stenbro, Nyköpings län. [6]
Död 1686-10-14 i Strängnäs. [6]
      4 Kristina Lithman.   Född 1653 i Uppsala. [5] Död 1733 i Börje (Uppland). [5]
      4 Margareta Lithman.   Född 1654 i Uppsala. [7]
      4 Katarina Lithman.   Född 1657 i Uppsala. [7]
      4 Johan Lithman.   Född 1659 i Uppsala. [7]
    3 Jakob Lenaeus Clo.   Född 1621 i Uppsala. [5] Död 1700 i Stockholm. [5]
    3 Barbara Lenaea Clo.   Född. [5] Gift 1651 i Uppsala [5] med Edmund Figrelis Gripenhielm. Född 1622 i Skövde. [5]
Död 1676 i Uppsala. [5]
    3 Petrus Lenaeus Clo.   Död 1667 i Uppsala. [5]
  2 Barbro Kenicia.   Född. [1] Död omkring 1622. [8] Gift med Olaus Petri Niurenius. Kyrkoherde.
Född omkring 1580 i Njurunda prästgård. [9]
Död 1645-09-24 i Umeå lfs. [9]
    3 Petrus Plantin.   Född 1613. [9] Död 1657-08-26 i Bollnäs, Hälsingland. [9] Lektor i Härnösand, Kyrkoherde i Bollnäs.
    3 Johan Plantin.   Borgmästare i Viborg.
  2 König Kenicius.   Född. [1] Död. [1]
  2 Sara Kenicia.   Född. [1] Gift med Martin Olofsson. Född. [1]
M Martini (Johan Bure).
Professor i Uppsala (Nordin).
  2 Johannes Kenicius.   Född. [1] I Kleberg, Johan (1930). Svenska ämbetsverk. [D. 1], Krigskollegii historia : biografiska anteckningar 1630–1865. Stockholm, s. 70, anges följande i matrikeln över aktuarier 1630– 1714: »Johan Persson Kenicius; son av ärkebiskopen Petrus Kenicius och Margareta Hansdotter Gammal; 10 april 1642 aktuarie i krigskollegium; före 7 juli 1649 avsked. – G. m. Elisabet Nilsdotter. Barn: Margareta, g. 1665 m. kyrkoherden Petrus Jonæ Boestadius. Uti protokoll 16 dec. 1648 talas om Kenicii ›oordenteliga comportamenter› [dvs. oordentliga uppförande] samt att han ur tjänsten skall bliva ›submoverad›, men han var kvar ännu inpå följande året. Den 20 jan. 1649 erhöll Balthasar Thile (Gyldenhoff) drottning Kristinas fullmakt på aktuariebefattning, ›ändock vi›, såsom det sägs i brevet, ›för någon tid sedan månde göra någon förändring med aktuarietjänsten uti krigsrätten och samma charge av staten utstryka och kassera›. På detta sätt erhöll kollegiet två aktuarier för en kortare tid, men 5 juni s. å. resolverades, att Thile skulle behålla lönen från den [!] datum, han var antagen till tjänsten, nämligen från 20 jan, och K. uppbära lön för de månader under året, han hade tjänat. Enär Thile introducerades i aktuarietjänsten först 7 juli 1649, torde möjligen K. varit kvar första hälften av året. K. erhöll enligt k. brev 14 febr. 1650 kronohemmanet Lundh (Lunda) i Björklinge sn (Upps.) på livstid i ersättning för sin mistade tjänst. Detta hemman sökte man emellertid fråntaga honom, varför han klagade hos K. Maj:t, tydligen med framgång, ty saken upprepades sedermera, då änkan suttit å hemmanet i 14 års tid.» I den äldsta husförhörslängden för Björklinge för år 1686 (AI:1, 1686, uppsl. 12) upptas överst på uppslaget för det första hemmanet i Lund: »H. Elisabet S. Kenicii Effterl». Kleberg anger som synes ingen källa till sin uppgift om Margaretas äktenskap. Ett uppslag kunde vara att kolla Register till riksregistraturet 1547–1718 (finns tillgängligt i Riksarkivet Marieberg) för att se om Elisabet Nilsdotter eller den uppgivne svärsonen Petrus Jonae Boestadius (Bestadius) finns nämnda där i samband med tvisten om kronohemmanet Lund. Ett annat är att se efter om Margareta Kenicias och Petrus Jonae Boestadius' namn ingår i kortregistret till Verser till och över enskilda i Kungl. Biblioteket, med tanke på att ett årtal anges för deras vigsel. Denna samling innehåller förutom gravskrifter och olika typer av gratulationer även många bröllopshyllningar; ofta skrevs ju bröllopsverser av olika slag vilka trycktes i samband med giftermål mellan personer som gjorde anspråk på lite högre social status. Vänliga hälsningar Urban Sikeborg (Anbytarforum 2014-06-19 Johan Bures släktbok)

Bra, Urban! Johan Kenicii änka Elisabeth Nilsdotter Möllandria dog i Estuna sn 20/4 1693 vid 79 års ålder (CI:1 sida 47).

(Constantinus Lindfors Anbytarforum 2014-06-19 Johan Bures släktbok)

  2 Elisabet Kenicia.   Född. [1] Död 1657. [10] Gift 1654 [10] med Gudmund Krok. Häradshövding. [10]
Död 63 1/2 år gammal 1677-09-23. [10]
Begravd 1678-01-06 i Uppsala domkyrka. [10]
  2 König Kenicius.   Född 1600. [11]
  2 Margareta Kenicia.   Född 1601-06-27 i Brunsbo, Skånings-Åsaka. [4] Död 1679-02-05 i Västerås. [4] Gift 1622-06-30 i Uppsala [4] med Olaus Laurelius. Professor, biskop i Västerås. [4]
Född 1585-08-10 i Håttorp, Lyrestad. [4]
Död 1670-04-06 i Västerås. [4]
    3 Katarina Laurelia.   Född 1629-06-26 i Uppsala. [4] Död 1693. [4] Gift 1647-05-09 i Stockholm [4] med Johan Matsson Wijnbladh. Kunglig sekreterare i Stockholm. [4]
Född 1615-03-15 i Norrköping. [4]
Död 1659-08-30 i S:t Nikolai, Stockholm, (Uppland). [4]
Adlad 1649-02-20. [4]
1 Helena (Elin) Königsdotter.   Född i Baggböle, Umeå lfs. [12] Hennes barn med Sigfrid Henriksson inte med i Johan Bures originalsläktbok, men i X37 och X36.
Gift med Anders Nilsson. Rådman?. [13]
Född. [14]
Som förr hade Sifridh Lgner Secreterres hustru. [14]
Elin Königsdotter ej mor till Anders Nilssons barn?. [13]
Gift med Sigfrid Henriksson. Sekreterare i Gävle i K Johans tid (Johan Bure).
De fick 7 barn.
  2 Olof Andersson.   Född. [1] Död 1627-11-04. [11] Borgare i Köping. [14]
Borgmästare i Stockholm (Nordin).
I Stockholm (Johan Bure, litt O).
Olof Andersson (person-id 2489) finns på sida 30-31 i andra delen av ”Stockholms rådhus och råd” från 1918. Där framgår följande: ”118. OLOF ANDERSSON, f. 1576 i Gefle, son af rådmannen därst. Anders Nilsson och Helena Köniksdotter (syster till ärkebiskopen Petrus Kenicius), var först handlande i Gefle, men flyttade sedermera till Köping, hvarest han valdes till rådman 1605 30/4, blef borgmästare därst. 1610 6/5 och ånyo rådman 1611 7/5 – 1616 3/5, då han uppsade sitt ”rådmansvälde” och flyttade till Stockholm, hvarest han blef kämnär s.å. 5/5, rättafogde och borgmästare 1617 21/5, ordförande i den andra deputationen af rådet 1627, död 1627. Han var äfven stadens byggmästare 1619 7/5 – 1620 8/5. Han sålde 1626 14/8 två sammanbyggda stenhus öfverst i Skottgränden på södra sidan den tomt, hvarpå den bekanta källaren ”Holländska Thijen” ännu på 1800-talet låg, nr 21 Österlånggatan. Vid samma gata invid Slottsbacken, sålde han 1626 9/12 öfversta hörnhuset vid Lindveds gränd, på högra sidan, då man går ned till stranden. – G. 1:o 1598 m. Anna Michaelsdotter, † 1613; dotter af k. hofpredikanten, prosten och kyrkoherden i Köping, Michael Olai Gevaliensis; 2:o 1614 9/1 i Nicolai förs. m. Brita Andersdotter, i hennes 2:a gifte, † 1619, änka efter Johan Berndtsson; 3:o 1622 m. Maria (Chesnecophera) Liljeram, i hennes 2:a gifte, † före 1660, dotter af legaten, professorn och jur. doktorn Nils Chesnecopherus och Agneta Lonicera samt enka (g. 1620 30/1) efter kamreraren Boo Wernersson († 1621) i hans 2:a gifte, och omg. 1629 m. öfversten Jakob Forbes af Lund. Barn i 1:a giftet: Olof (antog släktnamnet) Rigelius, f. 1599, fil.mag.; Mårten Olofsson, f. 160(1), borgare i Stockholm, begr. 1650 1/3 i Storkyrkan; Brita Olofsdotter, f. 160(3), begr. 1655 18/2 i Storkyrkan, g. 1620 m. borgmästaren Jöns Henriksson, † 1655; Karin Olofsdotter, g. 1625 27/2 m. handlanden i Stockholm Jacob Feiff; i 2:a giftet: ett barn, d. 1616 6/6, ett barn, d. 1617 20/10; i 3:e giftet: Agneta Olofsdotter, d. 1623 30/3, g. m. öfversten Mauritz Duwall, f. 1603 18/5, † 1655 25/1; Nils Olofsson, d. 1624 3/3, † ung; Anna Olofsdotter, f. 1625 6/5, † 165., g. 1650 m. häradshöfdingen och assessorn Åke Wrång, i hans 1:a gifte, f. 1612 16/9 † 1679; Bo Olofsson, d. 1627 10/4." Här bör jag inflika att kamreraren Bo Verniksson (död 1621) som nämns i ovanstående text, var även en Bureättling (person-id 447). Samtidigt blir man nyfiken på föräldrarna till Olof Anderssons första hustru. Delar av utdrag från sida 192-194 i Gunnar Ekströms ”Västerås stifts herdaminne” (1:2) från 1949: ”Michael Olai Gevaliensis – Mickel Olsson – 1573.29.9 – 1599.26.4. Herr Mickel var bördig från Gävle (RMP f. 44v). Broder är kungl. kamreraren Mats Törne (VH 1581:4). […] Den 26 april 1599 ”avsomnade den gudfruktige man herr Michael i Köping och begrovs 6 maj.” (UB, E 297 s. 114). G.m. Elin Mårtensdotter som lever ännu 1624, men som påföljande år synes vara död (VH 1624:4C, 1625:4A). Hon var dtr t. borgmästaren Mårten Bengtsson i Åbo och h.h., bördig från Gävle, med gård i denna stad och hemman i Sätra, där intill (RR 1587 f. 27v). Av barn måste ha funnits åtminstone en dotter, eftersom 27 maj 1608 i Köping omtalas en måg, Olof Andersson (KSA A1:1). Denne är rådman, sedermera borgmästare i Köping och död 1627 som borgmästare i Stockholm. Han var g.m. herr Mickels dotter Anna, död 1613 (SRR 2 s. 30).” En aha-upplevelse inkom efter det faktum att Michael Gevaliensis och Matts Törne (som levde än 1590, men var död 1591) var bröder och barn till en Olof Törne i Gävle! Se även denna tråd. Åter till ”Stockholms rådhus och råd”, sida 29: ”115. OLOF NILSSON, ofta med ett tillagdt ”östantill”, f. omkr. 1570, var son af tullnären Nils Larsson och h.h. Ingrid, döda före 1606. Han lär omkring 1597 hafva blifvit borgare i Stockholm, var 1600 5/5 – 07 8/7 en av borgerskapets 48 äldste, brandmästare 1601 22/5 – 04 14/5, vin- och dryckesprofvare 1604 14/5 – 05 27/5, kyrkovärd i Storkyrkan 1605 27/5 – 07 8/7, hvilken dag han blef vald till kämnär och utan att hafva suttit såsom rådman blef han 1608 30/5 borgmästare. Han förvaltade stadsbyggareämbetet 1612 8/5 – 1614 23/5. I juni 1615 utnämndes han till assessor i Svea hofrätt och blef tillika häradshöfding öfver Vaxala, Bälinge och Bro härad i Uppland 1631. I anseende till ålder och sjuklighet erhöll han afsked från hofrätten 1642 20/5. Död före dec. 1650 (ej 1652). Ägde hus vid Olof Knutssons gränd och Skomakaregatan. – G. före 1597 m. Barbro Mattsdotter Törne, † änka, begr. 1650 22/12 i Storkyrkan, dotter till konungens kammarmästare Matts Törne. Barn: Helena, g.m. Jakob Gardiner; Karin, † 1639, g. 1615 12/11 m. rådmannen Erik Henriksson (Stockenström); Barbro, † 1674, g. 1621 11/2 m. rådmannen Anders Henriksson (Stockenström); Nils Olofsson, borgare; Johan Olofsson; Hans (upptog mödernenamnet) Törne, politieborgmästare, † 1671; Malin, d. 1611 30/6; två barn, döpta 1612 16/8 o. 1614 19/6 (sannolikt identiska med ett par af ofvannämnda söner).” Trots den felaktiga kopplingen mellan Anders Nilssons familj och klanen Törne i Svenska Ättartal kan man ändå konstatera ett indirekt släktskap i och med att Olof Anderssons och Olof Nilssons hustrur var kusiner. Dessutom blev Olof Anderssons systerdotter Christina Hising från Köping gift med Olof Nilssons son Hans Olofsson Törne. (Constantinus Lindfors 2015-09-01 Anbytarforum Johan Bures släktbok)
Upprepning
  2 Anna Andersdotter.   Född. [15] Gift med Mickel Hysing. Borgare i Köping. [14]
Upprepning
  2 Anders Sigfridsson.   Född i Gävle. [1] Död. [1]
  2 Kerstin Sigfridsdotter.   Född i Gävle. [1] Gift med Hans Nilsson.
  2 Margareta Sigfridsdotter.   Född i Gävle. [1] Hustru (Johan Bure).
Gift med David Wolker. Handlande i Gävle. [16]
Uppges vara av skottskt ursprung. [16]
Gift [17] med Casten Hansson. Född. [17]
    3 Sigfrid Davidsson Wolker.   Inspektor över tullen i Norrland. [16]
Borgmästare 1656 i Gävle. [16]
Sigfrid Davidsson Wolker var inspektor över småtullarna i Norrland innan han 1656 blev borgmästare i Gävle. Grossern David Sigfridsson Wolker flyttade 1648 med sitt legofolk in i ett hus i Östra kvarteret i Gamla stan ägt av rådmannen Johan Persson. I grannhuset, som ägdes av Lars Abrahamssons änka, bodde Arendt Grape. 1650 finns David Wolker kvar och som granne har han grossern Albrekt Barkman som kommer att låna pengar till Denis Joris i Kengis. (Per-Olof Snell)
Gift med Malin Johansdotter Gammal. Född. [16]
Brita Johansdotter. [17]
Gift 1656-12-28 [17] med Anna Gavelius. Född. [16]
      4 Malena Wolcker.   Född. [17]
      4 Katarina Wolcker.   Född. [17]
      4 Elias von Wolcker.   Född 1660 i Gävle. [17]
      4 Sigfrid Wolcker.   Död ogift 1710 i Stockholm. [17]
    3 David Wolker.   Studiosus 1646. [17]
Handlande i Stockholm. [17]
Borgare i Stockholm. [18]
Gift 1662 i Västerås [17] med Elisabet Folcker. Född. [17]
    3 Lisbeta Wolker.   Nämnd från 1656 till 1657 i Torneå stad. [19]
Gift med Erik Hammarin. Född. [20]
Gift med Per Jönsson. Borgare från 1642 till 1655 i Torneå stad. [18]
Tullnär 1642 i Torneå stad. [16]
Riksdagsman 1652. [16]
Länsman 1652 i Torneå stad. [16]
Död 1655 eller 1656 i Torneå stad. [21]
Per Jönsson, som synes vara Jöns Perssons son, upptas i kvarntullslängden i Torneå 1637. Han är en av de framträdande i staden där han var tullnär 1642, rådman samt länsman och riksdagsman 1652. Per Jönsson följs i mantalslängden 1656 av änkan Lisbeta som var dotter till David Wolcker i Gävle, samt syster till inspektorn över tullen i Norrland Sigfrid Wolcker, som 1656 blev borgmästare i Gävle, och till borgaren David Wolcker i Stockholm. Lisbeta Wolcker gifte om sig med Torneåborgmästaren Olof Svart. I äktenskapet med Per Jönsson hade Lisbeta minst två döttrar samt två söner. Den ena dottern gifte sig med borgaren i Torneå Hans Grape och den andra med Denis Joris vid Kengis bruk. (Genos 3, 2008)
Vi (piteforskarna och jag) kom att diskutera Per Jönssons familj i Torneå lite grann när vi sammanställde Isak Erikssons talrika familj. Förutom sönerna Sigfrid Persson Fordell (gm Margareta Hansdotter Ruuth från Luleå stad) och David Persson Fordell (gm kyrkoherdedottern Barbro Hossia i Piteå stad) hade Per Jönsson åtminstone tre döttrar enligt Olof Andersson: Anna, gift med Hans Grape från Lübeck (bror till Arendt Grape i Övertorneå), Margareta gift 1659/60 med Denis Joris och Karin som omnämns vid Torneå RR 1667: "Samma dag kom för rätte Olof Svart och kärade till Erik Eriksson, sin fordom tulbetjänt, att han för 2 år sedan haver beskyllt hans styvdotter Karin Persdotter för horeri, icke allenast med ord, utan och uti prästgården inkastat en pasquell.” (Torneå RR 1667-02-27) Per Jönssons maka Elisabeth Wolcker från Gävle var således gift två gånger, men hon tycks ha varit gift ytterligare en gång innan – med en Erik Hammarin enligt denna släkttavla: http://www.gavledraget.se/photogallery/Bure/546_David_Wolcker.jpg Isak Erikssons son Johan Isaksson var bokhållare hos Elisabeths bror David Wolcker i Stockholm enligt ett tingsprotokoll från 1671. I sammanhanget kan nämnas att David Wolcker var gift med Elisabeth Folcker, likaså från Gävle, som hade två systrar Anna, gift med kyrkoherde Johan Anthelius i Nederluleå, och Sara, gift med borgmästaren Petter Johansson i Torneå stad – och en systerdotter Elisabeth Wolimhaus, gift med Jöns Eriksson Höjer i Luleå stad: http://www.gavledraget.se/photogallery/FOLCKER/349_Folccker_slaktschema.jpg (Constantinus Lindfors i e-brev 2013-05-21)
Gift omkring 1657 [22] med Olof Svart. Borgmästare från 1656 till 1658. [22]
Tullnär från 1662 till 1669 i Torneå stad. [19]
Borgare från 1656 till 1675 i Torneå stad. [19]
      4 Knut Persson Fordell.   Befallningsman som i sin signet använde bokstäverna KPSF 1671 i Torneå. [16]
Möjligen son till Per Jönsson, Torneå.
Vad gäller befallningsmannen Knut Persson som uppträder 1671 så förmodar jag att han var son till tullnären Per Jönsson i Torneå och bror till Sigfrid Persson Fordell som blir befallningsman efter honom. Problemet är att jag inte kunnat hitta några fler uppgifter om befallningsmannen Knut Persson. Jag har bara hittat honom i Momma-Reenstiernasamlingen där han efterlämnat en skrivelse i samband med värderingen av Kengis bruk. Den signet han använde var delvis läsbar. Bomärket krönt med KPSF måste studeras närmare men det har likheter både med laxfogden Jon Olofssons märke och det bomärke Jöns Persson använder 1615. Om du skulle ha möjlighet att förstora Knut Perssons signet skulle vi kanske kunna lösa detta. Du hittar signeten i Momma- Reenstiernasamlingen E2539 brev den 6 juli 1671 av befallningsmannen Knut Persson Torneå till Arendt Grape angående inteckning på norrländska egendomar. (Per-Olof Snell i e-brev 2009-02-09)
      4 David Persson Fordel.   Borgare och borgmästare i Piteå stad.
Ägare från 1675 till 1687 i Öjebyn 1 Gran, Piteå lfs. [23]
Köpebrev 1675-08-14. [23]
Sigfrid Fordells bror var David Fordell (Torneå rådhusrätt 1678 f. 767) (Juhani Mäkitalo)

David Pederssons barn i Gran begravd 1678-11-02.
Bosatt 1660-1679 i Piteå stad. [23]
David Persson Fordell var borgare 1662-1678 i Piteå stad, 1669-1674 som borgmästare. Han ägde 1675-1687 gården Gran i Öjebyn. David gifte sig 1660 med kyrkoherdedottern Barbro Hossia från Piteå. (Geons 3, 2008)
Lysning 1660-09-02 i Piteå lfs (BD) med Barbro Hossia.

Ättlingar
      4 Sigfrid Persson Fordel.   Död före 1697. Befallningsman.
Sigfrid äger hemman 1661 i Håkansö, Piteå lfs. [24]
Skriven med sin hustru 1665-1667 i Piteå stad. [23]
Sigfrid Person var Olof Swarts styfson (Torneå rådhusrätt 1667 f. 259) och mor Lisbet Wolker (Torneå rådhusrätt 1682 f. 520). Sigfrid var 1667 i Piteå bosatt. (Juhani Mäkitalo)

Mynteinspekor Sigfrid Person Fordell köpte 1671 sin farfars gård Björknäsgården i Gammelgår- den i Kalix. (dombok 1682 f. 612 Kalix) (Juhani Mäkitalo)
I mantalslängd 1697 nämns under Gammelgården, Nederkalix, Hustru Margareta sal inspect och 1698 nämns Inspect Fordels änka.
Nämnd 1694 i Gammelgården 10 Björknäs, Nederkalix. [25]
Sigfrid Persson Fordell var borgare med hustru 1665-1667 i Piteå stad. Som myntinspektor köpte han 1671 sin farfars gård Björknäs i Kalix socken.62 Han var även befallningsman och inspektor över Torne lappmark under 1670- och 1680-talen. Sigfrid var gift med Margareta Hansdotter Ruuth, född 1638 i Rutvik, Luleå socken. (Genos 3, 2008)
"Dito:upplästes inspect. Sigfrid Persson Fordels skrivelse dat: Torneå d. 15 mars 1687, begärandes av Borgmästare och råd, att: Jöran stadstjänare kunde bliva examinerat, att berätta sanningen den tid han tjänt hos hans fader fader Jöns Persson i Calix, om hemmanens ägor vad det tillhörigt var, eller han kunde påläggas att dit resa nu till tinget. Jöran stadstjänare inkallades och tillspordes om han någon kunskap vet att giva inspekt. Sigfrid Persson Fordell om hans hemmans ägor, då han tjänt hos hans fader fader i Torneå. Vartill Jöran svarade, det vara emot 70 år sedan han där tjänte, och ingenting kan minnas, om hemmanets ägor, vad då därunder varit, utan enär han där tjänte, så var han en arbetsdräng och gjorde sitt arbete och icke bekymrade sig om annat till bjudandes sin ed sig icke veta eller kunna minnas eller hava någon kunskap över inspekt: Sigfrid Persson Fordells hemmans ägor i Kalix." (Torneå RR originaldombok den 16 mars 1687, ULA) (Bruno, http://htgenealogia.org/tornedalen/index.php?action=profile;u=2;sa=showPosts)
Gift med Margareta Hansdotter Ruuth. Född 1638-09-06 i Rutvik, Luleå landsförsamling. [26]
Död 1715-03-07 i Luleå landsförsamling. [27]
Nämnd 1697-1699 i Gammelgården 10 Björknäs, Nederkalix. [28]

Ättlingar
      4 Margeta Persdotter.   Nämnd som hustru Margeta Joris 1678 i Torneå stad. [29]
Nämnd som hustru Margeta 1679. På samma plats i mantalslängden 1680 finns borgaren Olof Mört utan hustru.
Gift [18] med Denis Joris. Styckgjutare från 1665 till 1667 i Kengis bruksförs (Norrbotten). [28]
Nämnd utan hustru från 1658 till 1659 i Kengis bruksförs (Norrbotten). [28]
Nämnd med hustru 1660 i Kengis bruksförs (Norrbotten). [28]
Nämnd från 1662 till 1663 i Torneå stad. [28]
Denis Joris fanns vid Färna bruk 1656-1657 där han på holländska avfattade brev till sina principaler bröderna Momma. Dennis Joris kom till Kengis i slutet av 1650-talet och försökte tillsammans med Simon Nopp, Arendt Grape och Sven Jönsson starta Kalix kopparbruk omkring år 1660. Vid rådstugan i Torneå begärde Lars Lindroth den 7 september 1661 exekution på Denis Joris som i underpant upplät sin andel i bruket på två års tid. Denis Joris finns i Torneå borgarlängd med hustru 1662 och 1663. Tobak konfiskerades 1676 hos Denis Joris änka Margareta och samtidigt uppgavs att Annika Grape sålt tobak. Båda fick böta 8 daler silvermynt.61 Då godset på Hans Danielssons skuta från Torneå som led skeppsbrott 1696 redovisas var Petter Joris i Torneå en av ägarna. Troligen var han son till Denis Joris. (Genos 3, 2008)
Ättlingar
      4 Persdotter.   Gift med Hans Grape. Död omkring 1666.
S Torikka i Anbytarforum 2005-08-07: I Torneå stad förekommer sporadiskt under 1660-talet borgaren och tobakshandlaren Hans Grape. Han verkar ha tydliga kopplingar till Stockholm. Är det någon som har stött på honom i något dokument? Hans Grape efterlämnar en dotter Annika Grape, vilken tydligt antyds ha "skickats till Stockholm". Detta bör ha skett 1678 eller strax därefter.

Hans Grape blev borgare i Torneå 1662 varifrån han bland annat synes ha bedrivit tobakshandel. Den 30 juni 1663 tecknade han i Stockholm en obligation på 2040 daler i samband med köp av tobak för Torneå tobakskompani. Hans Grape synes ha dött vid årsskiftet 1666 då bouppteckning efter honom gjordes i Torneå den 12 februari 1666 av Olof Swart, Jöns Karlsson och Johan Nilsson Arfman. Vid tinget i Nedertorneå den 31 juli 1678 vill befallningsmannen Arendt Grape slippa förmyndarskapet för sin brorsdotter Annika Grape då hon hade morfadern Olof Swart och sina morbröder Sigfrid och David Persson Fordell hos sig. (Genos 3, 2008)

Hans Grape blev borgare i Torneå 1662 och återfinns i borgarlängden till och med 1665. Den 30 juni 1663 köpte han i Stockholm för 2040 daler 1020 skålpund tobak att säljas i Torneå. Köpet borgades av Abraham och Jacob Momma. Den 12 februari 1666 upptecknades i Torneå av borgmästaren Olof Swart, Jöns Carlsson, och Johan Nilsson Arfman som herrarna Momma anfordrat som kontrollör, de partseler av Salig Hans Grape som inte då strax kunde föras i bodarna medan liken var osvepta. Detta antyder att hustrun avlidit samtidigt med honom. Vidare framgår att Hans Grape efterlämnat mer än ett barn då bouppteckningen bl.a. upptar ”sängkläderna som är följt med barnen och vaggorna: 1 stor skinnfäll, 2 små kuddar; i andra vaggan 1 liten badda, 2 små kuddar, 1 gammal backfoder, 1 liten barn påtta till barn kräker; 1 barnlakan till vaggan; 1 skrin som pojken brukar. Den 31 mars 1666 betalade sterbhuset för Sal. Hans Grape och hans hustrus skälaringning en timma samt för bårkläde. Enda kända namngivna barnet är Annika men uppenbarligen ingick även minst en pojke i syskonskaran. (Per-Olof Snell i e-brev 2011-04-23)

Ättlingar
      4 Karin Persdotter.   Född. [18] Möjligen Hans Grapes hustru.
    3 Margareta Wolcker.   Född. [17]
  2 Brita Sigfridsdotter.   Född i Gävle. [1] Gift med Hans Larsson. Borgare i Gävle.
1 Margareta Königsdotter.   Född i Baggböle, Umeå landsförs (Västerbotten). [30] Ägare i olika längder från 1609 till 1630 i Bergsbyn 6, Skellefteå lfs. [31]
Inga barn uppräknade till henne i Johan Bures originalsläktbok. [30]
I X37 har på sid 69 följande barn antecknats: h Samuel i Luleå, Per Persson, Anders i Bureholm, Könik i Torneå och h Oluf i Anundsjö.
Gift med Per Olofsson. Född. [32]
Knekthövitsman. [30]
Död 1608 i Bergsholmen, Skellefteå. [33]
Nämnd från 1585 till 1608 i Bergsbyn 6 på Bergsholmen, Skellefteå. [31]
I Johan Bures originalsläktbok nämns barnen: Olof i Gäfle skola, Anna, Könik, Anders, Johan, Karin, Könik, Per. [32]
I X37 står precis samma uppgifter på sid 64.
Anställd som trumslagare vid Christoffer Nilssons fänika. Blev fänrik 1579, löjtnant 1580-1582, hövitsman för samma fänika 1583-1601, krigsöverste för Norrlands knektar i Pernau i Livland 1602. Var med vid stormningen av Narva 6/9 1582, stormningen av Kexholm 1580, belägringen av Wesensberg i mars 1581 och belägringen av Nöteborg 1582. Härtåg till Vita havet 1590 samt till Kola-Hus på Kolahalvön 1591 och dess belägring. Per Olofsson ägde och bebodde ett hemman om 3/4 mantal = 6 tunnor skatt i Bergsholmen. Han fick dessutom förläningar i Hedensbyn. Dessa förläningar blev sedan kronohemmanet Risön i Skellefteå. Han fick från 1583 3 tunnor spannmål årligen, 1587 skattefrihet för hemmanet i Bergsholmen. Från 1589 fick han 6 pund spannmål årligen samt 10 lass hö årligen att föda en klipp = ridhäst, att bruka på sina krigsresor. Från 10/3 1588 fick han tillstånd att på egen bekostnad bruka Bomansforsen samt laxfisket i Finnforsen, som tillhörde kronan, att leverera 7 tunnor väl förvarad lax årligen, men vad Gud och fisket däröver giver, skall han behålla för sin möda och omkostnad. (Elof Lindmark).
Postat söndagen 27 maj 2012 - 22:53 -------------------------------------------------------------------------------- Har börjat ringa in vad jag tror är ytterligare några "borttappade Kuuth:ar i Baltikum"... På dessa estländska websidor, som jag upptäckte tack vare Lars-Olov Eriksson, under tråden om socknen Lycksele på Anybytarforum ( http://aforum.genealogi.se/cgi- bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=1182745#POST11827 45 ) finns citat från 1600-tals källor från svensktidens Estland, varvid ett flertal personer i de estländska akademiska/kyrkliga kretsarna omtalas, och bland dem finns en Johannes Petri Kuuth, ibland med påhänget Sudermannus, vilket indikerar koppling till Södermanland. http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1640.htm http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1643.htm I ovan nämnda länk (1640.htm) finns en hyllningsdikt som han skrev till rektorn/pastorn i Reval, Petrus Johanni Turdinus ofta med påhänget Bothn., indikerandes börd från Västerbotten eller möjl. Österbotten, men det är välkänt att många 1600-tals-Turdinare fanns i Västerbotten. Johannes Petri Kuuth tycks ha lämnat flera avtryck i de estländska källorna åtminstone under hela 1640-talet. Finns det någon som känner till något ytterligare om denne Johannes Petri Kuuth? Tillnamnet Sudermannus till trots, så tror jag han var av norrländsk börd. De norrländska prästbröderna Olaus Petri Kuuth & Samuel Petri Kuuth uppges enligt (den iofs tvivelaktiga) Buregenealogin ha haft en broder vid namn Johan Persson som flyttat till Stockholm. Han skulle tidsmässigt passa ypperligt in i syskonskaran. Visst bör denne Johan Persson vara den Johannes Petri Kuuth som dyker upp i Estlandskällorna? I den, får man anta inte alltför stora akademiska svenskkolonin i Estland, så förekommer också i samma källa är svensken Johannes Caroli Undenius. Namnet leder tankarna till efternamnet på en av Kenicius Kenicii Kuuths hustrur "C.Undén", som måhända har någon koppling till Undenius. En annan som f.ö. också hyllar Petrus Turdinus är Michael Olai Bostadius, som väl också är västerbottning, men kanske lite utanför denna trådens ämne. Enligt denna sida är Johannes Petri Kuuth författare till (och/eller inblandad i utgivning av) 4 st skrifter som publicerats i Dorpat mellan år 1640 och 1647. http://libris.kb.se/hitlist?q=zper:%22^Kuuth%20Johannes%20Petri%201600%20t^%22&p =1&m=10&d=libris&f=browse Även en Christian (Christiernus/Christianus) Kuuth omnämns 1653 i samma samling av källor, se länk nedan. Möjligen en son till Johannes Petri Kuuth? http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1653.htm#KuuthC1 Även upplysningar om Christian Kuuth efterlyses. Min första tanke var att om släktingar till Kenicius Kenicii Kuuth eller starkt kontaktnät redan fanns i Estland, så skulle det förklara varför valde att skriva in sig just vid Academia Gustaviana i Dorpat 1690. Men det visar sig att samma resonemang går igen även för Johannes Petri Kuuth. I Härnösand stifts herdaminne kan man läsa om Johannes Petri Kuuths mycket sannolike broder Olaus Petri Kuuth: "År 1614 var han predikant vid kapten Erik Johanssons kompani, en fännika Westerbottens' soldater, och for om sommaren till »Narviske åminne»." Men inte heller Olaus Petri Kuuth var släktens förste man i Baltikum. Kuuth:arnas fader Per Olsson, ofta refererad till med påhänget Bottnekarl tycks under väldigt långa tider och vid flera tillfällen ha uppehållit sig i Baltikum, och det är inte utan att man undrar om han hade familjen med sig. Jag har inte Birger Steckzéns verk om Västerbottens regementes officerare tillhanda, men jag har läst noten om Per Olsson och snor följande från nätet, som om jag minns rätt härstammar från Steckzén: "Krigsöverste för Norrlands Knecktar i Pernau i Livland år 1602. Var med vid storminingen av Kexholm 1580, belägringen av Wesenberg i mars 1581, stormningen av Narva den 6/9 1582 och belägringen av Nöteborg samma år. Härtåg till Vitahavet år 1590, samt Kolahus på Kolahalvön år 1591 och dess belägring. Garnisonstjänst i Estland 1585-86, samt i Livland åren 1601-02." Ett annat märkligt sammanträffande är ju att författaren bakom HSH menar att Olaus Petri Kuuth var gift med en dotter till en präst i Bygdeå med namnet Turdinus, och det är ju inte utan att man funderar om denne kan ha någon koppling till Petrus Turdinus i Reval, med tanke på kontakterna mellan familjerna. (Erik Holmlund 2012-05-27 Anbytarforum Kuut) Postat söndagen 03 juni 2012 - 23:40 -------------------------------------------------------------------------------- Har kikat i "Album academicum der Universität Dorpat" av Arvo Tering. En del intressanta kompletteringar och korrigeringar är på sin plats. 1) Angående Könik Köniksson Kuuth (f.1666). Har tidigare skrivit att han var gift med en C.Undéen och en N.Örn. Det var ganska grov feltolkning från min sida av förkortningen "G." som jag gissade stod för "Geheiratet" (gift) men den stod för "Gratulation". Det finns alltså skriftliga bevarade gratulationer som Könik Köniksson Kuuth skickat till en C.Undéen och en N.Örn. Könik Köniksson Kuuth var således såvitt det är känt, enbart gift med "Helena Dunkam", så som det står i den finska länkade artikeln ovan i tråden. Sannolikt är hennes efternamn missuppfattning av "Duncan". Det finns flera personer som heter "Duncan" i matrikeln av Tering. Har dock inte grottat vidare i vem hennes föräldrar var. Noterbart är att han tycks vara omskriven enbart som Kenicius Kenicii, i de estländska källorna. Utan påhänget Kuuth. 2) 1706-08-15 skrivs en Kenicius Burman angermannus, in vid universitetet i Dorpat. Han finns där 1706-1709. Någon med det namnet finns inte inskriven i varken Härnösands trivialskola (Sundin) eller vid Härnösands gymanasium (Bucht). Jag tror att detta handlar om en son till Könik Köniksson Kuuth, vars mor hette Burman, och att namnet togs efter farmodern. Reservation för om det kan ha funnits någon annan ångermanlänning med namnet Könik Burman som förirrat sig till Dorpat. 3) 1633-07-09 skrivs en Johannes Kenitius in vid Dorpat universitet. Terings uppställningar är lite märkliga. Han skriver att faderns namn var Petrus. Antagligen innebär det han finns känd i Dorpat-källorna som Johannes Petri Kenicius, men Tering tycks inte behandla latinskt patronymikon som en del av namnet. Johannes Petri Kenicius skrevs även in vid andra universitet. 1632-06-08 i Uppsala, och i januari 1635 i Rostock. Han dör 1636 i London. Tering skriver att hans far var troligen var ärkebiskopen. Jag håller med Tering. Det låter troligt. Enligt Buregenealogin hade ärkebiskopen Petrus Kenicius en son Johannes. Buregenealogin uppger dock ingenting om hans vidare öden. Nu vet vi var han tog vägen. Här kan det också vara värt att påpeka att att Dorpats universitet inrättades på ärkebiskop Petrus Kenicius initiativ. 4) Enligt Tering var Johannes Petri Kuuth son till häradshövingen i Ingermanland, Petrus Andreae. Hur det hänger går ihop med att Johannes Petri Kuuth kallas Sudermannus vet jag inte, men Petrus Andreae kan ju ha varit från Södermanland. I vilket fall som helst så tycks det helt uteslutet att min teori ovan i denna tråd skulle stämma, att Johannes Petri Kuuth skulle vara bror till Olaus Petri Kuuth. Johannes Petri Kuuth skrivs in vid Uppsala universitet 1637-03-30, och vid Dorpats Universitet 1640-04-30. År 1650 blev han rekommenderad till tjänsten som universitetssekreterare i Dorpat. Trots det är jag väldigt intresserad av veta mer om häradshövdingen i Ingermanland. Vem var Petrus Andreae? 5) Jag gjordes uppmärksam på, utav Constantinus Lindfors, att det finns uppgifter som gör gällande att Johan Pedersson, sonen till Per Olsson i Bergsbyn, Skellefteå, flyttat till Stockholm stad och blivit rådman där. Publikationen "Stockholms råd och rådhus" (1915-1918) bekräftar dessa uppgifter. Eller snarare är det kanske därifrån uppgifterna härrör? Så här står det: "437. Johan Pedersson, f.1594 i Skellefte, son till höfvitsmannen på Bergholmen Peder Olofsson, var handlande i Stockholm, beklädde kämnärssysslan 1628 12/8-1629 8/6, valdes till rådman 1632 7/5 och kvarstod i rådet vid sitt frånfälle. Han var inspektor öfver köpehandeln med klädes- och kramvaror 1630 12/6-1631 9/5, med viktualier 1631 9/5-1632 7/5, var under maj 1634 förordnad kämnärerna till hjälp, inspektor öfver kvarnarna och Söderström 1634 12/5-1635 12/5, öfver packarebanan 1635 12/5-1637 20/5, bisittare i justitiekollegium 1636 13/5-1639 27/5, 1640 16/6-1650, samt bisittare i stadskämnärsrätten 1639 27/5-1640 16/6. Han afled 1650 och begr. 2/7 i Storkyrkan. Han köpte 1636 30/3 och 1638 13/6 hus i Knut Kråkas gränd, samt ägde stenhus vid Skeppsbron, vid Österlånggatan och vid Slottsbacken. G. 1 m. N.N. G. 2 m. Brita Jansdotter begr. 1659 2/1 i Storkyrkan, dotter af borgmästaren i Västerås Johan Johansson Guldsmed (f.1572, d. 1654 28/3) och Greta Salomonsdotter (d.1656). Barn i 1. giftet: Brita, g. 1653 16/9 m.assessorn i Svea hofrätt Mikael Olofsson Dubb, d.1674 Margareta, g. 1648 16/7 m. kämnären Albrekt Barckman, f.1623 d.1663 Petter Johansson, borgare och handelsman Barn i 2. giftet: Klara, g.1655 14/11 m. borgmästaren Arvid Gustafsson (B.136) Anna, döpt 1635 11/7, g.m. stadssekreteraren Anders Grubbe Karin, g.m. handelsmannen Jakob Grubbe, d.1669 ett barn begr.1636 27/8" Jag har inte synat källorna för det ovanstående. Det hade dock varit intressant att kolla upp vad källan är, till påståendet att Johan Pedersson var son till hövitsmannen Peder Olsson/Olofsson. Jag ifrågasätter det inte, det tycks ju dock som att det finns en del norrländska kopplingar bland barnen. Mickel Dubb har vissa kopplingar till Umeå och Grubbarna gissar jag också har norrländska kopplingar. (Meddelandet ändrat av holmlund 2012-06-04 12:44)
  2 Olof Persson Kuut Anzenius.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [34] Död 1650 i Anundsjö. [35] Pastor i Anundsjö.
Kyrkoherde från 1630 till 1650 i Anundsjö (Ångermanland). [36]
I Gävle skola. [37]
I i Anundsjö (Ångermanland). [38]
Inskriven på Uppsala universitet 1606-12-10. [8]
Inskriven på Uppsala universitet 10/12 1606 (Bygdén). Slutligen kyrkoherde i Anundsjö. Gift med Anna Nilsdotter Trast från Bygdeå, syster till Arjeplogs förste kyrkoherde Petrus Turdinus. (Constantinus Lindfors)
Gift med Anna Nilsdotter Trast. Född i Bygdeå. [39]
Levde 1652 i Anundsjö. [39]
Upprepning
  2 Anna Persdotter.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [37] Möjligen Per Olofssons dotter Anna Persdotter som var gift med Ericus Birgeri.
Gift med Anders . Gift med Ericus Birgeri. Sacellan från 1614 till 1626 i Kalix.
Kyrkoherde från 1629 till 1656 i Kalix. [40]
Död 1665-11-12 i Nederkalix (Norrbotten).
Hej Till glädje för oss så hade jag läst fel i Torneås rådhusrättsnotis den 23/4 1687. Den första meningen SKA vara. "Dato insinuerade Rådman Isak Eriksson, där emot åter sin förklaring, att han ingen lön vill tillstå sin sal hustrus syster son, Rådman Per Eriksson Planting" osv. Av en enda mening kan vi slå fast fyra saker. Per Eriksson Planting är son till Erik Mickelsson Planting och Margareta Eriksdotter, eftersom Per längre fram i texten säger att hans morfar är Erik Birgeri Margareta Eriksdotter är dotter till Erik Birgeri i Kalix Isak Eriksson i Torneå första hustru är dotter till Erik Birgeri Isak Eriksson kan därför inte vara son till Erik Birgeri. Tyvärr hade vi inte Torneå stads rådhusrättsprotokoll 1673 i Sommarro. Vi får skriva av målet vid nästa Umeåresa. Hälsningar Olof ----- Original Message ----- From: Bruno Wikström To: ulf holmberg ; Nya Olof Andersson Sent: Tuesday, September 13, 2011 9:59 PM Subject: Re: SV: SV: Planting Hej Jag har inte läst domboken så att jag kan diskutera vad det står men onekligen verkar det mera troligt att det står son för då får texten mening. Samtidigt blir det då klart att Isaks saliga hustru och Per Plantings mor var systrar. Vem Isak gav bårpengarna efter kan jag inte kommentera mer än att hans far inte nödvändigtvis behöver finnas i dödboken. Han vore i så fall inte den förste som prästen underlåtit att skriva in vilket kan ha hänt i detta fall eftersom Birgeri dog i samma veva och hans vikarie hade fullt upp. Samtidigt tycker jag mig ha märkt att prästerskapet var dåliga på att ge bårpengar efter de sina eller att man gav pengar efter dem när de själva dog. Var det inte ett privilegium de hade att slippa utgiften? Av detta följer att jag tror systrarna var döttrar till Birgeri. Bruno ----- Original Message ----- From: ulf holmberg To: Bruno Vikström ; Nya Olof Andersson Sent: Monday, September 12, 2011 11:12 PM Subject: FW: SV: SV: Planting Vad säger ni om Leif Boströms kommentarer? Om det står son i målet - istället för Sara - blir meningen mer logisk. Om det är Isak eller hans fru som är barn till Erici Birgeri kan ju diskuteras. Meningen "att han ingen lön vill tillstå sin sal hustrus systers son, Rådman Per Eriksson Planting… " blir ju med min logik, att Per E Plantings mor och Isaks saliga hustru var systrar, och således döttrar till Erici Birgeri. Bårkläderna 3 maj 1666 efter sin fader i Kalix har jag ingen bra förklaring till. Tyck till, ni som kan det här. Mvh ulf H. -------------------------------------------------------------------------------- From: info@familjenbostrom.se To: holmbergulf@hotmail.com Subject: SV: SV: Planting Date: Mon, 12 Sep 2011 22:49:27 +0200 Hej Ulf! Några ytterligare kommentarer. Den viktigaste domboksnotisen som du citerar är den från 1687 23 april. Jag undrar om början istället ska vara: Dito insinuerade Rådman Isak Eriksson, där emot åter sin förklaring, att han ingen lön vill tillstå sin sal hustrus systers son, Rådman Per Eriksson Planting… I så fall bör det vara Isak Erikssons första hustru som är dotter till Ericus Birgeri, inte Isak Eriksson som är son. Min och Per-Olof Snells argumentation är att borgaren Isak Ersson betalade den 3 maj 1666 i Torneå bårkläderna för sin fader i Kalix som synes vara kyrkoherden i Kalix Ericus Birgeri som begravts den 12 november 1665. Det verkar inte finnas någon annan Erik i Nederkalix som avlidit i närheten av och före 3 maj 1666. Jag känner inte till något mer indicium på att Per Eriksson Planting skulle vara son till Erik Mickelsson Planting. Jag tycker ändå att det är mycket troligt. Anders Olofssons i Torneå barn Anders och Anna benämns båda Karck. Enligt ett domboksprotokoll från Torneå den 10 november 1673 ska Isak Eriksson betala till kaplan Thomas Hattulander i Pudas för det arv hans hustru Anna Andersdotter och hans svåger Anders Andersson har att fordra efter deras salige fader Anders Olofssons stärbhus som tillfallit dem efter deras mormor Anna Persdotter i Kalix och deras mor Elisabet Andersdotter. Jakob Jakobsson i Nynäs i Kalix uppges ha deras mormors inventarium och rådmannen Isak Eriksson i Torneå har varit barnens förmyndare. Jag spekulerar i om patronymikonet på Anders Olofssons hustru blivit felskrivet och att hon också var en dotter till Ericus Birgeri. Anders Olofsson gifte sig med henne omkring 1647. Enligt mantalslängderna för Nederkalix hade Ericus Birgeri 1645 2 döttrar, 1646 1 dotter, 1647 ingen dotter, 1648-49 1 dotter och 1650 2 döttrar. Den som försvunnit 1646 kan vara Elin som gift sig med Jakob Jakobsson och den som försvunnit 1647 kan vara Elisabet som gift sig med Anders Olofsson. Ericus Birgeri finns i mantalslängderna t o m 1656. Han har då en dotter. Det är tydligt att det är jungfru Brita Eriksdotter som 1657 har ersatt honom i mantalslängderna. Mvh Leif Boström -------------------------------------------------------------------------------- Från: ulf holmberg [mailto:holmbergulf@hotmail.com] Skickat: den 10 september 2011 18:43 Till: Leif Boström Ämne: RE: SV: Planting Ett besvärande faktum i beviskedjan är dock att vi inte hittat konkret bevis för att Per Ersson Planting är son till Erik Michelsson Planting. Det ovanliga namnet gör dock skäl för misstanken. Samt att Anders Ersson Planting likaledes är en bror till Per och likaså son till Erik. Det slutgiltiga beviset saknas dock. Mvh Ulf H. -------------------------------------------------------------------------------- From: info@familjenbostrom.se To: holmbergulf@hotmail.com Subject: SV: Planting Date: Fri, 9 Sep 2011 21:30:15 +0200 Hej Ulf! Mycket intressant! Jag ska titta mer på detta senare. Vi ska strax åka ut till landet, så jag hinner inte göra det den här helgen. Det verkar klart av domboksnotiserna att Erik Mickelssons Plantings hustru Margareta var dotter till kyrkoherden Ericus Birgeri och hans hustru Anna Persdotter. Jag och Per-Olof Snell har uppfattningen att Isak Eriksson var en son till Ericus Birgeri. Det finns en del som tyder på det. Jag tror att de även hade döttrarna: Elin Eriksdotter, begravd 1712-09-27 i Nederkalix och gift omkring 1646 med Jakob Jakobsson (1618--1677-04-22), länsman och gästgivare i Stråkanäs 5 Nynäs. Brita Eriksdotter, gift 1 gången 1658 med Anders Persson, borgare i Torneå och död 1659. Brita gift 2 gången med Johan Jönsson, borgare i Torneå. Att de hade en dotter Brita framgår av skattelängder. Jag är lite tveksam till Leonard Bygdéns uppgift att Laurentius Calicius var gift med en dotter till dem. Mvh Leif -------------------------------------------------------------------------------- Från: ulf holmberg [mailto:holmbergulf@hotmail.com] Skickat: den 9 september 2011 15:25 Till: Leif Boström Ämne: Planting Hej! I vår jakt på borgare i Piteå har vi kommit till Erik Michaelsson Planting. Jag vet att det finns Planting i Torneå (se bifogade fil) och skulle vilja höra din åsikt om släktförhållanderna. Jag har inte din bok tillgänglig och vet inte vad du skrivit där. Följande tror vi oss veta (eller starkt misstänka): Per Planting dyker upp i Torneås mtl 1671. Av bifogade dommål kan utläsas att han från liten ålder uppfostrats hos sin morfar, Erici Birgeri. I Herdaminnet anges att Erici har två döttrar vistandes hemma i mitten av 1650-talet. Möjligen kan Erici ha fyra döttrar: Lars Calisius hustru Isac Erikssons hustru Sara Eriksdotter Margareta Eriksdotter, Erik Mikaelsson Plantings hustru (hennes förnamn framgår av Piteå stads mtl 1650). Det är en tid sedan denna släkt diskuterades och det skulle vara intressant höra din nuvarande uppfattning om detta.
Upprepning
  2 König Persson.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [37] Död. [1] Upprepning
  2 Anders Persson.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [34] Död 1626. [41] Borgmästare från 1621 till 1626 i Torneå stad. [16]
Ägare till faderns hemman på Bergsholmen från 1613 till 1623 i Bergsbyn 6, Skellefteå lfs. [31]
Bonde i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [38]
Var med om att anlägga Torneå stad 1621. [31]
Seglar i början av 1590-talet på Torneå. [16]
Olof Andersson, Stråkanäs 3, har ett bomärke som överenstämmer med det som används av Anders Persson. Jag är dock inte säker på släktskapet. (Per-Olof Snell) Bomärket som liknade Olof Anderssons var istället Per Anderssons.
Att Könik Persson fick förvalta arvet åt Brita Andersdotter Grubbs dotterbarn, tyder på att han var deras farbror. Att ”pengarna skulle ha tillförts Könik 1626, 1627 och 1631” passar ju bra ihop med Anders Perssons dödsår som är 1626. Även hans hustru bör redan vara avliden och kan alltså inte vara Karin Gertsdotter (död 1638) som gift sig före 16/9 1625 med faderns efterträdare Nicolaus Martini i Skellefteå, som ägde Lund 4 åren 1638-1650. Tidigare ”bodde [herr Gert med familj] på Gran nedom Bergsholmen, som nu är öfverväxt med skog, hvaraf sonen antog tillnamnet (P. Högström 1753) ” (Bygden III, sida 303). Det råder inga tvivel om att familjen ifråga hade kontakter med Per Olofssons dito: ”På vintertinget 1605 uppbjöd kyrkoherden herr Gert och Per Olofsson ”all den jord i åker och äng som de hade köpt.”” (första upplagan av Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, sida 351). (Constantinus Lindfors)
Gift med Brita Gertsdotter. Upprepning
  2 Johan Persson.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [37] Död 1650 i Stockholm. [41] Rådman i Stockholm. [16]
Publikationen "Stockholms råd och rådhus" (1915-1918): "437. Johan Pedersson, f.1594 i Skellefte, son till höfvitsmannen på Bergholmen Peder Olofsson, var handlande i Stockholm, beklädde kämnärssysslan 1628 12/8-1629 8/6, valdes till rådman 1632 7/5 och kvarstod i rådet vid sitt frånfälle. Han var inspektor öfver köpehandeln med klädes- och kramvaror 1630 12/6-1631 9/5, med viktualier 1631 9/5-1632 7/5, var under maj 1634 förordnad kämnärerna till hjälp, inspektor öfver kvarnarna och Söderström 1634 12/5-1635 12/5, öfver packarebanan 1635 12/5-1637 20/5, bisittare i justitiekollegium 1636 13/5-1639 27/5, 1640 16/6-1650, samt bisittare i stadskämnärsrätten 1639 27/5-1640 16/6. Han afled 1650 och begr. 2/7 i Storkyrkan. Han köpte 1636 30/3 och 1638 13/6 hus i Knut Kråkas gränd, samt ägde stenhus vid Skeppsbron, vid Österlånggatan och vid Slottsbacken. G. 1 m. N.N. G. 2 m. Brita Jansdotter begr. 1659 2/1 i Storkyrkan, dotter af borgmästaren i Västerås Johan Johansson Guldsmed (f.1572, d. 1654 28/3) och Greta Salomonsdotter (d.1656). Barn i 1. giftet: Brita, g. 1653 16/9 m.assessorn i Svea hofrätt Mikael Olofsson Dubb, d.1674 Margareta, g. 1648 16/7 m. kämnären Albrekt Barckman, f.1623 d.1663 Petter Johansson, borgare och handelsman Barn i 2. giftet: Klara, g.1655 14/11 m. borgmästaren Arvid Gustafsson (B.136) Anna, döpt 1635 11/7, g.m. stadssekreteraren Anders Grubbe Karin, g.m. handelsmannen Jakob Grubbe, d.1669 ett barn begr.1636 27/8" (Erik Holmlund 2012-06-03 Anbytarforum Kuuth)
Postat onsdagen 18 juli 2012 - 12:55 -------------------------------------------------------------------------------- Med hjälp av insamlade uppgifter från flera forskare (en stor tack går till dessa - ingen nämnd, ingen glömd!) vet vi nu att borgmästaren i Torneå Per Perssons änka Kerstin Gertsdotter gift om sig med en Daniel Kruus, som vid Stockholms rådhusrätt den 27 oktober 1649 begärde att rådmannen Johan Persson, som i egenskap av Anders Perssons farbror, skulle förordnas som förmyndare för Kruus styvson Anders Persson, då han inte ansåg sig kunna anförtro förmyndarskapet till någon i Torneå. Den 2 mars 1663 presenterade Petter Johansson hos rådhusrätten i Torneå en fullmakt över den gäld som hans fader sal. Johan Persson hade att fordra i Väster- och Österbotten. Fullmakten, daterad i Stockholm den 16 feb. 1663, skrevs under av Arvid Gustafsson, Mickel Dubb, Jacob Grubb och Anders Grubb. Senare blev Petter Johansson borgmästare i Torneå åren 1666-1680 och dog barnlös. Han var välbärgad och hustrun sedan 1654, Sara Jöransdotter, kom att hamna i arvstvist med mannens släktingar enligt ett rådhusrättsprotokoll från 1682 i Torneå. Att Grubbarna har norrländska kopplingar stämmer bra. Kassören Jakob Andersson Grubb begravdes i Nikolai fs 1668 5/5. Han var gift med Johan Perssons dotter Karin och de fick tillsammans sonen Jakob Grubb d.y., som dog såsom student och begravdes i Nikolai fs 1680 24/10. I bouppteckningen (nr. 1205) från samma år noteras följande arvingar till Jakob Grubb d.y.: Fadersyskon: - Margareta Andersdotter Grubb, gift med Joen Buscherus, stadspredikant Umeå - Wellam Andersson Grubb, sockenskrivare Umeå - Anna Andersdotter Grubb, gift med Daniel Plantin, tullnär Umeå Mostrar: - Margareta Johansdotter, änka efter Albert Barckman, kämnär - Brita Johansdotter, änka efter Mickael Dubb, assessor - Clara Johansdotter, änka efter Arvid Gustafsson, borgmästare - Anna Johansdotter, änka efter Anders Grubb, sekreterare (Constantinus Lindfors)
Gift med . Gift med Brita Johansdotter. Begravd 1659-01-02 i S:t Nikolai, Stockholm, (Uppland). [36]
Upprepning
  2 Karin Persdotter.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [37] Död 1671-02-26 i Sjulnäs, Piteå lfs. [42] Breviserska, sedelviserska. [43]
Hövitsman Per Olofssons dotter Karin gift i Ragvallsträsk, Skellefteå lfs (Elof Lindmark). Möjligen var hon istället gift med Per Anundsson.
Nämnd från 1644 till 1671. [43]
Ägare från 1644 till 1670 i Sjulnäs 19, Piteå landsförs. [43]
Enligt Nils Burman var Olof Burmans dotter Karin gm lappfogden Per Anundsson i Sjulnäs, men enligt Marks von Würtenberg var hon gift med Clas Nilsson i Piteå.

När Per Anundssons hustru dör 1671 nämns hon som "Per Anundssons hustru Karin". Detta bevisar att Per Anundssons hustru hette Karin. I ett flertal kungabrev, bla i Länsräkenskaper, Västerbottens landsbok verikat år 1644 kallas hon "breviserska Karin Persdotter, framledne lapp- och laxfogden i Västerbotten Peder Anundssons efterlåtne änka". (Olof Andersson)
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=994387#POST994387: Jag undrar om någon reflekterat över det faktum att Ericus Petri Noraeus hade en son som döptes till det ovanliga namnet Könik? Död 1680 10/4 i Piteå. Hans hustru hette ju Barbro Persdotter. Hennes far lappfogden Per Anundsson och vad hennes mor hette finns det olika bud om, vilket diskuterats på andra ställen i Anbytarforum. Hursomhelst, barn döptes ju ofta men kanske inte alltid, efter släktingar i bakre släktled. Om så var fallet med Könik så borde man kunna tratta ner till ett ganska litet antal familjer i området där namnet förekommer. Jag tänkte då som uppslag till Per Anundssons eller hans hustrus härkomst. Jo, jag vet väl att källäget är magert och att det är en familj som många forskare redan forskat runt men jag har iaf aldrig läst någonstans att någon tagit fasta på att det ovanliga förnamnet förekommer bland Noraeus barn och att det skulle kunna vara ett indicium för ev. släktskap. En Könik som förekommer i området är den Könik Persson som äger gården Risön 1613-21 och blir borgare i Torneå 1621. Kan Anundssons hustru ha någon koppling till Könik Perssons familj? Förekommer namnet Könik i fler familjer i området?

Det finns ju belägg för att Per Anundssons hustru hette Karin Persdotter. Tidsmässigt skulle hon passa in bra som en syster åt Könik Persson, vars föräldrar var knekthövitsmannen Per Olofsson ohh Margareta Köniksdotter. Enligt Johannes Buraeus hade paret en dotter som hette Karin som bör ha varit barn när Johannes Buraeus reste genom Västerbotten 1601-02 varför uppgiften bör räknas till de tillförlitligare i Bureaus genealogi.

Ytterligare noteringar angående Karin Persdotter som möjlig dotter till Per Olofsson & Margareta Köniksdotter. -bröderna Könik Persson & Anders Persson uppges inneha arrendeavtal för Kemi respektive Torneå lappmark, samtidigt som deras möjlige svåger Per Anundsson innehar detsamma för Piteå lappmark. (Se inlägg http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi? tpc=44&post=562735#POST562735 ) Familjerna befann sig alltså inom samma krets av lappmarksintressenter. Kopplingar familjerna emellan vore därför inte ett långsökt påstående. -"Eric Noraei hustru war Barbro Pehrs Dotter, hwars Fader war Krono:Befalningsman i Piteå af gamla Fale-Bureslägten." (se inlägg: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi? tpc=44&post=564918#POST564918 ) Kronobefallningsmannen var alltså Per Anundsson. Kanske det påstådda släktskapet med "Burarna" gick via hustrun? Hur kan man annars förklara att det ovanliga dopnamnet Könik dyker upp bland Per Anundsson ättlingar?

(Erik Holmlund i Anbytarforum 2010-05-07)
Gift med Per Anundsson. Lappfogde och befallningsman i Klumban, Sjulnäs, Piteå land.
Död 1644 i Sjulnäs 19, Piteå landsförs. [23]
Levde 1621.
Nämnd 1630-1640 i Sjulnäs, Piteå lfs. [2]
Ägare 1628-1643 i Sjulnäs 19, Piteå lfs. [23]
Skrevs 1623-1642 i Staden, Piteå lfs. [23]
Anundsson, Per. Lappfogde, laxfogde, brevisare, arrendator, befallningsman, fogde. Född i Västergötland ?. Död 1644 i Sjulnäs 19, Piteå landsförs, BD. Testamente 1650 i Sjulnäs 19, Piteå landsförs, BD. BP 1653 26/6 i Sjulnäs 19, Piteå landsförs, BD. Nämnd mellan 1611 och 1644. Ägare av Sjulnäs 19, "Klumban", Piteå socken, BD, åren 1628-1643. Har skattehemmanet Persön fritt efter brev 8/11 1636. Kungabrev den 12/8 1643 och 27/8 1650. Har ett hemman i Persön. (Olof Andersson)
Länsräkenskaper, Norrland verifikat 1631, SVAR bildid A0035194_00415:

Består och bekenner jagh Pedher Anundsson Laxfougde uthi Wästerbotn migh hafua effter Riks och Commersråds fulmacht och bref opburit /:den spannmåll som mig för min tiänst bessåds:/ och wälacht Pedher Andersson befaldningsman i Norra fougderiet i Wästerbotn, 4n: korn fyrtijo tn huikla förbete: - 40 tr iagh här medh quitterar. Till wäisso mitt nampn underskrefuit. Actum Tårnå den 3 Julij Anno 1632.

Peder Anundson

Westgiöte

(Constantinus Lindfors i Anbytarforum 2013-01-24 Fogdar i Norrbotten)
Enligt (avskrift av) Sveriges rikes råd och kammarråds brev 31 oktober 1629 förordnades Peder Anundsson [Västgöte] att vara "Fougte och BefaldningzMan, vtöfwer alla H: K: Mtz. och Cronones Laxe= Sijck= och Nägenögen [Lax- Sik och Nejonöga] Fieskien vtj wästerbotn." I detta brev nämns han inte vid sitt härkomst senare bilagda namn Västgöte, som Constantinus Lindfors ovan visat i sitt inlägg. Källa: Länsräkenskaper Norrlands län, verifikationer 1631, fol. 36h-37v SVAR: Bildid: A0035194_00041_+_ Bildid: A0035194_00042 Fullmakten, av den 31 oktober 1629 för Peder Anundsson [Västgöte], att vara laxfogde- och befallningsman i Västerbotten återfinns här: Källa: Landskapshandlingar Västerbotten 1629: 6, fol. 19h-20v SVAR: Bildid: A0044493_00056_+_Bildid: A0044493_00057 -------------------------------------------------------------------------------- Enligt en kvittens av den 30 maj 1630 kvitterar han sin lön i Piteå, med namnet "Peder Anúndß väßgöt". Landskapshandlingar Västerbotten 1629: 6, fol. 31 SVAR: Bildid: A0044493_00069 (Peder Andersson i Anbytarforum 2013-06-27 Fogdar i Norrbotten)
Upprepning

  2 König Persson.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [34] Drunknade 1643-07-16 i Torneå älv. [33] Borgare i Torneå. [38]
Borgmästare från 1626 till 1638 i Torneå stad. [16]
Borgare till 1643 i Torneå stad. [28]
Tog över faderns hemman på Risön.
Ägare från 1613 till 1621 i Risön, Skellefteå lfs. [31]
Var med om att anlägga Torneå stad 1621. [31]
Könik Persson, brukade Risön 1613-1621 (han ägde dock hemmanet fram till 1640 då detta tas över av assessorn i bergskollegiet Hans Philip Lybecker, som varit drivande bakom bildandet av Nasafjälls silververk och Arjeplog som pastorat). (Constantinus Lindfors)
Gift med Brita Abrahamsdotter. Möjligen dotter till Abraham Andersson i Piteå eller Abraham Larsson i Torneå.
Vid Torneå stads grundande 1621 flyttar Könik Persson dit som borgare och senare blir han även stadens borgmästare. Han är död senast 1649 (troligen redan 1643), ty i inkomna handlingar 1649 till Svea Hovrätt, arkivserie E benämns hans hustru Brita Abramsdotter som sal. Könik Perssons efterlåtne och högst bedrövade änka. Jag har själv sett handlingen avfotograferad, så det är inget tvivel om att där står Abramsdotter. (Ulf Holmberrg i e-brev 2012-07-17)
Upprepning
  2 Per Persson.   Född 1594-08-04 i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [44] Död 1647-04-18 i Stockholm. [16] Borgmästare från 1641 till 1647 i Torneå stad. [16]
Per Perssons änka nämns 1648 i Torneå stad. [28]
Var med om att anlägga Torneå stad 1621. [31]
Komminister från 1623 till 1629 i Stockholm. [33]
Blev rådman 1632-05-07 i Torneå stad. [33]
Var gift och hade 2 söner och 6 döttrar (Elof Lindmark).
Gift med Kerstin Gerhardsdotter. Född. [1]
Tack för din sammanställning. Av flera skrifter har jag belagt att Per Perssons hustru benämndes Kirstin Giertsdotter. Det var hon som gifte sig med Daniel Kruus. Karin Giertsdotter som var gift med Nicolaus Martini dog 1638. Det året nämns som ett av de år vilka Könik Persson emottog arv till förvaltning. Detta skulle antyda att hon innan varit gift med Anders X. Kan det röra sig om Anders Andersson från Piteå som var lappfogde i början av 1600-talet? Han skall dock ha efterlämnat en son benämnd Johan som levde då arvstvisten avgjordes varför det verkar omöjligt. Vi får fortsätta att fundera kring detta. Mycket talar dock för att Karin gift sig inom Buresläktens krets. Hälsningar P-O
Postat onsdagen 18 juli 2012 - 12:55 -------------------------------------------------------------------------------- Med hjälp av insamlade uppgifter från flera forskare (en stor tack går till dessa - ingen nämnd, ingen glömd!) vet vi nu att borgmästaren i Torneå Per Perssons änka Kerstin Gertsdotter gift om sig med en Daniel Kruus, som vid Stockholms rådhusrätt den 27 oktober 1649 begärde att rådmannen Johan Persson, som i egenskap av Anders Perssons farbror, skulle förordnas som förmyndare för Kruus styvson Anders Persson, då han inte ansåg sig kunna anförtro förmyndarskapet till någon i Torneå. Den 2 mars 1663 presenterade Petter Johansson hos rådhusrätten i Torneå en fullmakt över den gäld som hans fader sal. Johan Persson hade att fordra i Väster- och Österbotten. Fullmakten, daterad i Stockholm den 16 feb. 1663, skrevs under av Arvid Gustafsson, Mickel Dubb, Jacob Grubb och Anders Grubb. Senare blev Petter Johansson borgmästare i Torneå åren 1666-1680 och dog barnlös. Han var välbärgad och hustrun sedan 1654, Sara Jöransdotter, kom att hamna i arvstvist med mannens släktingar enligt ett rådhusrättsprotokoll från 1682 i Torneå. Att Grubbarna har norrländska kopplingar stämmer bra. Kassören Jakob Andersson Grubb begravdes i Nikolai fs 1668 5/5. Han var gift med Johan Perssons dotter Karin och de fick tillsammans sonen Jakob Grubb d.y., som dog såsom student och begravdes i Nikolai fs 1680 24/10. I bouppteckningen (nr. 1205) från samma år noteras följande arvingar till Jakob Grubb d.y.: Fadersyskon: - Margareta Andersdotter Grubb, gift med Joen Buscherus, stadspredikant Umeå - Wellam Andersson Grubb, sockenskrivare Umeå - Anna Andersdotter Grubb, gift med Daniel Plantin, tullnär Umeå Mostrar: - Margareta Johansdotter, änka efter Albert Barckman, kämnär - Brita Johansdotter, änka efter Mickael Dubb, assessor - Clara Johansdotter, änka efter Arvid Gustafsson, borgmästare - Anna Johansdotter, änka efter Anders Grubb, sekreterare (Constantinus Lindfors i Anbytarforum 2012-07-18)
Nämnd 1648 i Torneå stad. [13]
Upprepning
  2 Samuel Petri Kuuth.   Född i Bergsbyn 6 Bergholmen, Skellefteå landsförs (Västerbotten). [45] Komminister i Luleå socken 1627-1643.
I Luleå. [38]
Inskriven på Uppsala universitet 1619-11-02. [8]

Han blev student 1619. Han kom till Luleå socken 1627. Åren 1629 och 1631 var han i skuld till kyrkan för korn ("vinsäd"), som han köpt. År 1638 blev han skyldig för 1 k:a vin 3 dr kmt, vilken skuld kvarstod 1642. År 1643 levererade "her Samuel" till kyrkan 7 dr 16 öre för 2 1/2 k:a vin, "som han togh åth sin swärfadher till Erchiebispens behoff". Hans svärfader var enligt Hernösands stifts herdaminne kyrkoherden Johan Hossius i Piteå, med vars dotter Brita han var gift. Enligt samma källa var han år 1639 invecklad i ett smugglerimål. Han hade dock intet med själva smugglingen att göra. Den gjordes av Henrik Brugman. År 1646 den 8 aug. levererade borgmästaren Johan Månsson till kyrkan å Anders Jonssons i Gävle vägnar i testamente "efter S. her Samuel 22 dr".

Albert Nordberg: En gammal norrbottensbygd.


Gift med Brita Hossia. Upprepning

1 Måns Königsson.   Född i Baggböle, Umeå landsförs (Västerbotten). [30]
1 Simon Königsson.   Född i Baggböle, Umeå landsförs (Västerbotten). [30]
1 Anna Königsdotter.   Född i Baggböle, Umeå landsförs (Västerbotten). [30] Gift med Jon Östensson. Kaplan i Umeå landsförs (Västerbotten). [30]
Kyrkoherde i Bergsjö (Hälsingland).
Född i Hallen, Västerhiske, Umeå lfs. [46]
Född i Falmark 1, Skellefteå (Västerbotten). [47]
Död 1627 i Bergsjö (Hälsingland). [48]
Nämnd 1597-1619 i Baggböle, Umeå landsförs (Västerbotten). [46]
Herr Jon (Cappelan) nämnd 1595-1615 i Baggböle, Umeå lfs. [2]
Förste komminister 1593-1606 i Umeå lfs. [48]
Förste kyrkoherde 1606-1615 i Lycksele. [48]
Tillträdde Bergsjö, Gnarps och Hassela förenade patorater i Hälsingland 1620-05-01. [48]
Han är af Falemarkburarna. [30]
Östen Nilsson, nämnd 1584-1598 i Västerhiske, Umeå lfs (Staffan Bengtsson). Möjligen far till Jonas Östensson. Landsskrivare 1581 (Staffan Bengtsson). Nämnd som fogde 1593-1594 (Staffan Bengtsson).
  2 Elsa Jonsdotter Halenia.   Född. [49] Gift med Anders Jakobsson Grubb. Född i Grubbe, Umeå lfs. [1]
Anders Jacobsson nämnd 1640 i Grubbe, Umeå lfs. [2]
    3 Olof Andersson Grubb.   Död 1670-04-10 i Umeå lfs. [50] Komminister 1652-1670 i Umeå lfs. [50]
Hade 6 söner och 6 döttrar, av vilka 4 döttrar blev vuxna.
Gift med Sara Andersdotter. Död i barnsäng 1666-09-17 i Umeå lfs. [50]
Gift [46] med Karin Hansdotter. Född i Norrfors, Umeå lfs. [46]
Upprepning
    3 Vilhelm Andersson Grubb.   Född. [11] Död senast 1703 i Kyrkobordet, Umeå lfs. [51] Borgare, sockenskrivare i Umeå stad. [46]
Nämnd från 1655 till 1657 i Umeå stad. [46]
Vilhelm Andersson Grubb nämnd i Hiske, Umeå lfs. [52]
Wellam Grubb nämnd 1658-1660 i Västerhiske, Umeå lfs. [19]
Nämnd från 1662 till 1702 i Kyrkobordet, Umeå lfs. [46]
Gården övertogs av systern Margareta, änka efter komminister Buscherus. Därefter av Jonas Gädda.
Lantmätare Jonas Persson Gädda nämnd 1674-1684 i Västerhiske, Umeå lfs. [19]
Gift med Malin Mickelsdotter. Död 1694-04-30 i Kyrkobordet, Umeå lfs. [53]
Hade familjenamnet Bäck. [53]
Upprepning
    3 Jakob Andersson Grubb.   Född. [11] Begravd 1668-05-05 i S:t Nikolai, Stockholm, (Uppland). [13] Kassör. [13]
Gift [13] med Karin Johansdotter. Begravd möjligen 1667-10-26 i Tyska Sankta Gertrud, Stockholm (Uppland). [13]
Upprepning
    3 Jonas Andersson Grubb.   Född. [11] Nämnd i mantalslängder från 1651 till 1663 i Umeå stad. [46]
Jag antar att du efterfrågar belägg för släktskapet. Det finns i protokoll från Umeå rådstugurätt den 30/12 1705. Där framgår det att Jon Andersson Grubb, "en av de äldsta och första borgarna i Umeå", var svärfar till Jacob Hansson Fällman. Vidare att Fällmans svärfaders systers man var Daniel Plantin. Jonas Andersson Grubb förekommer i stadens mantalslängder 1651-1663 och hans änka Elisabet har jag noterat spridda år från 1665 till 1682. Därefter endast notering för dottern Elisabet 1683-1686 varefter Jakob Hansson Fällman övertar den platsen i mantalslängden. (Staffan Bengtsson)
Gift med Elisabet . Nämnd i mantalslängder spridda år från 1665 till 1682 i Umeå stadsförs (Västerbotten). [46]
Upprepning
    3 Elisabet Andersdotter Grubb.   Född. [11] Upprepning
    3 Katarina Andersdotter Grubb.   Född. [11] Gift med Peter Hudvikius. Pastor i Arbrå (Nordin).
Enligt Nordin gift med denna Katarina Grubb, enligt Bygdén gift med Katarina, dotter till Andreas Petri Grubb, kyrkoherde i Luleå lfs.
Upprepning
    3 Anders Andersson Grubb.   Född 1635 i Umeå. [54] Död 1680-07-08 i Uppsala. [54] Professor i Uppsala.
Gift med Kristina Rudbeckia. Döpt 1652-12-27 i Västerås. [54]
Död efter 1706. [54]
Upprepning
    3 Margareta Andersdotter Grubb.   Död 1698. [8] Hustru Margareta nämnd 1662-1671 i Västerhiske, Umeå lfs. [19]
Gift med Jonas Nicolai Buscherus. Komminister från 1649 till 1657 i Umeå stad. [8]
Född i Byske, Skellefteå lfs. [8]
Död 1657 i Umeå stad. [8]
Upprepning
    3 Anna Andersdotter Grubb.   Gift med Daniel Plantin. Tullnär i Umeå 1681, räntmästare i Viborg.
Död 1711 i Stockholm. [35]
Upprepning
  2 Per Halenius.   Född. [49] Död ogift utan barn. [11]
  2 Östen Halenius.   Född. [48] Död utan barn. [11]
  2 Margareta Halenia.   Född. [49] Död ung. [48]
  2 Anders Halenius.   Född. [49] Gift med .
    3 Brita Andersdotter Halenia.   Född. [11]
    3 König Andersson Halenius.   Född. [11]
    3 Hans Andersson Halenius.   Född. [11]
  2 König Halenius.   Född. [49] Död 1651-06-02. [11] Handlande i Hudiksvall.
Råd- och handelsman i Hudiksvall. [11]
Gift med Cecilia Eriksdotter. Född. [11]
Död 1669. [11]
    3 Kerstin Hallenia.   Gift 1652 [55] med Jakob Jakobsson Grubb. Född i Grubbe, Umeå lfs.
Död 1684-05-.. i Grubbe, Umeå landsförs (Västerbotten). [56]
Ej nämnd av Johan Bure.
Underlagman i Västerbotten från 1639-10-31 till 1672. [57]
Nämnd 1645-1650 i Grubbe, Umeå lfs. [2]
Jakob Jakobsson nämnd 1654-1678 i Grubbe, Umeå lfs. [19]
Underlagman Jakob Grubb nämnd 1679-1684 i Grubbe, Umeå lfs. [19]
Dmb55 11/6: Lagman Jacob Jacobsson Grubb …tid haver besuttit sin faders hemman .. sins syskon överens det inlösa.. med sina bröder Anders Jacobsson, Per Jacobsson och ..Hr Wilhelm Grubb i Närbo som deras underskrifter anno 1653 den 15 okt intyga….Lagmans brorson Jon Andersson Grubb fullmäktiggjord av sin broder Jacob Andersson Grubb i Stockholm Dmb75 juli: Jacob J Grubb….sig och sin förrige skrivare och svåger Landssekr Anders Olofsson Holm… Dmb83 20/3: JJ Grubbs son leutnanten Jacob G, dess måg reg. Fältskär Erik Lekånger… Dmb86 /8: Soldaten Erik Svensson Lax anklagar Leutn Jacob Grubb för att ha haft lönskaläge med sin tjänste piga Karin i Böleå…. Dmb87 /9 anklagas JJ Grubb ha haft olovlig beblandelse med sin tjänstepiga Malin Andersdotter ifr Kusmark i Skl. Båda svär sig fria. Dmb89 /1:underlagman JJ Grubbs änka hu Kerstin Hallenia lät uppbjuda den andel som landscapt Jacob Grubb å sitt fäderne ägt i Grubbe hemmanet o gården samt andra underliggande ägor som han till bemälte sin styvmoder Hallenia försålt Dmb1701 /2: hört sal lagman Jacob Jacobssons farfaders hemman till i Grubbe och när han dödde, bekom sonen Jacob Jacobsson 2/3 och systern Barbro 1/3 vilken 1/3 sedan genom arv är kommen till Carl Carlssons hemman… (Agneta Olofsson: Umeå lands byar och gårdar)
Underlagmannen Jakob Jakobsson Grubb höll ting i Torneå socken den 10 och 14 juli 1651. Han undertecknar protokollet med förnamn och patronymikon på ömse sidor om sigillavtryck, och under sigillavtrycket släktnamn. Jacob (Sigill, borta) Jacobßon Búræús Grúbb Källa: SRA Svea hovrätts arkiv, Renoverad dombok, Gävleborgs län 1650-1652, vol. 3, laga ting i Torneå socken 1651 10/7 och 14/7, fol. 552-554. (Peder Andersson i Anbytarforum 2013-05-02 Grubb)
Underlagmansänka Kerstin Hall(enia) nämnd 1686-1695 i Grubbe, Umeå lfs. [19]
Kerstin Halenia var möjligen sondotter till Jon Östensson och Anna Kenicia.
      4 Lars Grubb.   Född i Grubbe, Umeå landsförs (Västerbotten). [56] Häradshövding över Lappmarken. [56]
Upprepning
      4 Kerstin Grubb.   Född i Grubbe, Umeå landsförs (Västerbotten). [56] Upprepning
      4 Anna Jakobsdotter Grubb.   Född. [13] Möjligen dotter till Jakob Jakobsson Grubb.
Gift med Hans Jonsson Degerman. Född. [13]
Upprepning
Ättlingar
    3 Margareta Königsdotter Hallenia.   Född. [11] Gift med make . Jag gissar att Margareta Hallenia var änka efter Erik [Hallberg].. [13]
Gift 1669-06-20 i Hudiksvall (Hälsingland) [13] med Anders Olofsson Holm. Sekreterare. [13]
Född. [13]
      4 Jonas Hallberg.   Död 1711. [11] Rådman 1690 i Hudiksvall. [11]
Borgmästare 1694 i Hudiksvall. [11]
Handelsman Jonas Hallberg gav peng till Hudiksvalls stadskyrka i samband med avläggande av sin borgared 4/4 1691, och övertog borgmästare Qvasts änkas plats i mantalslängden den 4/5 samma år. Jonas Hallberg levde än 20/2 1709, men var salig 3/2 1710 (mtl). Han fick tillsammans med hustrun Brita Persdotter Nerbelia (kyrkoherdedotter från Alfta sn) två barn Margareta och Erik, som bägge avled unga. (Constantinus Lindfors 2014-08-02 Anbytarforum)
Gift [11] med Brita Nerbelia. Född. [11]
Död 1719. [11]
Ättlingar
      4 Kristina .   Född. [58]
    3 Erik Königsson Halenius.   Död 1681. [11] Pastor i Ljusdal.
Student 1655 i Uppsala. [11]
Prästvigd 1665. [11]
Con Rektor vid Hudiksvalls skola 1667. [11]
Rektor vid Hudiksvalls skola 1670. [11]
Pastor 1680 i Ljusdal. [11]
Gift 1668-07-02 [11] med Maria Persdotter Knoge. Född. [11]
Gift 1680 [11] med Beata . Född. [11]
      4 Petrus Erici Halenius.   Född 1673. [11] Död 1725-05-06. [11] Student 1689 i Gävle. [11]
Magister 1700. [11]
Prästvigd 1706. [11]
Con rektor vid Gävle skola 1708. [11]
Gymnasielektor 1710 i Gävle. [11]
Gift [11] med Maria Pontelia. Född. [11]
Hon var snäll poet och mycket verserad uti tytka antiquiteterna (Nordin).
Ättlingar
      4 Erik Erici Halenius.   Född 167.. [11] Död ogift 1701 i Riga, Lettland. [11]
      4 König Erici Halenius.   Född 167.. [11] Död ung. [11]
  2 Lars Halenius.   Född. [48] Student 1617 i Uppsala. [11]
Magister 1632-03-08. [11]
Teoligie adjunkt i Uppsala. [11]
Gift [11] med Åkesdotter. Född. [11]
    3 Jonas Laurentii Halenius.   Född. [11] Handelsman i Gävle.
  2 Jonas Halenius.   Död 1680. [48] Kyrkoherde och faderns efterträdare i Bergsjö.
Gift med .
    3 Anna Jönsdotter Halenia.   Född 1641. [11] Död 1678. [11]
    3 Katarina Jönsdotter Halenia.   Född 1643. [11] Död 1725. [11]
    3 Daniel Jönsson Halenius.   Född 1645. [11] Död ogift 1664. [11]
    3 Margareta Jönsdotter Halenia.   Född 1647. [11]
    3 Jonas Jonae Halenius.   Född 1649. [11] Pastor i Täby.
    3 Brigita Jönsdotter Halenia.   Född 1651. [11] Död 1718. [11]
    3 Lars Jonae Halenius.   Född 1654. [59] Pastor? i Söderala (Nordin).
    3 Elsa Jönsdotter Halenia.   Född 1656. [59] Död 1657. [59]
    3 Erik Jönsson Halenius.   Född 1659. [59] Död 1660. [59]
    3 Erik Jonae Halenius.   Född 1663. [59]
  2 Anna Halenia.   Född 1621 i Bergsjö. [59] Gift med Olof Stefansson Pagander. Kyrkoherde i Mo, Hälsingland.
    3 Petrus Olofsson Pagander.   Född. [59] Pastor i Rengsjö.
  2 Johan Halenius.   Död 1676. [48] Fil mag, kyrkoherde, prost i Väddö.
Gift med Elsa Enstadia. Född. [4]
Gift [59] med Anna Persdotter Bäverfelt. Född. [11]
Enligt Bo Lindwall hette Johan Hallenius hustru Elsa Enstadia.
    3 Anna Johansdotter Halenia.   Född. [11]
    3 Petrus Johansson Halenius.   Född 1653-09-23. [11] Begravd i Vaksala. [11] Adlad Hallenstedt 1693-09-02. [11]
Gift med Kristina Benzelia.
    3 Jonas Johansson Halenius.   Född 165.. [11] Död 1724. [11] Kyrkoherde, prost i Hedesunda sn.
Gift med Anna Limnelia.
      4 Katarina Hallenia.   Född. [4] Gift [4] med Nils Ekholm. Kyrkoherde, prost i Hedesunda sn. [4]
Född 1683. [4]
Död 1750. [4]
Ättlingar
    3 Johannes Johansson Halenius.   Född. [11]
    3 Elsa Johansdotter Halenia.   Född. [11]
    3 Jakob Johansson Halenius.   Född. [11] Död barnlös. [11]
    3 König Johansson Halenius.   Född. [11] Död barnlös. [11]
    3 Lars Johansson Halenius.   Född. [11] Präst och kyrkoherde i Lagga.
    3 Kristina Johansdotter Halenia.   Född. [11] Död barnlös 1704. [11]

Källor

  1. Johan Bure
  2. Skattelängder
  3. Johan Nordlander
  4. Bo Lindwall
  5. Jan Eurenius
  6. Wikipedia
  7. Carl Blomberg
  8. Bygdén
  9. Bygdén: Hernösands stifts herdaminne
  10. Niclas Rosenbalck
  11. Nordin, Norrländska släkter
  12. Johan Bure, Släktbok s 180 (139)
  13. Constantinus Lindfors
  14. Johan Bure f 144, Riksarkivet Finland
  15. Johan Bure, Släktbok s 144 (74)
  16. Per-Olof Snell
  17. Gavledraget.se
  18. Juhani Mäkitalo
  19. Mantalslängder, Kenneth Mossberg
  20. http://www.gavledraget.se/photogallery/Bure/546_David_Wolcker.jpg
  21. Torneå rådhusrätt 1656 f.128, Juhani Mäkitalo
  22. Juhani Mäkitalo, Årtal från mantalslängder
  23. Olof Andersson 1999
  24. Olle Malmsten
  25. Tiondelängd
  26. C:1 dödsnotis
  27. C:1
  28. Mantalslängder
  29. Mantalslängd
  30. Johan Bure, Släktbok s 181 (141)
  31. Ulf Lundström
  32. Johan Bure, Släktbok s 176 (132)
  33. Elof Lindmark
  34. Johan Bure X36 sid M, O
  35. Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne
  36. Erik Holmlund
  37. Johan Bure X36 sid M
  38. Johan Bure X36 sid O
  39. Carl Szabad
  40. Bygdén: Herdaminne
  41. Gunnar Lindgren, Per Clemetsson och hans ättlingar
  42. Renskrift av begravningsbok
  43. Olof Andersson
  44. Johan Bure X36 sid M, O; Elof Lindmark datum
  45. Johan Bure X 36 sid O
  46. Staffan Bengtsson
  47. Ulf Lundström, Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650 s 284
  48. Leonard Bygdén: Hernösands stifts herdaminne
  49. Johan Bure, Leonard Bygdén: Hernösands stifts herdaminne
  50. Bygdén, Hernösands stifts herdaminne
  51. mantalslängd; Staffan Bengtsson
  52. Domboksregister
  53. Klercker, Staffan Bengtsson
  54. Annika Lindqvist
  55. Ulrika Paulsson
  56. Agneta Olofsson
  57. Jan Erik Almquist, John von Walter
  58. Ulf Holmberg
  59. Nordin, Norrländska släkter; Bygdén

Personregister       Ortsregister